på Viks fiskeläge - Uppvik & döttrar

En alldeles vanlig dag
i ett fiskarhus…
på Viks fiskeläge

En kikare är en onödig attiralj. Du behöver
inte klättra upp på taknocken.
Inte luta Dig ut genom fönstret. Du
behöver inte ens öppna ögonen.
Du hör bruset.
Måsarna. Fiskebåtarna.
Du känner dofterna.
Du upplever havets närhet med alla
Dina sinnen.
Under nästan hela förra seklet bodde Nils Hansson Öhman i parhuset vid
hamnen. I andra halvan bodde systern Hanna. På ett svartvitt, lite urblekt fotografi,
syns syskonen, prydligt uppställda med familjen framför längan byggd
av handslagen tegel med vitkalkade fogar. Så såg huset ut då, för länge sedan.
Men att de måst ha glatt sig åt moderniseringarna är inte svårt att förstå.
Elektrisk värme. Vatten och avlopp genom kommunens försorg. Isolering mot
bistra ostanvindar.
Inget hindrar å andra sidan Dig från att varsamt föra
huset närmre dess ursprung...
Ägarparet berättar:
”/…/ Den långa huskulan (uttryck fr Vik) består egentligen av tre sammanbyggda
delar. Vår husdel är äldst, sen byggdes det till en mindre del för
bostad åt ena syskonet /…/ därefter tillkom den västra delen. Ägare till hela
huset var under största delen av 1900-talet Nils Hansson Öhman. Efter hans
död ärvdes huset av Hasse Öhman som vid försäljningen av västra delen
styckade av tomten enligt nuvarande sträckning.
Nils Hansson Öhman är känd som en ”sur gubbe”. Han var fiskare. Men
tyckte enligt folkmun mer om lättjan än om fiske. Det berättas att han hängde
näten tvärs över vägen framför huset för att stoppa trafiken och därigenom
göra sig ”viktig”.

Orden på sidan intill
är skalden Gabriel
Jönssons, vilken nog
var mer hemtam på
Ven än på Österlen.
Vi invänder nämligen
å det bestämdaste mot
utsagan och påstår istället
att full förståelse
för Viks skönhet med
lätthet (och utan fysiska
vedermödor!) kan erhållas
från fiskare
Öhmans gamla hus!
I synnerhet i sällskap
med husets
nuvarande ägare
som måtte vara
något av professionella
livsnjutare!
”Skall ni kunna förstå Vik, då ska ni ha stått i en storbåt i
sill till stövelkragen, medan händerna bränna som eld av de
röda maneternas gift och ett vått storsegel slår er på käften.
Då får man förstånd på skönheten hos Vik.”

”Det var framför huset som prins Eugen lär ha kommit några
gånger med sin bil och chaufför för att i hamnen slå upp sitt
staffli. Hamnen är ju avmålad av ett flertal kända konstnärer.
För att inte tala om hur många som har hamnen med vy mot
Stenshuvud som favoritmotiv för kameran.”
Visserligen har Stenshuvuds majestätiska hjässa avbildats oräkneliga gånger. Vyn
upphör nog ända aldrig att förtrolla, om än Du kommer se den varje dag. Den höga
strandvallen börjar redan vid syskonbyn Baskemölla och fortsätter upp förbi golfbanan
vidare mot Knäbäckshusen och Huvudets södra sluttning. Lägets gamla längor
hukar tätt tillsammans vid backafallets fot.

Kanske vill du, om du bestämmer
dig för att utveckla och förändra,
varsamt återföra längan ett litet
stycke närmare sitt ursprung?
”Tidigare ägare genomförde en
renovering som bl.a. omfattade
helt ny grundsula i hela huset.
Vinden förbereddes också med
isolering av östra gaveln, med
nytt fönster på ovanvåningen,
samt gipsad innervägg. Han
gjorde också en utvändig beklädnad
av gavelspets i ett
profilerat plåtmaterial. Kanske
inte så kul! Golv i massivt trä
lades på hela ovanvåningen.
Mot norr inreddes ett rum med
vägg och dörr. Snedtaket förbereddes
med uppflyttade
hanbalkar, dessutom kompletterades
takstolar med en
utlaskning för att få plats med
isolering och takskiva./…/
Fiskarhusen som detta hade
vad vi förstått i tidigare år ingen
inredd vind, utan här hängdes
fiskegarn, tvätt och användes
för övrigt som ett förråd.
Huset är av god och robust
kvalitet. Spåren av svunna tider
är lätta att tyda. Att vitslamma
eller putsa fasaderna låter sig
göras om du av estetiska skäl så
önskar! Spegeldörrar och takbjälkar
är urspungliga. På vindsvåningen
finns ett sovrum och
mer att inreda.

