Rekrytera/organisera 201002.indd - IF Metall

Starka tillsammans 

– organisera, rekrytera 

I denna webbtidning 

hittar du en del av alla 

de tips, råd och idéer 

som alla aktiva inom 

IF Metalls projekt 

har bidragit med 

under 2008-2009.

2 

Starka tillsammans – 

organisera rekrytera 

IF Metalls främsta uppgift är att organisera varje möjlig medlem och se till att 

så många som möjligt av dessa också vill vara aktiva i förbundets verksamhet. 

IF Metalls förbundsråd beslutade 2007 om en storsatsning på att organisera 

fl er medlemmar och rekrytera fl er till fackliga uppdrag. 

Avdelningar och förbundskontor arbetade aktivt för att hitta bra metoder 

och verktyg – gamla som nya. Syftet var att få fram ett hållbart sätt att värva 

medlemmar och förtroendevalda som är grunden till ett starkt IF Metall. 

Målet var att höja organisationsgraden och att rekrytera fl er förtroendevalda 

för att öka den fackliga närvaron på i huvudsak mindre arbetsplatser. 

DET BLEV EN STOR lansering av projektet när IF Metalls 52 avdelningsordföranden träffades. 

– Över 1 000 personer har fått direkt information, säger Birgitta Lanér, projektordförande. 

PÅ TURNÉ. Likt de tre musketörerna har projektledarna rest land och rike runt. Från 

Malmfälten i norr till Trelleborg i söder har de mött personal, styrelser, arbetsutskott, 

med fl era på avdelningskontoren. Uppgiften var att ta reda på mer om vilka 

aktiviteter avdelningarna redan har och att gå igenom tanke och bakgrund till 

projektet. 

– Det har varit ett fantastiskt roligt och positivt arbete, säger Inga-Lill Samuelsson, 

ombudsman från IF Metall Göteborg, som utsågs till huvudprojektledare. 

Med på turnén var också Olle Åkerlund, ombudsman från IF Metall Mellersta Norrland, 

och Ola Bergqvist, ombudsman från IF Metall Östra Blekinge. Alla 52 avdelningar 

har besökts. Totalt har 46 avdelningar drivit egna organisera-rekryteraprojekt och 10 av 

dessa har drivit två projekt. 

Inga-Lill 

Samuelsson 

Ola Bergqvist Olle Åkerlund 

Presentation av projektet

Innehåll 


Medlemskapets värde – fackliga argument 

Angelika Lang – värdet av medlemskapet IF Metall Östbo 4–5 

Ingmar Lilja – medlemsvärvare IF Metall Nordvästra Skåne 6–7 

Tage Granit – rollspel med argument IF Metall Mellersta Norrland 8 

Organisationsgraden 

Medlemsvärvare som visar vägen IF Metall Mellersta Skåne 9 

Avdelningsombudet 

Lars Lindbäck – avdelningsombud IF Metall Norrbotten 10–11 

Bemanningsbolag och inhyrda 

Veli-Pekka Säikkälä – inhyrd och en del av IF Metall Förbundskontoret 12 

Klubben på Bruks AB – ordning och reda på inhyrda IF Metall Hälsingland 13 

Ungdomar 

Ungdomarna står enade – Löftet och Tage Granit IF Metall Uppland 14 

Fotboll och facket – skolungdomar IF Metall Göteborg 15 

Arbetslösa 

Avdelningar tillsammans IF Metall Västra Gästrikland 

– Kulturprojekt för arbetslösa och IF Metall Nedre Dalälven 16–17 

Fackligt fotarbete – nygamla metoder 

Alla på avdelningen är viktiga IF Metall Östra Skaraborg 18–19 

Eli Abadji – organisatör IF Metall Västra Skaraborg 20-21 

Uppsökeri 

Avdelningsstyrelsen delar ut tidningen och gör fi lm IF Metall Örebro län 22 

Avdelningen - uppsökeri IF Metall Malmfälten 23 

Värvarkampanjen 

Avdelning använder tidningen och styrelsen för 

att söka upp medlemmar och organisera IF Metall Östra Värmland 24 

Hallå där Gunnar Lindberg IF Metall Norrbotten 24 

Fler som organiserar och rekryterar Lokalt och globalt 25 

Presentation av projektet 

Organisera 

Rekrytera 

3

Angelika Lang 

– värdet av 

medlemskapet 

IF Metall Östbo 

4 

ALLA SKA MED. På IF Metall Östbo har Inga-Britt Pettersson, Annelie Johansson och Monica Lindström 

som sköter administrationen utbildat sig i argumentationsfrågor. – Det är ofta de som tar 

emot telefonsamtalen från medlemmar som vill går ur. Då gäller det att kunna berätta om alla 

fördelar med facket, säger Angelika Lang (stående bakom disken). 

Angelika sprider bilden 

av fackligt värde 

Planen var glasklar. Leta upp alla som inte 

är medlemmar och ställ frågan; vill du bli 

medlem? Men det som är sanning och 

arbetsmetod i en avdelning behöver inte 

alltid vara det i en annan. 

– När vi mötte fl er och fl er som redan 

var medlemmar men som undrade till 

vilken nytta, fi ck vi snabbt tänka om. I 

stället ordnades medlemsmöten där vi 

berättade om medlemskapets värde, 

berättar Angelika Lang, ansvarig för 

projektet på IF Metall Östbo. 

Att enbart värva nya medlemmar som 

sedan kanske inte stannar leder inte till 

förbättrad organisationsgrad, tyckte Angelika 

Lang och de andra medlemsvärvarna 

inom avdelningen. 

Kollektivavtalets grunder 

– Vi vill i stället gå via dem som redan 

fi nns hos oss och berätta om vad de 

faktiskt får för sina pengar. Mycket av 

informationen handlar om kollektiv- 

avtalets grunder. På så sätt hoppas vi att 

de stannar kvar och som bonus lockar med 

andra att bli medlemmar, säger Angelika 

Lang. 

Medlemsmötena bokas i förväg med 

en facklig representant eller via arbetsgivaren. 

Mottagandet har enbart varit 

positivt, särskilt från dem som är fackliga 

avdelningsombud på en arbetsplats. En 

ytterligare lärdom som avdelningen tagit 

till sig. 

Hjälp att växa 

– Vi måste stötta de förtroendevalda. 

Enbart inom vår avdelning fi nns 280 

företag som vi ska besöka och prata med 

medlemmar och organisera. För att klara 

detta måste vi vara många. Vi vill hjälpa 

andra förtroendevalda att växa och vara 

ute bland medlemmarna, säger Angelika 

Lang. 

Som ansvarig för arbetsmiljö drar hon 

också nytta av sina kunskaper om detta 

område. 

Medlemskapets värde – fackliga argument

– Samtidigt med mina medlemsmöten 

brukar jag göra en skyddsrond. 

Att slå ihop fl era fackliga frågor vid 

samma tillfälle och utnyttja kunskaperna 

är också ett allmänt arbetssätt som avdelningen 

använder. Som till exempel nu när 

ombudsmännen börjar löneförhandla på 

arbetsplatserna. 

