Nr 6, 2010 - Fastighetstidningen

Ekonomi & marknad
Arvid
Lindqvist
KRÖNIKÖR ’’
M..aj var en turbulent månad för Europa i och
med att Greklands ohållbara statsfi nanser på
allvar började uppmärksammas på kapitalmarknaden.
De statsfi nansiella problemen
i Sydeuropa och den långsamma återhämtningen
i euroområdet gör att placerare fl yr
till säkra och likvida tillgångar som guld och
amerikanska statsobligationer.
Trots att krisen i Grekland framförallt
beror på den tidigare regeringens oansvariga fi nanspolitik
och fusk med nationalräkenskaperna
är det ett symptom på
något betydligt större. Länder
som USA, Japan, Storbritannien,
Frankrike och Italien har
länge haft stora budgetunderskott
och hög skuldsättning.
En situation som förvärrades
markant av de kraftiga fi nanspolitiska
stimulanserna efter
fi nanskrisen och snabbt ledde
till en ohållbar statsfi nansiell
situation.
En viktig förklaring till de svaga
statsfi nanserna är obalanser i
världsekonomin. USA har de
senaste 15–20 åren stått för en
stor del av världens konsumtion,
medan produktionen har
skett i tillväxtländer i Asien och Latinamerika. Politiker i tillväxtländerna
har sett detta som ett sätt att utveckla ländernas
ekonomi och har i många fall medvetet hållit ned växelkursen
och prioriterat investeringar och företagsvinster före invånarnas
konsumtion. Det har gett upphov till stora obalanser
i den globala bytesbalansen, och pressat ned infl ationen och
kapitalkostnaden. De låga kapitalkostnaderna i kombination
med oansvariga politiker har möjliggjort överkonsumtion,
husprisbubblor och stora budgetunderskott i västvärlden.
Liknande obalanser fi nns även i euroområdet. Tyskland,
Nederländerna och Finland har stärkt sin konkurrenskraft
det senaste decenniet, vilket resulterat i stora bytesbalans-
Världsekonomin har lämnat orkanens öga.
Innan stormen har lagt sig kommer de ekonomiska
spelreglerna att förändras i grunden.
’’
överskott, medan Italien, Spanien, Portugal och Grekland
stadigt minskat sin produktivitet. De sydeuropeiska länderna
har det senaste decenniet ökat sin konsumtion och skuldsättning,
medan de nordeuropeiska länderna har sparat
och i många fall placerat sitt sparande i den sydeuropeiska
konsumtionen. Att krisen blossade upp i Syd europa beror på
att dessa ekonomier är relativt ineff ektiva, med lågt inhemskt
sparande och lägre konkurrenskraft än övriga euroländer.
Faktorer som ger en låg potentiell tillväxt och gör att ekonomierna
inte kan bära en lika hög skuldsättning som sina
Ur orkanens öga
grannar i norr.
Den ekonomiska återhämtningen
har pågått sedan sommaren
2009, men de underliggande
obalanserna som skapade
lågkonjunkturen är långt ifrån
lösta. Flera länder i Asien och
Latinamerika, men även Tysk-
land och de nordiska länderna,
behöver öka sin konsumtion
och sina investeringar – medan
USA, Storbritannien, Japan
och de sydeuropeiska länderna
behöver öka sin export och
minska skuldsättningen. Utöver
detta behöver de fl esta av världens
industriländer visa upp
GRAFIK: SAMUEL RHEDIN trovärdiga planer på hur de på
KÄLLA: EU-KOMMISSIONEN
sikt ska minska statsbudgetunderskotten
och återgå till långsiktigt hållbara statsfi nanser.
Förutsatt att industriländernas budgetåtstramning inte
går alltför snabbt fortsätter återhämtningen förmodligen den
närmaste tiden. På sikt är risken för bakslag stor. Vi står inför
en vändpunkt i historien – världsekonomin har lämnat orkanens
öga och innan stormen har lagt sig kommer de ekonomiska
spelreglerna att förändras i grunden.
Arvid Lindqvist är analytiker
på Newsec. Du når honom på
arvid.lindqvist @ newsec.se
22 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 6 JULI / AUGUSTI 2010