Att lita på husets
inneboende kvaliteter,
att återställa
snarare än att renovera,
bör alltid
vara ledstjärnan
i umgänget med
gamla hus. Traditionella,
beprövade material som använts i
århundraden är bra för människorna, bra
för husen och bra för miljön! Nuvarande
ägarpar har därför rensat bort mindre
lyckade pålagringar från senare tid.
”Vid övertagandet var huset inrett med
mörkbrun ”bilhandlarpanel” som vägg
och takytmaterial, samt vissa väggar med
tapet. Ytterväggar hade renoverats med
reglar och spånskiva. Golv hade plastfolie,
cellplastplattor och spånskiva. Vår
tanke har varit att rensa ut allt detta, allt
golv utom i badrum kastades därför ut
och vi frilade golvsulan av betong. Även
väggarna i stora rummet är nertagna
och husets ursprungsyta framtagen med
puts och lertegel. Dock finns reglade
väggar och spånskiva kvar i köksdel och
matrum, samt badrum där även våtrumsmatta
på vägg och golv är sedan tidigare
ägares renovering. Ett enklare kök fanns
som vi valde att kasta ut och ersätta provisoriskt
med en Trinett./…/
Våra planer har varit att inreda boningshuset
med genuina material och att göra
stenhuset till ett boende, samt att bygga
en mindre förrådsbyggnad längst upp på
tomten.”

”På Vik vid piren
landar fiskare ofta
torsk, skrubba, lax
och spätta. Du förser
dig med en mindre
peng och får en
smak av havet så
färskt det kan bli.”
På Vik. Det heter faktiskt så. ”På” Vik. Man
bor på ett läge. Inte i. Det har sitt ursprung
i att fiskarna förr i världen var något av nomader.
Man slog ”läger” så länge fisket var
gott. Sedan drog man vidare till någon annan
plats. Med tiden blev bebyggelsen alltmer
permanent. Andra näringsfång utvecklades
och kompletterade havets skördar.
Strädden och stengärden. Ett trivsamt
gytter av låga längor där stockrosor
nuddar takfallet.
På Österlen (så heter det också!) finns sju
fiskelägen. Viks fiskeläge befinner sig mellan
Häradsudden i söder och Stenshuvud i norr,
mellan Rörums backar i väster och havet i
öster. Det är en av Österlens äldsta miljöer.
Kanske också en av de mest välbevarade. Vik
har aldrig, till skillnad från andra österlenska
lägen, härjats av bränder. Så stämningen är
ålderdomlig.
”Vid vår omfattade planering
av trädgården och utgrävning
hittade jag på nedre delen en
formad sten cirka 10 cm – en
vacker stenyxa. Vik är ju känt
för sin tidiga bebyggelse och
Vikboplatsen som ligger i
backen uppemot vägen. Vid
kontroll med grannen från
Stockholm som var arkeolog
visar det sig att jag hittat en
historia, stenyxan i min hand
är formad av en medmänniska
5000 år tillbaka i tiden. Jag
satt ner i en timme och funderade
över det perspektivet.
Intill vårt hus ligger det lilla f.d. hamnkontoret med sina vitkalkade fasader och tegel-
tak. Huset ligger på en allmänning men ägs av Yngve, en av åldermännen på Vik.
Den lilla hamnkiosken är fiskelägets starkaste kommersiella puls. Knappast störande,
snarare en lätt påminnelse om att omvärlden trots allt finns. Kiosken är inrymd i den
tidigare omklädningspaviljongen för badare, med knapp förändring från den tiden”