– Om de upptäcker att det var länge 

sedan någon medlemsinformation har 

hållits ber de mig hänga med ut och hålla 

i en, säger Angelika Lang. 

Alla som jobbar på avdelningen är inte 

ute och besöker arbetsplatser. Kvar på 

kontoret fi nns den administrativa personalen. 

De sköter en minst lika viktig roll. 

– Ofta är det ju de som får ta emot det 

där arga samtalet från en medlem som blivit 

förbannat och vill gå ur. Då gäller det 

att ha bra argument att komma med. För 

oss var det självklart att alla på avdelningen 

skulle ha samma utbildning i att 

argumentera, säger Angelika Lang. 

annette.lack@ifmetall.se 


MEDLEM OCH STOLT – Jag vill informera och 

berätta om varför jag är medlem i IF Metall och 

varför jag är stolt över att vara det, säger Willy 

Gundstedt, svetsare på AQ Enclosure AB och 

medlemsvärvare för IF Metall Östbo. 


Organisera 


Organiserar dygnet runt 

Jobbar ni dygnet runt Angelika Lang? 

– Ja viss del av vårt arbete genomför vi på 

kvällar och nätter. Inom avdelningen fi nns 

det 280 företag och nästan alla har skiftarbete. 

Är detta ett nytt sätt för er? 

– Inte för min del. Som före detta nattskiftsarbetare 

vet jag att behovet är stort. Även 

de som jobbar natt vill ju få information och 

kunna ställa frågor om facket under den 

tid man faktiskt är på sin arbetsplats och 

avdelningskontoret är stängt. Det har blivit 

mycket uppskattat av medlemmarna. 

5

6 

Ingmar Lilja – 

medlemsvärvare 

IF Metall 

Nordvästra Skåne 

6 

Starkare tillsammans 

– så kan orättvisorna 

slås tillbaka 

På endast några månader har IF Metall Nordvästra Skåne nått sitt mål 

med att organisera fl er. Nu fi nns 80 nya medlemmar som tidigare enbart 

var med i arbetslöshetskassan. Vad har avdelningens medlemsvärvare 

Ingmar Lilja använt sig av för knep? 

INGMAR LILJA GAV FACKET ett ansikte när han som medlemsvärvare för IF Metall Nordvästra Skåne 

besökte arbetsplatser inom avdelningen. – Majoriteten av dem jag pratat med har varit mycket 

positiva till det personliga mötet och samtalet. 

– Det är inga komplicerade saker som vi 

har gjort. Vi har bara tagit oss tid att personligen 

åka ut till arbetsplatser och föra 

det fackliga samtalet. Vi har ställt frågan, 

vill du vara med i facket? Förvånansvärt 

många hade aldrig fått den tidigare, säger 

Ingmar Lilja. 


Ingmar Lilja tipsar om bra argument och svar: 

”Det är alldeles för dyrt att vara med i facket.” 

– Tänk på vad du får tillbaka i form av alla avtals- och medlemsförsäkringar. 

Ge enkla exempel på vilka de är och vilken nytta jag som medlem har. 

”Jag har ingen nytta av facket, jag får ju löneförhöjning ändå.” 

– Förklara grunderna till kollektivavtalet, det fackliga löftet. Det bygger på solidaritet, 

i stället för att vi inom facket skulle strunta i dig som inte är med. Då skulle du 

egentligen inte ens ha minimilönen och kanske få ett par tusen kronor mindre i lön. 

”Jag som är ung och bara visstidsanställd behöver inte facket.” 

– Kanske borde du gå med just därför. Industrin har alltid gått upp och ned och även 

om det ser bra ut just nu kan det bli dåliga tider. Då kan det vara svårt att vara ung 

och ha liten erfarenhet av jobbet. Är du inte med i facket står du helt utan stöd. 

För att kunna organisera fl er krävs en 

ordentligt organiserad plan. Därför satte 

sig avdelningen ner och gjorde en handlingsplan. 

Innan arbetet började upprättade 

avdelningen frågor de skulle ha svar 

på: Vad är vårt mål? Vem eller vilka ska 

göra det? Ska vi inrikta oss på någon särskild 

grupp, och hur går vi tillväga? 

– Kanske gör vi ibland misstaget att tro 

att vår huvuduppgift, att värva medlemmar, 

är något som sköter sig själv. I likhet 

med alla andra frågor är det viktigt att vi 

skapar tillfällena då vi kan föra de personliga 

samtalen. Det vill säga förklara för 

var och en varför det är bra att vara med 

i vår organisation, säger Bengt Larsen, 

ombudsman på avdelningen. 

Först när handlingsplanen var klar 

började det riktiga fotarbetet: att värva ett 

bestämt antal nya medlemmar bland avdelningens 

500 företag under en särskild 

period. 

Bokas i förväg 

– Vi riktade in oss på små och medelstora 

företag, alltifrån 3–4 anställda upp till 

70–80 anställda, men även några större 

arbetsplatser där klubbarna själva bett 

oss hjälpa till, säger Ingmar Lilja. 

Besöken bokades i förväg genom kontakt 

med företagets personalchef eller vd. 

Då bad man att få besöka företaget och 

få hjälp med att boka en lokal för facklig 

information. 

– Där det fi nns klubb eller avdelningsombud 

är det lite lättare att veta vilka 

som inte är medlemmar. Men ofta har vi 

besökt företag där ingen fackligt aktiv har 

funnits. Då är det bra med en lokal att 

samla alla i. 


Många gånger har medlemsvärvarna 

gått runt på företaget och pratat med de 

anställda. 

Personliga mötet viktigt 

– Det har varit otroligt positivt. De fl esta 

som jag talat med är mycket glada över 

att facket visar sig och för en dialog samt 

att facket äntligen har fått ett ansikte, 

säger Ingmar Lilja. 

Det personliga mötet är viktigt. Men 

att det leder till en ny medlem är inte lika 

självklart. 

Den som ska värva måste ha argument 

och kunskap om värdet och nyttan med 

det fackliga medlemskapet. 

– Jag har mitt egna manus med svar 

på frågor och motargument. De är samma 

som jag använder mig av på min egen 

arbetsplats på Lindab Ventilation AB när 

jag informerar nya medlemmar, säger 

Ingmar Lilja. 

Egna erfarenheter 

Även om Ingmar Lilja har ett manus i 

bakfi ckan så är det främst de egna erfarenheterna 

och kunskaperna han använder. 

Klubben på Lindab som företräder 

fyra olika arbetsplatser har en noga 

utarbetad strategi för hur den ska ta hand 

om varje ny medlem. Det gäller att varje 

person känner att facket är något som de 

självklart vill vara en del av. 

Att strategin fungerar visar resultatet. 

– Totalt har vi värvat 140 anställda i 

bemanningsföretaget Lernia som jobbat 

här. Även om många vandrat vidare till 

andra arbetsplatser är de med i 

IF Metall, säger Ingmar Lilja. 



Organisera 


LYCKAD SATSNING GER 

MERSMAK. 

