Nr 6, 2010 - Fastighetstidningen

hetsföretagande tar sin tid.
av det svenska systemet till EU-kommissionen, som
nu leder till att den svenska lagen ändras.
– Det kommer att revolutionera den svenska
fastighetsmarknaden och har redan haft stor
betydelsen i Holland, eftersom det gav kommissionen
tillfälle att undersöka eventuellt stöd på andra
bostadsmarknader, säger Michael MacBrien.
Inom Fastighetsägarna fi nns ett starkt stöd för medlemskapet
i EPF.
– Hittills har medlemskapet och kostnaderna för
det inte varit ifrågasatt alls, snarare tvärtom. Styrelsen
ser vilken oerhörd nytta vi haft av samarbetet
när det gäller EU-anmälan, säger Reinhold Lennebo.
– Det skulle innebära stora nackdelar om EPF
inte fanns. Alternativet skulle i så fall vara att
Fastighetsägarna på egen hand anlitar en lobbyorganisation.
Men då talar man inte för andra än sig
själv. Det är ju själva poängen med en intresseorganisation,
att det ger styrka, säger Per-Åke Eriksson.
Priset för medlemskapet i EPF är ungefär
400 000 kronor per år.
– Det är svårt att sätta ett pris på vad EPF är värt.
Skulle man slå ut det på alla medlemmar så har
svenska fastighetsägare haft mycket större glädje av
EPF än vad det kostat, säger Per-Åke Eriksson.
LÄS VIDARE
Så går det till bakom de lyckta dörrarna i det sommarsoliga Madrid.
Alla EPF:s medlemmar – land för land! Se nästa uppslag.
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 6 JULI / AUGUSTI 2010
Åtta års kamp för
rättvis bomarknad
Den 17 juni röstar den svenska
riksdagen om nya regler för
de allmännyttiga bostadsbolagen.
Nyordningen är
resultatet av åtta års intensivt
arbete, där den europeiska
fastighets ägarorganisationen
EPF spelat en avgörande roll.
– Om vi inte haft stödet från EPF
utan bara en anmälan från vår
egen organisation, så hade vi
aldrig kunnat få det stöd vi fi ck
från EU-kommissionen, säger
Per-Åke Eriksson, Fastighetsägarna
Sveriges tidigare vd, som
följt frågan från start.
– Att kunna visa att utländska
investerare missgynnades på den
svenska fastighetsmarknaden, på
grund av det svenska systemet,
hade naturligtvis en helt annan
tyngd än om det bara varit så att
svenska företag haft svårt att
hävda sig gentemot offentliga
företag.
Frågan om den svenska allmännyttan
har bollats mellan Rosenbad,
London och Bryssel, den
har hanterats av två regeringar av
olika kulör och har tröskats igenom
en statlig offentlig utredning.
När riksdagen klubbar proposition
2009/10:185 är det förhoppningsvis
slutet på Fastighetsägarnas
långa kamp för en mer rättvis
bostadshyresmarknad.
Det var i maj 2005 som EPF anmälde
de svenska kommunernas
stöd till sina bostadsbolag till EUkommissionen.
Som grund för anmälan
åberopades en analys från
advokatfi rman Linklaters i London,
som visade att stödet strider mot
EU:s statsstödsregler genom att
det gynnar kommunala bostadsbolag
på bekostnad av privata.
Men kampen började egentligen
långt tidigare. Redan 2004
presenterades en kartläggning av
kommuners stöd till sina bostadsföretag,
som revisionsföretaget
Ernst & Young gjort åt Fastighetsägarna.
Den visade att 273 av 287
kommunala bostadsföretag fi ck
kommunalt stöd 2002.
Det gällde fyra slags stöd: direkta
bidrag, borgensåtagande, att
kommunen ställer eget kapital till
företagets förfogande utan någon
kostnad samt underavskrivningar.
Stödets omfattning uppskattades
till 12,5 miljarder kronor per år.
Ernst & Youngs kartläggning
blev grunden för den analys som
Linklaters sedan gjorde.
Efter EPF:s anmälan vände sig
EU-kommissionens tjänstemän
till den svenska regeringen och
bad om en förklaring. Enligt de
informella kontakter som Fastighetsägarna
Sverige och EPF hade
med tjänstemän i kommissionen
var budskapet klart.
– De sade hela tiden att vi hade
rätt, och tjänstemännen från kommissionen
förde fram samma sak
i sina kontakter med det svenska
regeringskansliet.
Budskapet från EU var också
att frågan skulle lösas lokalt, i
Sverige. Annars fanns risk att
svenska staten skulle förlora och
påtvingas regler man själv inte
utformat.
Mona Sahlin,
ansvarig minister
i den dåvarandeS-regeringen,
tillsatte
hösten 2005 en
Michaël Koch
utredning om
de allmännyttiga
och kommunala bostadsbolagens
villkor och förutsättningar.
Ett och ett halvt år senare fi ck utredaren
Michaël Koch nya direktiv
av den nya regeringen och den nya
ansvarige ministern Mats Odell.
Odell gjorde bedömningen att
det fanns ett hot att reglerna för
den svenska allmännyttan stred
mot EG-rätten. Han betonade
också att han ville ha en svensk
lösning och med bredast möjliga
uppslutning från parterna på
bostadsmarknaden.
Förslagen från utredaren Michaël
Koch har sedan legat till grund för
regeringens proposition, som nu
riksdagen ska ta ställning till.
Det svenska fallet är inte bara
en stor framgång för Fastighetsägarna
Sverige, utan också för
EPF, menar Per-Åke Eriksson.
– Det här visar ju att genom samarbete
över gränserna kan man
lösa problem i ett specifi kt land.
Det svenska exemplet kan också
användas för att visa för potentiella
medlemmar att det är möjligt
för EPF att uppnå resultat.
31