Frihet. Friskhet. Måsarnas skrin. Känslan av oändlighet.
Tid som stannar. Vågor sköljer mot stranden och slipar
stenarna runda. Ur havet har allt liv uppstått. Vad betyder havet
för den som lever sitt liv vid hamnen och strandkanten? Ser
fiskarna vittja sina nät och hommor och hänga garnen till tork?
Torsk. Sill. Ål i ljumma september. Upplevt disiga morgnar när
solen stiger upp och färgar det gråa gryningsljuset i milda pasteller.
Solljusa dagar med svalkande eftermiddagsbris. Rodnande gryningar.
Blånande skymningar. Stormiga höstkvällar när vågorna
kastat sig med våldsam kraft mot piren. Båtar i skyddad hamn.
”Hit kommer man om man vill uppleva den genuina känslan som finns på ett litet
fiskeläge. Här stannar man upp och språkar. Arbetar du i trädgården så tar du en
paus, som kan vara i timmar. Du njuter av samtalet och några glas vin. Och det du
planerade göra har ersatts av något viktigare. Samvaron med en intressant vigare.
Imorgon gör jag det jag skulle i dag i stället.
Här hör du sällan någon radiomusik. Det är havet som spelar. Ständigt. Raskt och
högljutt, eller mjukt och lugnt.
Vik är den kulturhamn som är mest orörd av alla på Österlen. Hamnen är liten och
ganska grund, vilket innebär att de traditionella segelbåtarna inte kan angöra. Detta
bidrar till lugnet. Vi kan dock se dem ligga på redden då och då. Mot horisonten
syns flera gånger varje sommar Sarpen visa sin siluett. Eller får vi ett skådespel av
vågsurfare som plötsligt invaderar piren. Tack för den föreställningen!”

Körvelsoppa under krikonträdets lätta skugga
”Huset med sin nu vackra trädgård och med sitt läge
är underbart. Trädgården bjuder på lugn när det blåser
på havssidan. I trädgården har vi också olika ”rum”
som kan användas utifrån väder, vind och tid på dygnet.
Och även utifrån vilken avskildhet vi önskar. Det
gamla genuina krikonträdet som står vid Klyset utgör
en lagom mjuk ridå mot solens sommarstarka strålar.

”Nils Hansson Öhman
hade också på tomten
en separat byggnad
som ”grisahus” där han
födde upp sin gris inför
julen. Tomten användes
på den tiden endast för
potatisodling.
Stenhuset har varit förråd
för fiskeredskap
men även ett brygghus./---/
Under takskägget
på stenhuset
hänger Öhmans gamla
båtshake med ett skaft
som är exakt lika långt
som huset. Denna
båtshake önskar vi som
arv följa med köpet av
huset.”
Ljuset flödar på morgonen
i rummen som
vetter mot havet. Senare
på dagen lyser solen
frikostigt i rummen mot
innergården och över
trädgården, anlagd i tre
terrasser.
Silverpäronträdet gör
skäl för sitt namn och
glittrar i grått, grönt och
silver. Honungsrosen
full av knopp i juni och
exploderar sedan i blom
och väldoft.
Vilstolarnas placering är förståelig. En
eftermiddagslur i skuggan, när middagshetten
dallrar, insvept i moln av intensiv
rosendoft är en lyx att unna sig…
”Vindruvan som är två plantor hämtade
från bedårande trakten kring Lucca
i Italien utgör spaljerad en möjlighet att
bli ett framtida ”tak” med utbyggnad
över andra delen av platån. De två
stödmurarna med sina trappor är i allt
uppbyggt av sten från tomten, ingen
sten har burits dit utifrån. En utmaning
som vi lyckades förverkliga. Alla stenar
är flyttade och lagda på plats av
egen handkraft.
/---/ I trädgården är också förberett för
att bygga upp ett utekök. Fundament,
vattenrör, avlopp och rör för el är
framdraget.”

Krikon. Persika.
Vildvin.Vindruva,
Schersmin, Bornholmsfikon.Fjärilsbuske
Black Knight,
Fläder. Hortensia.
Buxbom. Rhododendron.
Lavendel.
Järnek, Alunrot Palace
Purple. Pion. Klematis
Miss Bateman.
Höstanemon. Pärlhyacint.
Blåklocka.
Stjärnflocka. Tulpaner.
Viol. Akleja.
Gullviva. Strandveronika.
Blåsippa.
Tovsippa. Hosta.
Taklök. Bräken.
Och alla rosor: Ilse
Krohn. Sympathie.
Drottningen av Danmark.
Louise Odier.
Mme Hardy. Snow
Cover. Dassros. New
Dawn. Så för rödvinet
och Bellmans skull:
Pimpinell.
”Havets stränder bjuder på alla möjligheter. Morgonbad på piren. Klippbad bortåt
Prästens Badkar och längre mot Baskemölla på sandstrand. Några hundra meter
västerut har du en strand med sand och istidsrundformade tusentals stenar. Havsbotten
här är av Medelhavskvalitet. Välj och variera dig dag för dag. Hitta din egen
hörna och njut. En vandring till Baskemölla längs havet är något av det finaste du
kan uppleva och längs med havet till Haväng som att uppleva Söderhavet.”