– Våra extra satsningar 

på att organisera ska helt 

enkelt vara något vi alltid 

har med i planeringen 

för all vår verksamhet, 

säger Bengt Larsen, 

ombudsman IF Metall 

Nordvästra Skåne. 

Ingmar Lilja är en av alla de medlemsvärvare som 

bidragit med bra fackliga argument. Fler fi nns i 

kortleken. 

7 

Foto: Li Fornstedt

8 

Tage Granit – 

rollspel med 

argument 

IF Metall Mellersta 

Norrland 

8 

Foto: Ingemar Lindewall 

FEL BLIR RÄTT. I pjäsen gör den facklige förtroendevalde allt fel. Av de misstagen 

lär sig fackligt aktiva att agera rätt. 

Tage Granits hårda 

argument för facket 

På alla industriarbetsplatser pågår 

ständiga samtal om fackets roll och 

uppgift. 

Även de förtroendevalda som är aldrig 

så säkra över medlemskapets värde 

kan behöva ladda med fl er argument. 

IF Metall Mellersta Norrland tog teatergruppen 

Tage Granit till hjälp. 

– Någon gång har jag väl också tänkt 

tanken att göra som skådespelaren gjorde. 

Förbannat slå näven i bordet och säga att 

det fattar du väl att du måste vara med 

i facket! Men det är ju inget vidare bra 

argument, säger Barbro Lindqvist, studieorganisatör 

och medlemsvärvare. 

Att prata om hur ett brett fackligt 

engagemang ger bättre resultat och bör 

gå till, visar teaterförställningen, som bär 

namnet Samtal pågår. 

I en skruvad föreställning där den förtroendevalde 

gör allting fel ska publiken 

avbryta, tipsa, kritisera och själva vara 

med och forma slutresultatet – att värva 

en medlem. 

– Att få säga stopp och ge bättre argument 

var ett jätteroligt sätt att få igång 

det fackliga samtalet bland oss deltagare, 

säger Barbro Lindqvist. 

Föreställningen är specialskriven för 

IF Metalls projekt Starka tillsammans – 

organisera, rekrytera. Den är tänkt som 

stöd i avdelningarnas organisationsarbete. 


Läs mer om teatern på 

www.tagegranit.nu 


Hög anslutningsgrad 

är grunden för starka avtal 

Mikael 

hjälper anställda 

att 

hamna rätt 

När Mikael Andersson, vice avdelningsordförande, 

medlemsvärvar för IF Metall 

Mellersta Skåne är kollektivavtalet det 

viktigaste argumentet. För grunden till 

ett starkt avtal som ger bättre lön och 

villkor beror på styrkan av att många 

medlemmar agerar tillsammans. 

– Det är viktigt! Ju fl er anställda som står 

bakom den fackligt förtroendevalde och 

stödjer kraven vid förhandling, desto lättare 

är det att påverka arbetsgivaren. 

Mikael Andersson tar som exempel sin 

egen arbetsplats vid kemiföretaget Rohm 

And Haas Nordiska i Landskrona. 

– Vi går på det kemiska avtalet. Att 

vi har ett bra lokalt avtal beror till stor 

del på att vi här alltid varit 100 procent 

anslutna. 

Många organiserade är bra. Men det 

är lika viktigt att varje medlem tillhör 

det fack som organiserar inom just den 

arbetsplatsen. Då är alla säkra på rätt 

individuellt stöd och kollektiv styrka. 

Viktigt tillhöra rätt fack 

– Flera som vi möter tycker det är alldeles 

för krångligt och besvärligt att byta 

fackförening. Jobbar man i produktionen 

och är bunden vid en maskin är det inte 

lätt att ringa och fi xa med sådant, säger 

Mikael Andersson. 

Organisationsgraden 

LÄRANDE DIALOG. Som medlemsvärvare 

har Mikael Andersson lärt sig 

mycket av möten med människor. 

Därför hjälper han och de andra medlemsvärvarna 

till med det praktiska vid 

övergång till ett annat förbund. 

– Eftersom vår avdelningsstyrelse 

tycker att detta är en viktig grund för hela 

organisationen så ingår denna medlemsservice 

i vårt arbete med att organisera 

och rekrytera. 

Mikael Andersson håller med om att 

rutinerna borde vara enklare och smidigare 

för medlemmarna, men detta är inte 

den enda orsaken till fel fackförbundstillhörighet. 

En del vill helt enkelt inte byta, 

andra är rädda att förlora sina försäkringar 

och andra menar att huvudsaken är att 

man är medlem i något LO-fack. 

– Så nog har vi fått öva upp de fackliga 

argumenten när vi har varit på de olika 

arbetsplatserna inom avdelningen. 

Bättre kraft 

Mikael Andersson som varit klubbordförande 

i fyra år tycker att medlemsvärvningen 

har bidragit mycket till den egna 

utvecklingen. 

– Jag har lärt mig jättemycket av att 

möta människor på andra arbetsplatser 

och det är alltid bra för det egna uppdraget. 

Jag tror och hoppas att de som vi 

möter också känner att vi alla är en del av 

en större organisation och kraft. 


Foto: Thomas H Johnsson 


Organisera 


Medlemsvärvare 

som visar vägen 

IF Metall Mellersta Skåne 

Ordning och reda på medlemsregistret 

behövs för en stark facklig organisation. 

Grunden för starka avtal är många medlemmar 

som ger mandatet att förhandla. Därför är 

det viktigt att ha ordning och reda på medlemsregistret: 

- Hur många är vi, var fi nns vi och inte 

minst var fi nns vi inte där vi borde fi nnas, är 

frågor som hela tiden måste undersökas. 

På IF Metall Mellersta Skåne hjälper medlemsvärvaren 

till att göra det enkelt att tillhöra 

rätt fack. 

STARKA AVTAL och krånglig facklig byråkrati är 

två frågor för Mellersta Skånes medlemsvärvare. 

– Båda faktorerna är orsaken till att vi praktiskt 

hjälper medlemmar vid övergång till rätt 

fackförbund, berättar Mikael Andersson, här 

tillsammans med Jessica Olofsson. 

9

10 10 

Lars Lindbäck – 

avdelningsombud 

IF Metall Norrbotten 

Foto detta uppslag: Anders Westergren 

Lars Lindbäck – avdelningsombud i IF Metall 

– Det handlar om 

medmänsklighet 

Att kalla avdelningsombudet för ett 

enda fackligt uppdrag är en stor underdrift. 

För avdelningsombudet på en 

arbetsplats är även försäkringsrådgivare, 

skyddsombud, förhandlare och 

studieorganisatör. 

Det är något som Lars Lindbäck, IF 

Metalls avdelningsombud på Svalson AB i 

Öjebyn, känner till. 

– Jag har ofta fått frågan om det inte är 

slitsamt, speciellt att löneförhandla. Visst 

har det varit jobbigt ibland, men jag gör 

det för att jag vet hur det känns när jag 

har lyckats. Då känns det så himla bra! 

Hjälpa kamraterna 

Ord som solidaritet och att kämpa för 

andra tycker Lars Lindbäck är lite för 

stora att använda när han beskriver sitt 

uppdrag. 

