ge näring åt det rätta jaget

Trygg och säker vård
För barn och unga i familjehem och HVB
Text: Pressmaterial Socialstyrelsen
Socialstyrelsen publicerad i
början av januari en handbok,
en vägledning och en
kartläggning inom ramen för
regeringsuppdraget Program
för trygg och säker vård för
barn och unga i familjehem och HVB.
Barn och unga i familjehem och HVB –
Handbok om socialnämndens ansvar och
uppgifter. Handboken ska underlätta tilllämpningen
av det regelverk som gäller
vid placeringar utanför det egna hemmet.
Innehållet bygger i huvudsak på gällande
lagstiftning den 1 januari 2013, förarbeten,
rättsfall och JO-uttalanden samt studier av
samhällsvården ur olika perspektiv.
Placerade barns skolgång och hälsa – ett
gemensamt ansvar, i samarbete med Skolverket.
Vägledningen riktar sig till de berörda
inom socialtjänsten, skolan, hälso- och
sjukvården samt tandvården. Vägledningen
syftar till att underlätta samverkan mellan
parterna för att tillgodose placerade barns
och ungas behov av skolgång och hälso- och
sjukvård.
Kartläggning av interventioner med syfte
att tillgodose placerade barns och ungas
rätt till utbildning och hälso- och sjukvård.
Kartläggningen sammanställer forskningen
kring insatser för att förbättra placerade
barns skolprestationer och tillgång till
hälso- och sjukvård. Kartläggningen finns
sammanfattad i ett kapitel i Vägledningen
samt kan laddas ner i sin helhet från Socialstyrelsens
hemsida.
Ändringar i socialtjänstlagen
De ändringar i socialtjänstlagen som trädde
i kraft den 1 januari i år innebär bland annat
att barns och ungas egna uppfattningar får
en starkare ställning i lagstiftningen. Barnrättsperspektivet
stärks genom att barnets
bästa ska vara avgörande vid beslut och
andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser
och barnet ska ges möjlighet
att framföra sina åsikter i frågor som rör
honom eller henne.
Socialnämndens ansvar för att bedriva
uppsökande verksamhet och arbeta förebyggande
så att barn får hjälp i ett tidigt
34 www.ssil.se
Från och med första januari ska barnets egna uppfattningar
få större tyngd i besluten. Det är viktigt med samarbete
mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvården.
skede stärks också. Vidare förtydligas skyldigheten
att anmäla till socialtjänsten om
man misstänker att ett barn far illa.
En särskilt utsedd socialsekreterare ska
ansvara för kontakterna med barnet eller
den unga. Socialnämnden ska ingå avtal
direkt med dem som nämnden anlitar som
familjehem. Syftet med avtalet ska vara att
tydligt klargöra vad som är socialtjänstens
respektive familjehemmets ansvar och åtaganden
när det gäller stöd och skydd till
barnet.
Socialnämnden är också skyldig att tillhandahålla
den utbildning som behövs för
dem som nämnden anlitar för vård av barn
i familjehem eller jourhem.
– En placering utanför det egna hemmet är
ett stort ingrepp i det enskilda barnets eller
den unges liv. Det blir också stora konsekvenser
för den övriga familjen. Vården i
familjehem eller HVB ska vara trygg och
säker och tillgodose barnets eller den unges
specifika behov av stöd och hjälp, säger
Marita Minell, utredare på Socialstyrelsen.
Socialsekreterare och socialnämnd
Handboken riktar sig framför allt till socialsekreterare
som arbetar med placeringar
av barn och unga. Den beskriver också socialnämndens
övergripande ansvar och ledningens
uppgifter i arbetet med att skapa
förutsättningar för en väl fungerande verksamhet
som uppfyller lagens krav.
Nytt från årsskiftet är också att socialnämnden
ska verka för att de placerade
barnen får den hälso- och sjukvård de behöver.
Studier visar att placerade barn är en
högriskgrupp för fysisk och psykisk ohälsa
såväl före, under och efter placeringen som
långt upp i vuxen ålder. Det är känt sedan
länge, trots det får många placerade barn
inte den hjälp de behöver inom hälso- och
sjukvården.
I en svensk journalstudie genomförd i
Malmö fann man att 15 procent av 121
placerade barn (3–18 år) saknade en eller
flera vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet
när de nådde skolåldern.
Var femte barn hade inte gjort någon fyraårskontroll
medan endast hälften av barnen
hade fått en synundersökning vid fyra års
ålder trots att alla barn har rätt till dessa
hälsovårdsundersökningar.
Förutom sjukvård är skolgången mycket
viktig och socialnämnden ska fortsatt verka
för att de placerade barnen får lämplig
utbildning. Den samlade forskningen på
området visar att en lyckad skolgång är en
nyckelfaktor för att undvika framtida psykosociala
problem.
Vanligt med låga betyg
Analyser av befolkningsdata visar att det
är mellan två och tre gånger så vanligt med
låga betyg hos placerade barn jämfört med
hos barn som inte är placerade. Både svensk
och utländsk forskning visar att placerade
barn ofta underpresterar i skolan trots normal
begåvning. Det finns dessutom starka
samband mellan låga betyg i årskurs nio
och senare självmordsförsök och kriminalitet
både i tonåren och i vuxen ålder, enligt
studierna.
Att det går dåligt i skolan för många placerade
barn kan till viss del förklaras av en
instabil uppväxtmiljö med återkommande
byten av familjehem och skolor, lågt intresse
från socialtjänsten och en oklar ansvarsfördelning
mellan skola och socialtjänst.
En annan viktig faktor bakom att barnen
misslyckas i skolan är låga förväntningar
från omgivningen. Sammanfattningsvis
kan sägas att framgång i skolan är en starkt
skyddande faktor för placerade barn när det
gäller att lyckas i sitt framtida liv.
– Det är viktigt att samverkan mellan
socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården
fungerar bra. I vägledningen uppmärksammar
vi bland annat vilka problem
som kan uppstå inför, under och efter en
placering, och hur de går att hantera och
förebygga på olika sätt genom att olika aktörer
samverkar bättre, säger Petra Rinman,
utredare på Socialstyrelsen.
Stort behov av fler utvärderingar
Det finns ett stort behov av fler utvärderingar
av god vetenskaplig kvalitet kring skol-, hälso-
och sjukvårdsinsatser för placerade barn,
enligt Lina Leander, Socialstyrelsen.