Kock i örtagård
Timjan. Gräslök. Oregano. Salvia.
Smultron. Sallat. Bladpersilja.
Kinesisk gräslök. Körvel från stranden.
Rabarber från grannen.

”Känslan och atmosfären på Vik är unik. Samtalen
genuina med de med de inneboende
och med sommargästerna. Var dock varse
när du sätter dig på ljugarebänken i hamnen
att vissa platser alltid är ”upptagna” trots att
”ägaren” inte är där för stunden. Gläd dig
med alla på Vik varje första lördag i juli då
vigarefesten tar hamnen i besittning. Alla
kommer ner med trädgårdsmöbler, mat och
dryck. Här är samvaron med kramar, brysigomklappar
och fårjagbjudapåettglasglädjen
som en socialterapeutisk smältdegel. Sen
njuter du av Musik på Vik vid Prästens badkar
sista lördagen i juli. Här bjuds du på klassisk
ton på en plats som skänker själen behag för
flera dagar. Punsch till den kaffestunden är
att föredra. Eller porlande champagne.”
Promenaden längs stranden till Tjörnedala och Baskemölla och Simrishamn är en lustvandring.
Backsippor, gullvivor och hedblomster kantar den sandiga stigen som slingrar sig mjukt över strandängarna.
Och just nedanför huset bryts de österlenska sandstränderna av ett säreget klipplandskap
- att njuta av, att utforska - oavsett om det är penseln, fiskespöet, badräkten eller snorkeln Du väljer!
Eller kameran, för den delen. Den dagen undertecknad fotograferade fann jag i nämnd ordning en
friluftsmålare, en fiskare, en solbadare och flera dykare vid klippformationen som kallas ”Prästens
badkar”. Nära finns Rörums backar. Vägen följer åns slingriga lopp. Knäbäckshusens strand där
sanden är vit som snö och gnisslar under bara fötter.

Solen är generös.
När Du dricker Ditt morgonkaffe innan byn har vaknat är hon med Dig. När Du
söker skugga mitt i middagshettan kastar hon istället solkatter över gråstensmur och
vindruvsspalje, för att åter följa Dina steg när Du dukar middagsbordet på piren.
Sedan lämnar hon Dig några korta timmar och låter dunklet vila över Vik...

Det gamla fiskeläget hukar mellan Häradsudden och Stenshuvuds mäktiga profil.
Strandlinjen böjer mjukt längs strandängar och frodig grönska.
Betesmarken går bitvis nästan ut på stranden.
Boskap betar av saltstänkt gräs.
När Du har en längtan om
att få höra till, att få slå rot
i den österlenska jorden?
Då kanske finner Du Ditt
goda ställe bland bofasta
och flyttfåglar, bland konstnärer
och bönder, bland
ålafiskare och sommargäster.
Då kanske Nils Hansson
Öhmans gamla hus
blir Din nya adress.

”En borde inte sova, då natten faller på,
för tänk då blänker stjärnorna högt uppe i det blå.
Det är så tyst och stilla.
Att sova vore illa.
Jag vandrar mina vägar över slätt och genom skog.
Och stjärnorna de följer mej, så sällskap har jag nog.”
/---/
En kan ju aldrig drömma så grannt och underbart
som själva natten ter sej, då stjärnor lyser klart.
Det är som om det hördes
Ett silverspel som rördes
En borde inte sova, när natten faller på!
En borde se på stjärnorna…En borde vara två.”
Levi Rickson (Jeremias i Tröstlösa)