– För mig handlar det mer om vanlig 

medmänsklighet. Det fackliga uppdraget 

att hjälpa sina arbetskamrater ger ju även 

mig själv något tillbaka som människa. 

Redan när Lars Lindbäck började sitt 

första jobb som 17-åring var det en självklarhet 

att gå med i facket. Men det var 

inte lika självklart att bli fackligt aktiv. 

På Svalson AB där han har jobbat sedan 

1989 fi ck de ofta besök från avdelningen. 

– Varje gång förre ombudsmannen Bo 

Johansson kom till vår arbetsplats tyckte 

VÅGA TA UPPDRAGET som avdelningsombud. 

– Många kanske är rädda för att ta fackliga 

uppdrag i tron att de måste kunna allt. Men 

det är ju inte möjligt och det är faktiskt tillåtet 

att säga att man inte kan. Det viktiga är att jag 

vågar ta diskussionen, säger Lars Lindbäck, 

IF Metalls avdelningsombud på Svalson AB i 

Öjebyn. 

han att nu var det väl dags att välja någon 

till facklig representant, berättar Lars 

Lindbäck. 

Nitarna gav lärdom 

Med avdelningens puffande och arbetskamraternas 

stöd i form av ”men du som 

är så bra på att prata kan väl ställa upp” 

tog Lars Lindbäck på sig uppdraget att 

som 22 år gammal företräda sina arbetskamrater. 

– Ja, i början gick jag väl på några 

rejäla nitar när jag skulle löneförhandla. 

Att som ung och oerfaren men otroligt 

kaxig gå in ensam och sätta sig mitt emot 

min 55-åriga chef, var kanske inte det 

bästa sättet att nå framgång, säger Lars 

Lindbäck. 

Men nitarna gav lärdom och med stöd 

från avdelningsombudsmannen har Lars 

Lindbäck både fått mer kunskap och ödmjukhet. 

För avdelningens stöd har varit 

stort och oumbärligt tycker han. 

– Jag har alltid kunnat ringa dem och 

bollat idéer och diskuterat frågor som jag 

varit osäker på. Det är ju absolut nödvändigt 

när man är ensamt ombud på en 

arbetsplats. 

Några ensamförhandlingar blir det inte 

heller mer. Nu har han alltid en person 

med sig in på förhandlingarna. 

– Går det att undvika att vara själv är 

det bättre att vara två. Då kan man vara 

Avdelningsombudet

VÄRVA FLERA arbetskamrater för fackliga frågor är en viktig uppgift, tycker avdelningsombudet Lars 

Lindbäck på Svalson AB i Öjebyn som fl ankeras av Lars Andersson, skyddsombud och Lars Lindberg, 

som har ansvar för försäkringsfrågor. 

mer säker på vad som sagts och det fi nns 

någon att diskutera med efteråt. 

Värva andra 

Att försöka värva andra för olika frågor är 

därför en viktig uppgift för ett avdelningsombud. 

Annars kan det lätt bli för mycket. 

– Det är väldigt lätt hänt att man tar 

på sig fl er och fl er frågor desto längre tid 

man har uppdraget och ju mer man lär sig 

om det fackliga arbetet. 

För Lars Lindbäck blev ett hus med 

behov av renovering och de tre barnen, 

en 5-åring och ett tvillingpar på 2 år, en 

naturlig orsak till att försöka minska ned 

lite på alla uppgifter och fi nna fl era intresserade 

kamrater på företaget. 

– Efter att ha gått utbildningar är vi 

numera två skyddsombud och en som 

sköter försäkringsfrågor. 

Fakta – att vara avdelningsombud 

På arbetsplatser där det inte fi nns klubb 

ska ett avdelningsombud utses. Avdelningsombudet 

är avdelningens representant 

på arbetsplatsen och ska också 

fungera som informationskanal mellan 

avdelningen och medlemmarna på arbetsplatsen. 

Som avdelningsombud ska du 

• Delta i avdelningens träffar/konferen- 

ser för avdelningsombud och infor- 

mera om förhållandena på din ar- 

betsplats. 

Avdelningsombudet 

Lars Lindbäck hoppas på att locka fl er till 

utbildningar. 

– Medlemsutbildning är en bra början. 

Har man väl varit på en sådan förstår 

man vad facket är och intresset är väckt. 

Ja, den borde nästan vara obligatorisk när 

du blir medlem. 

Facklig utbildning viktigt 

En utbildning som Lars Lindbäck varmt 

förordar är den som avdelningen ordnat 

med jämna mellanrum och som är speciellt 

riktad till avdelningsombud. Förutom 

nya kunskaper ger kursen nya och värdefulla 

kontakter. 

– Det är då jag kan få tips av andra avdelningsombud, 

om hur de brukar arbeta 

och hur de har löst vissa frågor. Det är ett 

ovärderligt kunskapsutbyte. 


• Informera dina arbetskamrater om 

den fackliga verksamheten i avdel- 

ningen och på företaget. 

• Arbeta för ett ökat fackligt engage- 

mang på ditt företag. 

• Medverka vid den fackliga introduk- 

tionen av nyanställda på ditt företag 

och erbjuda medlemskap till dem 

som inte redan är med i IF Metall. 

• Hjälpa avdelningen med ärenden som 

rör förhållandet mellan medlem och 

arbetsgivare. 

• Hjälpa medlemmarna med informa- 


Organisera 


Avdelningsombudet – ett viktigt och ibland 

ensamt uppdrag. Projektet satsade särskilt på att 

ta fram material som extra stöd. 

tion om deras rättigheter och skyl- 

digheter. 

• Jobba för att få igång fackliga studier 

på arbetsplatsen, tillsammans med 

avdelningen. 

• Vara insatt i arbetsplatsens kollektiv- 

avtal. 

Arbetsplats/avdelningsombudet utses 

av avdelningsstyrelsen efter samråd med 

berörda medlemmar. Mandatperioden 

är ett år, men kan av avdelningsstyrelsen 

fastställas till två år. 

11

Inhyrda – 

en del 

av IF Metall 

12 

Inhyrd – och en del 

av IF Metall 

– Se varje inhyrd anställd som en möjlig 

medlem. Det säger Veli-Pekka Säikkälä, 

IF Metalls avtalssekreterare. 

Det är lika viktigt att organisera anställda 

inom bemanningsföretagen som ordinarie 

personal. Många fackligt förtroendevalda 

känner sig dock osäkra på vad de får och 

kan göra. Därför har frågan särskilt utrymme 

i kampanjen Starka tillsammans 

– organisera, rekrytera. 

Målen i kampanjen är att: 

• Tydliggöra avdelningarnas ansvar för 

organisering av inhyrd arbetskraft på 

mindre arbetsplatser. 

• Tydliggöra klubbarnas ansvar för 

organisering av inhyrd arbetskraft samt 

bevakning av deras löner och anställningsvillkor. 

• Skapa rutiner för hållbar medlemsintroduktion 

på mindre arbetsplatser. 

• Skapa hållbara rutiner för tecknande 

av kollektivavtal och ta tillvara de erfarenheter 

som fi nns i avdelningarna. 

