Nr 6, 2010 - Fastighetstidningen

Fokus Hållbar stad
stöttar på olika sätt även eff ektiviseringar av befi ntliga
byggnader genom bidrag till energieff ektiviseringsutredningar
och investeringar. Kravet är att
minst tio procent av byggnaden ska försörjas med
förnybar energi. Bankerna tar ut lägre räntor på lån
som används för energiinvesteringar.
Stadsdelen Vauban med drygt 5 000 invånare är
byggd för att tära så lite som möjligt på jordens
resurser. Här håller alla byggnader minst lågenergistandard,
de fl esta är så kallade passivhus som förbrukar
mindre än 15 kilowattimmar energi per
kvadratmeter och år. Men här fi nns också fl era
plushus, som producerar mer energi än vad de
själva gör av med.
Användningen av bilar i området är restriktiv.
Man får köra fram till husen för att lasta i och ur
varor men alla bilar måste parkeras i något av de
två solpanelsklädda garagen som ligger i utkanten
av området. Meningen är att alla i första hand ska
kunna ta spårvagnen. Spårvagnen går var 7 ½ minut
och ingen har längre än 350 meter till närmaste
hållplats.
Mest speciellt med Vauban är nog att hela området
planerats i samverkan mellan staden och de
blivande invånarna. Merparten av husen är byggda
av byggkooperativ, Baugruppen, där privatpersoner
gått ihop och tillsammans med arkitekter utformat
och byggt sina respektive fastigheter. Det gör att
alla hus och gårdar har sin speciella karaktär.
I Vauban fi nns 50
sådana byggkooperativ.
De boende i
områdena har
också själva fått
utforma de fem
parkliknande
grönområdena i
stadsdelen, vilket
gör att även
de ser väldigt
SOLMÄTARE. Runt om i Vauban
fi nns tavlor som talar om hur
mycket solel som produceras.
Peter Örn,
ordförande
i Delegationen
för
hållbara
städer:
– Vi kan
lära av helhetstänkandet
när det gäller stadsplanering,
av strävan att skapa
bilfria kvarter och miljöer,
av variationen i byggandet,
av den långtgående
blandningen av upplå-
olika ut.
Andreas
Delleske, IT-
telseformer som skapar
social mångfald och av
försöken att mobilisera de
boende. Av jämförelsen
med Freiburg kan vi se att
också svensk stadsplanering
har nått en bra bit
på väg inte minst när det
gäller att uppmärksamma
klimathotet.
Bengt Wånggren, utvecklingschefFastighetsägarna
Sverige och vd för
BLÄNDANDE SPEL. Taken på stadens fotbollsarena
är täckta med solceller och solfångare.
Här bor helt
vanliga människor
med
stort miljöintresse.
Andreas Delleske,
boende i Vauban
ENKÄT Vad kan Sverige lära av Freiburg?
Sweden
Green
Building
Council:
– Vi bör
absolut
ta till oss
deras sätt att stadsplanera
i nära samarbete med
medborgarna och mindre
aktörer. Det skapar en
mångfald både i boendeformer
och utformningen
av husen. I Sverige blir nya
ingenjör, var med och byggde för nio år sedan sitt
hus som består av 15 lägenheter, fyra kontorslokaler,
två ateljéer och en samlingslokal. Andreas har
en trerumslägenhet på 97 kvadratmeter. Fastigheten
värms upp med solfångare och ett gaskraftvärmeverk
i källaren som också ger el, vid sidan om
solcellerna. Om solfångare och kraftvärmeverket
strejkar fi nns en gasspis i varje lägenhet som klarar
att ge hyfsad värme även kalla vinterdagar.
Han trivs otroligt bra i området och berättar stolt
om sina låga energikostnader. Varje år betalar han
för sin lägenhet cirka 1 000 kronor för uppvärmning,
600 kronor för varmvatten och 1 500 kronor
för elen. Drygt 3 000 per år alltså.
– Det innebär att jag redan efter sju år har tjänat
in merkostnaderna för att bygga passivhus.
Bland en del Freiburgbor fi nns en uppfattning att det
främst är miljöfundamentalister som söker sig till
Vauban. Det håller inte Andreas Delleske med om.
– Jag anser att det är helt vanliga människor
med stort miljöintresse som bor här. Men vill man
inte ställa upp på de restriktioner som gäller för
bland annat bilåkande ska man självklart inte fl ytta
hit.
områden tyvärr ofta väl
likriktade. De bilfria områdena
med parkeringshus
i utkanterna är också
intressanta.
Henrik Örneblad, teknisk
chef Huge Fastigheter:
– De fria leveranserna av
el, det vill säga att fastighetsägare
som installerar
solceller eller vindkraft får
betalt av elbolagen för den
överskottsel fastighets-
ägaren
levererar
till nätet.
Värt att
ta till sig
är också
mångfalden
av ägarformer och
hustyper som gör bostadsområdena
mer personliga.
Dessutom kan vi lära
mycket av deras energieffektiviseringsarbete.
ENKÄT HANS HELLBERG
26 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 6 JULI / AUGUSTI 2010