Siffror & kalla fakta:
Byggnadstyp: Skånelänga i 1 ½ plan med
friliggande gårdshus.
Byggnadsår/renoveringsår: Troligen
uppförd på 1880-talet. Delvis renoverat på
1990-talet.
Bostad ca 112 kvm, varav bv ca 57 och
ov med sommarrum ca 55 kvm. Gårdshus
ca 15 kvm. V.v. se ritning - angivna ytor ovan
avser användbar golvyta.
Konstruktion: Grund av betongplatta på
mark, stomme av tegel/lersten. Bjälklag av trä,
tak av eternit och bjälklag av trä. Dubbelkopplade
fönster med spröjs. Självdragsventilation.
Pris: 3.995.000 kr eller bästa bud.
Fastighetsbeteckning: Simrishamn Viks Fiskeläge 3:7
Inredning & utrustning: Kök med spis,
ugn, kyl/frys. Badrum med vinyltapet och plastmatta,
toa, handfat, dusch, tvättmaskin
och varmvattenberedare.
Golv: Betong.
Uppvärmning: Direktverkande el
via radiatorer.
Vatten & avlopp: Kommunalt.
Adress: Bloms gata 8, 272 95 Simrishamn
Areal: 239 kvm
Taxeringsvärde: 1.610.000 kr varav byggnad 332.000 kr (år 2011)
Taxeringskod: 221-fritidsbostad
Pantbrev: 2 st om totalt 2.350.000 kr
Försäkring: Länsförsäkringar
Servitut: Andel i samfällighet/GA: Viks Fiskeläge GA:1
Övrigt: Förberett med murat fundament
samt rör för vatten, avlopp och el till utekök.
Även förberett med rör för vatten och el till
trädgårdens översta terrass.
Objektsbeskrivningen grundar sig på av säljaren lämnade uppgifter och iakttagelser gjorda på fastigheten.
Uppvik & döttrar
på landet!
Månstorp 104
273 98 Smedstorp
0414 - 708 00
kivik@uppvik.nu

Tänkbara lösningar för fasad och tak. Här är några förslag genom arkitekt Photoshop!
Fasaden är gul som solen. Säljarna har valt arbetsnamnet ” Solvik ”. Ögat mot Bornholm.
Text, foto & layout:
Gabrielle Malmberg
Teknisk support: Lotta Nordstedt
STORT TACK till säljarna för foto,
engagemang & för att ni delade med
er av en helt vanlig dag på Vik!
Simrishamn Viks Fiskeläge 3:7
Bloms gata 8
272 95 Simrishamn

Vår filosofi är ganska enkel.
Vi säljer hus vi själva skulle vilja bo i.
Vi tror på sambanden mellan lust och lönsamhet. Känsla och kunskap. Arbetsglädje och avkastning.
Det man tycker är roligt och stimulerande gör man bra. Därför vill vi inte ha fler hus än att vi
orkar arbeta engagerat och passionerat med dem alla. Det innebär inte att vi kategoriskt ratar
en viss sorts hus. Det lilla renoveringsobjektet i skogsbrynet kan vara lika spännande som
den kringbyggda gården på slätten eller längan i fiskeläget.
Men, det ska erkännas - ”udda” hus finner lättast vägen till våra hjärtan!
Tavlan jag håller i famnen, målade jag som tonåring. En smula naiv, jovisst, men
så ville jag att mina drömmars hus skulle vara. Varje dag, efter snart ett kvartssekel
som mäklare, påminner den mig om hur fundamentalt det är med både drömmar
och hus! Och jag vill gärna se och höra om hur din husdröm ser ut…
Stundtals är jag full av lätt avundsam beundran inför alla er som vågar rycka
upp er själva med rötterna för att börja växa i ny och okänd jordmån
- oavsett om ni flyttar hit, eller härifrån!
(Själv är jag mera som pionen - jag slutar blomma om jag flyttas!).
Det handlar kanske ytterst om livskvalitet. Vi upprepar ju
med en druckens envishet vårt motto: ” På Österlen
är livskvaliteten högre än huspriserna”. Det kanske ter
sig som en lek med ord. Begreppet livskvalitet är
naturligtvis inte lätt att översätta till kronor
och ören. Dessutom är själva ordet, kanske på
grund av alltför flitig mediaanvändning farligt
nära en urvattnad klyscha. Men innebörden är
både verklig och viktig!
För egen del upplever jag livskvalitet när jag
ibland lyckas vara närvarande i stunden.
Uppfyllas av ögonblicket. En försiktig
förhoppning är att vi på något sätt ska kunna
hjälpa Dig att förhöja Din livskvalitet.
Åtminstone vill vi gärna vara
Dina rådgivare och stigfinnare.
Dina vägvisare och budbärare.
Oavsett om Du vill köpa.
Eller sälja!
Gabrielle Malmberg
VD/aukt.fastighetsmäklare
Text, foto & layout
Lotta Nordstedt
Grafisk form, foto & web
Fastighetsmäklarstud/trainee
Andreas Johansson
Visningar & foto
Leila Jansro
Visningar, inredning
& trädgårdsdesign
0414-708 00 • www.uppvik.nu
Lasse Mangs
Text, foto & layout
Ingrid Fredriksson
Skisser & ritningar
Fotograf Peter Carlsson