Metoder för detta är: Förbundets 

förhandlingsenhet ska genomföra avdelningskonferenser 

för klubbar med temat 

organisering av inhyrd personal, 38-40 § 

MBL och tolkning av Bemanningsavtalet. 

Paula Thunberg-Bertolone, 

IF Metalls facklig-politiska 

enhet: 

- Våga förhandla med hjälp 

av ditt fackliga verktyg: MBL 

paragraf 11 och 38! 

Håkan Hammarström, 

IF Metalls förhandlingsenhet: 

- Förhandla om facklig 

introduktion för inhyrda! 

- Se varje inhyrd anställd som en möjlig 

medlem! 

Fakta 

I projektet genomfördes 40 konferenser på 

temat att organisera inhyrd personal och hur 

man med stöd av medbestämmandelagen, 

MBL, förhandlar om regler runt bemanningspersonal. 

Förtroendevalda från 343 arbetsplatser 

har deltagit och fått de tre utbildarnas 

budskap med sig hem: 

Olle Åkerlund IF Metall 

Mellersta Norrland och 

projektledare: 

- Det är roligt att förhandla – 

du påverkar! 

Bemanningsbolag och inhyrda

Bruks AB har ordning 

och reda för alla 

Foto denna sida: Peter Hamberg När inhyrda blir fl er 

På Bruks AB i Arbrå har produktionen 

stadigt ökat. Det har även antalet 

inhyrd personal. För IF Metalls klubbordförande 

Mikael Leek blev det allt 

svårare att hålla reda på alla och vilka 

villkor de hade. 

– För mig är det viktigt att de som 

jobbar i bemanningsföretag har lika villkor 

som vi andra. Därför kallade vi till 

förhandling med arbetsgivaren. 

Förhandlingar om detaljer pågår fortfarande. 

Klart är dock att klubben ska ha 

vetskap direkt när en ny person kommer 

för att arbeta på företaget. 

Bemanningsbolag och inhyrda 

– Vi har rätt till en timmes facklig 

introduktion till varje ny, oavsett om 

personen är inhyrd eller direkt anställd, 

säger Mikael Leek. 

Verktygen fi nns 

Det har inte varit några hårda förhandlingar 

med stora problem. Arbetsgivaren 

är tillmötesgående och den formella rätten 

fi nns redan. I medbestämmandelagen, 

MBL, fi nns verktygen att nå och upprätta 

samma ordning och reda för inhyrd som 

för annan personal. 

– Problemet är att jag som förtroendevald 

har saknat tillräckliga kunskaper. 


Organisera 


Klubben på Bruks AB 

– ordning och reda på inhyrda 

IF Metall Hälsingland 

Tips från Mikael Leek 

runt bemanningsföretag 

- Utbilda dig i lagar och avtal, särskilt MBL. 

Det är inte så svårt när man väl har kunskaper! 

Kontakta din avdelning för tips. 

- Gör en checklista kring inhyrd personal. 

När, var och hur ska inhyrd personal användas, 

de kanske på sikt kan korttidsanställas, 

och har företaget kollektivavtal? 

- Tid för facklig introduktion. 

- Kalla till förhandling med arbetsgivaren. 

Utgå från din checklista. 

Lika villkor och information från facket är något 

alla anställda ska ha samma rätt till, tycker 

Mikael Leek, IF Metalls klubbordförande på 

Bruks AB i Arbrå. – Därför förhandlar vi med 

arbetsgivaren om avtal för regler och villkor för 

inhyrd personal. Då kan vi organisera och se till 

att alla får lika villkor, säger Mikael Leek 

som här pratar med Pär Malmros från 

bemanningsföretaget Unifl ex. 

Efter en kurs i MBL har jag mycket mer 

kött på benen. 

Kursen är en del av IF Metalls kampanj 

för att organisera och rekrytera 

där en särskild satsning görs på att nå 

anställda i bemanningsföretag. Utbildningen 

är skräddarsydd och leds av 

förbundskontorets förhandlingsenhet. 

– Bättre kunskap är grunden. En 

extra bonus är att träffa andra förtroendevalda 

och utbyta idéer och erfarenheter 

om hur de gör, säger Mikael Leek. 

annettte.lack@ifmetall.se 

13

Ungdomarna 

står enade 

– Löftet och 

Tage Granit 

IF Metall Uppland 

14 

DELAKTIGHET. Livliga diskussioner bland deltagarna på seminariet om arbetslivet och varför det är 

viktigt att vara medlem. 

60 ungdomar på IF Metall Upplands seminarium 

Ungdomarna står enade 

– Jag lovar och försäkrar att aldrig 

någonsin under några omständigheter 

arbeta på sämre villkor eller till lägre 

lön än det vi nu lovar varandra. 60 ungdomar 

stod glatt och svor det fackliga 

löftet efter att ha fått höra om vikten av 

att hålla ihop. 

När IF Metall Upplands ungdomskommitté 

håller seminarium om medlemskap 

i facket och kollektivavtalet, tar de hjälp 

av teatergruppen Tage Granit som gör en 

pjäs om att värva medlemmar till facket. 

Deltagarna får avbryta, tipsa, kritisera 

och själva vara med och forma slutresultatet 

i pjäsen. 

Hålla rent 

– Detta är min första fackliga utbildning. 

Det är ett roligt upplägg med teater, säger 

Sofi Keil som arbetar på Fresenius Kabi 

och var en av deltagarna på seminariet. 

Efter Tage Granits föreställning är det 

dags för Ingemar Göransson, utredare på 

LO, att berätta om facket, a-kassan och 

varför det är viktigt med kollektivavtal. 

Ingemar Göransson förklarar för delta- 

garna att facket handlar om att hålla rent 

på arbetets marknad. 

– Kollektivavtalet är vår prislista och 

facket ska se till att ingen säljer sig till 

lägre pris eller sämre villkor. 

Ingemar Göransson klättrar upp på en 

stol och uppmanar ungdomarna att resa 

sig och tillsammans svära det fackliga 

löftet, vilket de glatt gör. 

Björn Wallster som arbetar på Sandvik 

Coromant anmälde sig till seminariet för 

att han tyckte det verkade intressant. 

– Jag har nu fått mer fördjupad kunskap 

om facket. Ingemar Göransson är 

både rolig och intressant att lyssna på. 

Facket intresserar de unga 

Det är en myt att ungdomar inte är intresserade 

av facket. Peter Lydell, ungdomsansvarig 

för IF Metall Uppland, förklarar 

att det är kunskapen som brister. 

– Det gäller att vi som är förtroendevalda 

berättar för ungdomarna vad facket 

är för något. Jag upplever att det har 

blivit lättare att rekrytera ungdomar till 

förtroendeuppdrag. 

christian.andersson@ifmetall.se 

Ungdomar 

Foto: Christian Andersson

INTRESSERADE UNGDOMAR. Cristian Delgado samtalar med tre ungdomar om vad de ska tänka på 

när de kommer ut i arbetslivet. 

Fotboll och facket 

– på samma plan 

Fotboll och facket går hand i hand. 

