ge näring åt det rätta jaget
ge näring åt det rätta jaget
ge näring åt det rätta jaget
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bakom symtomen<br />
Bygg färdigheter istället för att belöna<br />
Text och Foto: Kerstin Karell<br />
Belöningssystem hjälper oss många gån<strong>ge</strong>r att bete oss bättre,<br />
men de löser inte de bakomliggande problemen. Kraft och energi<br />
borde i första hand läggas på att kartlägga och försöka reda<br />
ut situationen så att beteen<strong>det</strong> minskar eller försvinner helt. Det<br />
framhåller utbildaren och handledaren Gunilla Gerland.<br />
Gunilla Gerland har 15 års<br />
erfarenhet av handledning<br />
och utbildning för<br />
personal som jobbar med<br />
personer med funktionsnedsättningar.<br />
Under<br />
Conductives konferens LSS-boende i utveckling<br />
gav hon sin syn på hur beteenden<br />
som anses problematiska kan hanteras och<br />
vad som är viktigt att tänka på.<br />
Hon förordar att man ska utreda orsaken<br />
till ett problembeteende istället för att av<br />
ren automatik införa ett belöningssystem,<br />
vilka ofta <strong>ge</strong>r resultat, i alla fall i <strong>det</strong> korta<br />
perspektivet.<br />
– Om vi ska bygga färdigheter för framtiden<br />
så ska vi inte använda belöningssystem,<br />
utan ska istället kartlägga och utreda så att<br />
vi kan förebygga inför nästa gång problemet,<br />
till exempel ett ut<strong>åt</strong>a<strong>ge</strong>rande beteende,<br />
riskerar att brisera.<br />
Mer under ytan än man kan se<br />
Att belöningssystemen fun<strong>ge</strong>rar sä<strong>ge</strong>r Gunilla<br />
beror på tre saker; de <strong>ge</strong>r en visuell<br />
överblick och <strong>det</strong> innebär ett stöd, de <strong>ge</strong>r individen<br />
inflytande även om <strong>det</strong> är ett falskt<br />
inflytande och syftet med att göra <strong>det</strong> man<br />
gör är att man får en belöning.<br />
– Om vi kan skapa överblick, inflytande<br />
och syfte så kanske vi inte behöver belöningssystemen,<br />
för de är komplicerade.<br />
Gunilla använder isbergsmetaforen, <strong>det</strong><br />
vill säga, <strong>det</strong> vi ser av isber<strong>ge</strong>t är bara en<br />
liten, liten del av <strong>det</strong> icke önskvärda beteen<strong>det</strong>.<br />
Alltså finns <strong>det</strong> mycket att ta reda<br />
på under vattenytan som är till hjälp för<br />
individen själv och för personalen.<br />
Reducera stressen<br />
– Väldigt ofta är ut<strong>åt</strong>a<strong>ge</strong>rande problematik,<br />
<strong>det</strong> vi ser högst upp, till stor del en stressreaktion.<br />
Frågan är vad <strong>det</strong> är som gör personen<br />
stressad och nästa steg är att reducera<br />
stressen. Även om vi inte når ända fram så<br />
kan vi alla fall ta fram en avancerad gissning<br />
och utgå från den, sä<strong>ge</strong>r Gunilla.<br />
Hon tar som exempel en kvinna som inte<br />
vill sköta sin hygien. Frågan som ska ställas<br />
är inte hur vi ska få henne att duscha<br />
utan varför duschar hon inte? Ett svar på<br />
frågan kan vara att för att något ska anses<br />
smutsigt för kvinnan så ska <strong>det</strong> synas, <strong>det</strong><br />
existerar inte annars och syns inte smutsen<br />
finns in<strong>ge</strong>n anledning att duscha.<br />
– Kanske skulle en social berättelse fun<strong>ge</strong>ra?<br />
Eller en duschinstruktion? Men vi ska<br />
inte raljera. Om kvinnan redan kan du-<br />
Sociala berättelser<br />
Sociala berättelser är ett begrepp som uppfanns av Carol Gray år 1991 för att förbättra den sociala kompetensen hos personer med autismspektrumstörningar.<br />
Sociala berättelser är korta berättelser skrivna eller anpassade för autistiska personer i avsikt att hjälpa dem att förstå<br />
och a<strong>ge</strong>ra på ett lämpligt sätt i sociala situationer. Berättelserna har en speciell fastställd stil och form. De beskriver en situation i termer av<br />
relevanta sociala signaler och ur andra människors perspektiv, och <strong>det</strong> föreslås ofta en passande lösning. Berättelserna kan också brukas för<br />
att visa uppskattning för individens prestationer - un<strong>ge</strong>fär 50 procent av alla sociala berättelser används av denna anledning.<br />
Sociala berättelser är relativt enkla <strong>åt</strong>gärder. Men forskning om deras effektivitet är begränsad. Det är okänt om berättelserna är verksamma.<br />
Källa: Wikipedia<br />
48 www.ssil.se
Change language