På det fi nns exempel från bruks- och 

industriorter. I Göteborg prövades nya 

grepp under jul- och nyårshelgens fotbollsturnering. 

Fotbollen susar fram över golvet i gymnastiksalen. 

Sulorna på skorna gnisslar när 

spelarna kämpar om bollen. Tomtecupen 

i Angered utanför Göteborg är i full gång 

med över 200 lag med ungdomar mellan 

16–18 år. 

Ungdomar 

IF Metall Göteborgs skol- och ungdomskommitté 

var på plats för att berätta för 

de unga fotbollspelarna om facket. 

– Vi träffade många ungdomar som 

vanligtvis inte kommer i kontakt med 

facket. De uppskattade att vi informerar 

dem om arbetslivet, säger Cristian 

Delgado, ledamot i skol- och ungdomskommittén 

och en av dem som var på Tomtecupen. 

Han tycker att IF Metalls närvaro 

på fotbollscupen är ett bra komplement 

till skolinformation. 

Följande material riktas till ungdomsansvariga, 

skolinformatörer och unga: 

- Ungdomsansvarig på avdelning – en introduktion till ditt uppdrag. 

- Ungdomsansvarig på klubb – en introduktion till ditt uppdrag. 

- Skolinformatör – en introduktion till ditt uppdrag. 

- Fackets idé från skola till arbete. 

– Dax för arbetsliv – om anställning. 

– Gratis medlemskap – när du pluggar på gymnasiet. 

– Ungdomstidningen. 

Finns på www.ifmetall.se 

Ungdomstidningen 


– Jag ställde frågan och det 

blev tyst i klassrummet. 

Christian Andersson 

– Facklig utbildning 

gör mig starkare 

Charlotta Pettersson, sidan 11 

Om IF Metall och medlemskapet 

Organisera 


Fotboll och facket 

– skolungdomar 

IF Metall Göteborg 

– Om ungdomarna inte kommer till 

oss får vi komma till dem, säger Angelica 

Teiffel, ordförande i skol- och ungdomskommittén. 

Till IF Metalls avtalsområden 

– Det är viktigt att ungdomar får kunskap 

om arbetsmarknaden. En del av eleverna 

som skol- och ungdomskommittén pratade 

med går på yrkesinriktade gymnasieprogram 

som leder till arbete inom något av IF 

Metalls avtalsområden. 

– Vi har tidigare fått information på 

vår skola om facket av IF Metall. Vi tycker 

det är positivt att facket är på plats när vi 

spelar, säger Córtes Lopez som är elev på 

Motorbranschens tekniska gymnasium i 

Göteborg. 

christian.andersson@ifmetall.se 

– Du kan välja att ge upp 

eller se till att förändra 

Andreas Narkun, sidan 5 

– Jag ställde frågan 

och det blev tyst 

i klassrummet 

Christian Andersson, sidan 9 

– Tillsammans 

är vi starka 

Johanna Olsson, sidan 3 

15

Avdelningar tillsammans 

– Kulturprojekt 

för arbetslösa 

IF Metall Västra 

Gästrikland och 

IF Metall Nedre 

Dalälven 

16 

ALLA LIKA VIKTIGA. – En arbetslös medlem är ju fortfarande en del av 

IF Metall. Det är viktigt att de känner det, säger Karolina Halfvars. 

Karolina Halfvars, IF Metall Västra Gästrikland: 

– Drömmen är 

en teaterpjäs 

Bortsett från ett inhopp några sommarveckor 

som kranförare på Ovako i 

Hofors är Karolina Halfvars arbetslös 

sedan mars i år. Men hon fortsätter sitt 

fackliga arbete i IF Metall och vill även 

göra något för andra unga arbetslösa. 

– En arbetslös medlem är ju fortfarande 

en del av den fackliga organisationen. Det 

är viktigt att de känner detta och att de 

tas tillvara. 

Engagerar sig för ungdomar 

Som arbetslös förlorar du inte bara jobbet 

utan ofta också den vardagliga kontakten 

med arbetskamrater. Karolina Halfvars 

lämnade även uppdrag i klubben på 

Ovako. Hon har engagerat sig desto mer i 

ungdomskommittén för IF Metall Västra 

Gästrikland. 

– Samtidigt som jag vill arbeta fackligt 

vill jag dra nytta av min egen erfarenhet 

av att vara ung och arbetslös. 

Tillsammans med ungdomskommittén 

för IF Metall Nedre Dalälven ligger man i 

startgroparna för att dra igång ett kombinerat 

kultur- och samhällsprojekt. 

Genom personliga telefonsamtal till 

var och en och därefter inbjudan har de 

samlat ett gäng på 25 unga från Sandviken 

och Gävle. 

– Vi vill att var och en ska få berätta 

sin egen historia och sina egna upplevelser. 

Vi vill också lära oss mer om samhälle, 

politik och ekonomi. 

Målet är att få mer kunskap om samhället 

och arbetarrörelsen för att förstå 

varför samhället ser ut som det gör och 

hur man kan påverka. Meningen är att 

det ska ske med hjälp av kultur. Drömmen 

vore en teaterpjäs med text, musik 

och framförande av de arbetslösa. 

– Men det återstår att se vad var och 

en av oss vill och kan. Intresset har i varje 

fall varit stort när vi har ringt runt, säger 

Karolina Halfvars, som ser sig själv lika 

mycket som deltagare som initiativtagare. 


Arbetslösa 

Foto denna sida: Lars Halvarsson

Fakta 

Kultur är ett bra verktyg för att informera om värdet av 

det fackliga medlemskapet och ge kunskaper. Flera av deltagarna 

har blivit intresserade av fackliga utbildningar och förtroendeuppdrag. 

IF Metall Västra Gästrikland och IF Metall Nedre Dalälven fortsätter 

driva kulturprojekt tillsammans. 

Arbetslösa 


Organisera 


FACKLIG KULTUR för och med unga arbetslösa skapar ungdomskommittén vid avdelningarna IF Metall Västra Gästrikland och IF Metall Nedre Dalälven 

tillsammans med ABF. Från vänster: Carolin Brännvall, Johan Nilsson, Karolina Halfvars och Christopher Andersson-Bång. 

17

Alla på avdelningen 

är viktiga 

– IF Metall 

Östra Skaraborg 

18 

Foto: Johan Främst 

BRA LAGUPPSTÄLLNING på Östra Skaraborg gör att de har lyckats organisera 513 nya medlemmar 

sedan början av året. – Hos oss är alla lika viktiga för att vårt fackliga arbete ska fungera, säger 

Christer Ax, ombudsman (i mitten). 

– Vårt fotarbete 

ger fl er medlemmar 

Med 513 fl er medlemmar hittills i år ligger 

IF Metall Östra Skaraborg i topp av 

alla avdelningar. Några nya värvarknep 

tycker dock inte ombudsman Christer 

Ax att han kan ge. I stället vill han lyfta 

fram gamla beprövade metoder. 

– Vi använder hederligt fackligt fotarbete. 

Många besök på arbetsplatserna. Vi 

pratar med dem som redan är medlemmar 

och de vi hoppas går med. Det viktiga 

är att visa att facket är du och jag – och 

många fl er tillsammans. 

Det låter enkelt, men varför verkar det 

då vara så svårt? Varför lämnar så många 

facket? Har vi glömt den fackliga kärnfrågan, 

att organisera? 

– Nej, det tror jag inte alls, säger Christer 

Ax med eftertryck. 

Däremot anser han att både aktiva i organisationen, 

medlemmarna och de vi vill 

värva präglas av den bild som ofta målas 

upp i dag i media – en försvagad rörelse 

med allt färre medlemmar. 

– Detta gör kanske att vi komplicerar 

våra frågor onödigt mycket när vi möter 

människor för att samtala om vad fackligt 

medlemskap och värdet av kollektivavtal 

är, tycker Christer Ax. 

Själv försöker han vara så enkel som 

Fackligt fotarbete – nygamla metoder

Bra att tänka på – tycker Christer: 

- Var dig själv. 

- Komplicera inte samtalen, hitta ett gemensamt 

intresseområde. 

- Tillsammans skapar vi något. 

- Varje person har något att bidra med som fl er kan ha nytta av. 

- Många kanske har samma uppfattning som du, var med i organisationen och 

dela med dig av den. 

möjligt och lyssna in den han möter för att 

hitta gemensamma intressen. I bakhuvudet 

fi nns ofta det tips han själv fi ck med 

sig när han blev fackligt aktiv. 

– Tänk på de tre ”F:n”; facket, fotboll 

och fritid, sa den dåvarande ombudsmannen. 

Facket var hans hemmaplan. Genom 

fotbollen kunde han alltid leda in samtal 

på frågor som också berörde facket, berättar 

Christer Ax. 

Att likna fackligt engagemang vid 

fotboll är inte så dumt tycker han. För 

ensam går det inte att springa runt och 

göra mål, försvara och spela offensivt – 

det krävs ett lag. 


– Var och en av oss på avdelningen är 

en del av ett lag. Vi som är ute och möter 

människor är ständigt på offensiven för en 

stark organisation. 

Kvar på kontoret fi nns den administrativa 

personalen. De håller ställningarna 

genom att svara på frågor och ge service. 

Dessutom får de ta emot ett och annat 

anfall som de måste kunna tackla. 

– Ofta är det just de som först möter 

den arga medlemmen som vill gå ur 

facket. Då gäller det att ha bra argument 

och där gör vår personal ett strålande 

jobb, säger Christer Ax. 



Organisera 


Informationsmaterial: 

Kan med fördel visas vid ungdomsträffar: 

- Filmen bröd och potäter 

Material till de som håller introduktion 

för nyanställda: 

- Handledning tips och råd vid 

facklig introduktion 

Materialpaket till nya medlemmar 

innehåller: 

– Pappmapp 

– Penna och block 

– Broschyr Välkommen till 


– Broschyr Försäkrad i facket 

– Stadgar 

– Av avdelningen angivna 

avtalshäften. 

Broschyr till blivande medlemmar 

och ett stöd i organisationsarbetet: 

– Gå med du också! 

19

Eli Abadji – 

organisatör 

IF Metall Västra 

Skaraborg 

20 

Foto denna sida: Johan Främst 

– Ett av syftena med arbetet är att fl er går med i facket, särskilt 

på mindre företag utan klubb, säger Eli Abadji. 

Eli Abadji brinner för uppdraget att organisera fl era 

– Inte krångligare 

än man gör det 

Under lågkonjunktur är det viktigare 

än någonsin att alla är med i facket för 

att stötta och hjälpa varandra. Därför 

satsar IF Metall Västra Skaraborg på 

projektet Organisera och rekrytera. 

– Alla ska få frågan: Vill du bli medlem?, 

säger Eli Abadji, organisatör i 

Lidköping. 

Sedan i början av året har Eli Abadjis 

uppdrag varit att organisera nya medlemmar 

och rekrytera förtroendevalda på företag 

utan klubb. Till sin hjälp har han en 

projektgrupp med avdelningens studieorganisatör, 

en ombudsman och en administratör. 

Målet är självklart att stärka den 

fackliga organisationen. Hittills har deras 

arbete varit framgångsrikt. 

Fler avdelningsombud 

Under den tid projektet pågått har Eli 

Abadji bland annat värvat 50 nya avdelningsombud. 

– Vi har avdelningsombud på 99 procent 

av företagen, säger han. 

Aktiva avdelningsombud är grundläggande 

för en bra facklig verksamhet på 

arbetsplatserna. 

– De är den närmaste länken till IF 

Metall. De ska hjälpa till att rekrytera 

nya medlemmar, men också vårda dem 

vi redan har genom att lyfta deras frågor 

och funderingar och aktivt informera om 

vad som händer inom förbundet, säger Eli 

Abadji. 

Når ut med budskapet 

Tillsammans har projektgruppen tagit 

fram en egen folder för att så enkelt som 

möjligt nå ut med det fackliga budskapet. 

I materialet fi nns bland annat det fackliga 

löftet och sju enkla argument till fackligt 

medlemskap. 

– När jag besöker en arbetsplats är 

foldern en bra utgångspunkt för samtalen, 

krångligare än så behöver det inte vara, 

säger Eli Abadji. 

richard.katisko@ifmetall.se 

– Vi måste öka den fackliga närvaron bland 

medlemmarna. Det är lika viktigt att bibehålla 

medlemmarna som att rekrytera nya, säger 

Eli Abadji. 

Fackligt fotarbete – nygamla metoder



Organisera 


Elis tips inför företagsbesök 

• Vilket kollektivavtal har företaget? 

Om inget kollektivavtal fi nns, ta kontakt 

med ombudsman för att teckna kollektivavtal. 

• Finns avdelningsombud? I så fall vem? 

Finns utbildningsbehov? 

• Hur många medlemmar fi nns på företaget? 

Finns möjlighet att bilda klubb? 

• Hur många anställda har företaget? 

(för att få fram icke organiserade) 

Informationshörnor gör att IF Metall 

Västra Skaraborg når ut till fl er. 

Information i hörnor – nytt grepp 

Informationshörnor på bibliotek, arbetsförmedlingar 

och där kommunen bedriver 

ungdomsverksamhet – det är 

IF Metall Västra Skaraborgs nya grepp för 

att nå ut med det fackliga budskapet. 

– Samtalet är oöverträffl igt i det 

fackliga arbetet. Det är genom diskussion 

som IF Metall utvecklas och förnyas, 

men informationshörnorna kan fungera 

som ett bra komplement till samtalen, 

säger Eli Abadji, organisatör på avdelningen. 

21

Avdelningsstyrelsen 

delar ut tidningen 

och gör fi lm 

IF Metall Örebro län 

22 

Foto: Roger Lundberg 

DUBBEL DIALOG. När Gunnar Larsson från IF Metall Örebro län delar ut avdelningstidningen blir det 

också en personlig dialog. Här med Royne Soting och Håkan Moritz vid företaget Ory i Örebro. 

Styrelsen som håller sig på golvet 

Tidning och fi lm 

ger dubbel kontakt 

En fi lm om kollektivavtalet och en 

ungdomsfestival – är nya verktyg som IF 

Metall Örebro län använder när de värvar 

medlemmar och förtroendevalda. 

Ett annat är avdelningstidningen Oss 

Emellan som delas ut personligen. 

– Våra förtroendevalda i styrelsen tar en 

bunt tidningar och åker till arbetsplatserna 

inom avdelningen. Det är ett toppenbra 

sätt att bygga ett kontaktnät, säger 

Greger Nilsson, ombudsman. 

Besök fyra gånger 

Detta gör de fyra gånger om året och har 

gjort i ganska många år, även före sammanslagningen. 

Då var det tänkt just som 

ett sätt att träffas personligen och prata 

fackliga frågor. 

– Det blir naturligt att alla som delar 

ut tidningen samtidigt får frågor om 

aktuella ämnen. Det är också lättare för 

medlemmarna att fråga någon som de har 

haft ögonkontakt med och känner, säger 

Greger Nilsson. 

Just dialog, våga ta samtal och svara 

på frågor är viktigt när man ska organisera 

nya medlemmar och rekrytera till 

förtroendeuppdrag. 

– Därför har vår avdelningstidning blivit 

ett av våra bästa värvarverktyg. I den 

står alltid något som vi kan börja prata 

om, säger Greger Nilsson. 


Uppsökeri

FÖRSÄKRINGSPENGAR. Stig Starlind från avdelningen berättar här för en medlem vilken rätt till 

ersättningar från olika försäkringar som det fackliga medlemskapet ger. 

Vilket napp för facket 

i Rautasjaure 

Ut i fjällvärlden till det stora fi skefänget 

i Rautasjaure for en helg IF Metall i 

Malmfälten. Där bland tusentals pimpelfi 

skare på rödingjakt informerade 

avdelningen om vilka rättigheter och 

förmåner som medlemskapet ger. 

– Vi pratade med både medlemmar och 

företagare. Till några som varit föräldralediga 

hittade vi pengar i form av premiebefrielse. 

Det blev också diskussioner om 

försämringarna av a-kassan och avgifter, 

berättar Daniel Eneslätt. 

Från Kiruna är det cirka sex mil med 

skoter till Rautasjaure. Besöket var startskottet 

för kampanjen 

”IF Metall Malmfälten on tour”. Från 

avdelningen deltog också Lars Kiviniemi, 

Uppsökeri 

Stig Starlind, Roland Karlsson, Harry 

Rantakyrö och Kjell Lantto. 

Syftet är att vara där medlemmarna 

fi nns. Vi ska vara mycket ute, och på 

mötesplatser som LO-trampet på cykel i 

Gällivare, marknaden i Pajala och Lapplandsmästerskapet 

i pimpelfi ske. 

Ökat med 136 medlemmar 

Den uppsökande verksamheten har redan 

gett resultat. 

Under 2007 ökade avdelningen med 

136 nya medlemmar. Då besökte styrelsen 

och förtroendevalda 100 arbetsplatser. 

Under de kvällar med försäkringsinformation 

som ordnats har avdelningen hittat 

betydande belopp till medlemmarna. 


Organisera 


Avdelningen - uppsökeri 

IF Metall Malmfälten 

Vi fi nns över allt, säger Harry Rantakyrö. 

23

Vinnare av värvarkampanjen 

IF Metall Östra 

Värmland 

24 

Ungdomskommitténs slutspurt tog hem medaljvinst. 


Östra Värmland 

Grattis till IF Metall 

Östra Värmland 

Det blev avdelningen som värvade fl est 

under värvarkampanjen som hölls i 

slutet av projektperioden. Med 111 nya 

medlemmar från 1 december gjorde de 

en rejäl slutspurt. 

– Vår ungdomskommitté har varit väldigt 

fl itiga under november och december. 

Men det roliga med projektet är att alla i 

styrelsen och våra kommittéer har varit 

mycket engagerade, säger Lars Nilsson, 

organisatör. 

Hallå där Gunnar Lindberg! 

Gunnar Lindberg, ledamot i 

avdelningsstyrelsen för IF Metall 

Norrbotten, som valts till 

bästa värvare i Värvarekampanjen 

i slutspurten av organisera 

– rekryteraprojektet. 

- Vilka är dina värvarknep? 

Jag har gjort det som vi i facket 

alltid måste göra: Besökt arbetsplatser 

och haft personliga möten för att prata och 

diskutera om medlemskapet. 

Avdelningens koncept är att facket ska 

vara synligt, både för att hitta nya medlemmar 

och få befi ntliga att stanna kvar. 

– Fyra gånger om året delar alla i 

avdelningsstyrelsen personligen ut vår 

tidning på arbetsplatser med medlemmar 

utan klubb. Det är ett viktigt verktyg för 

att öka medlemsvärdet, säger Lars Nilsson. 

- Vad har du 

för möten på gång? 

Just nu sitter jag i bilen på väg 

till en träff med arbetslösa. Vår 

avdelning bjuder in alla som 

förlorat jobbet. Det är viktigt att 

de blir kvar som medlemmar, 

både för dem själva och för oss – 

och jag är ett bra exempel då jag 

själv är arbetslös just nu.

Fler som organiserar 

och rekryterar 

Malin Olsson, IF Metalls organisationsenhet, 

arbetade tillsammans med fackliga från andra 

länder fram en europeisk handbok i bästa 

rekryteringsmetoderna. 

– Organisera är kärnan för alla fack. 

Christian Berginge, projektledare på IF Metall 

Västra Värmland, har tillsammans med 25 

förtroendevalda åkt runt på arbetsplatserna i 

avdelningen. 

– Vi har även erbjudit stöd till långtidssjukskrivna 

och hjälp med att ordna företagshälsovård 

när detta har saknats. 

Susanne Malm, IF Metallklubben på Enics, är 

med i IF Metall Mälardalens fackliga nätverk för 

kvinnor. 

– Nätverket styrker mig i mitt uppdrag. 

Pierre Tornedal, organisatör för IF Metall 

Mellersta Kalmar, gör arbetsplatsbesök, har 

medlemskontakter och diskuterar politik med 

nystartade klubbar. 

- Regeringens orättvisa politik ökar människors 

vilja att engagera sig. 


Organisera 


Jaime Deluquez Diaz, ordförande för 

colombianska koppargruvarbetare, organiserar 

och förhandlar med hjälp av utbildning från IF 

Metall. 

- Samarbetet med IF Metall har utvecklat våra 

kunskaper att organisera och vi har lyckats 

förhandla fram ett avtal. 

Jan Nilsson, ordförande IF Metall Stockholm, 

arbetar både lokalt och globalt. Avdelningen 

har organiserat många nya elevmedlemmar. I 

Indonesien har facket stärkts av studiecirklar 

som Jan Nilsson har hållit. 

– Facket behövs överallt och indonesierna har 

lärt mig mycket om behovet av att organisera. 

25

Rekrytera/organisera 201002.indd - IF Metall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?