utvärdering av en syntesstrategi för uthålliga VA-system - Urban Water

Att väga samman det ojämförbara – utvärdering av en syntesstrategi för val av uthålliga VA-system
En annan aspekt som komplicerade valet av metod är uppsättningen av
kriterier och den blandning av kvalitativ och kvantitativ information som
detta gav, och ger, upphov till. De olika kriterierna var även av olika typ, i
betydelsen att vissa var inriktade på effekter systemstrukturerna genererade,
som miljöpåverkan och hygienrisk, medan andra var inriktade på förutsättningar
som krävdes för uthålliga system av detta slag, framförallt de
sociokulturella aspekterna (Söderberg & Åberg, 2001). I andra studier av
detta slag behandlas sociokulturella kriterier som effekter av en viss teknisk
struktur – ”social impacts” (Balkema et al, 1998; Barraud et al, 2000;
Lindholm & Noreide, 2000; Smith et al, 2002.) Detta perspektiv betraktar
tekniskt struktur som deterministisk såtillvida att den skulle ge upphov till
en viss typ av effekter oavsett var den införs, och inte vara beroende av
omgivningens påverkan på tekniken. I linje med detta förmyndarlika förhållningssätt
kontra brukarna är även det fokus på ”acceptans” i samband
med systemförändringar. Som om systemen var färdiga paket i behov av
viss typ av marknadsförning och inte något som skapas i interaktionen
mellan teknikstrukturen och dess användare. I det konceptuella ramverket
som definierar ett VA-system (figur 4) inom Urban Water-programmet betraktas
systemet inte enbart som teknik, utan som bestående av brukare
och den organisation som ansvarar för drift, underhåll, finansiering och
reglering.
Möjligheterna att välja metod för syntes var därmed relativt begränsade,
men innebar en viss fördel i att floran av möjliga tillvägagångssätt
minskade.
Aggregering – i vilken utsträckning
De formaliserade multikriteriametoderna med krav på numerisk information
har ofta som ambition att aggregera ihop olika aspekter till ett slutgiltigt
kvantitativt index. Det är föga kontroversiellt att påstå att dessa metoder
när de används för politiskt ställningstagande, och som vägledning i
komplexa planeringssituationer, döljer mycket information. Frågan blir
dock på vilken nivå man skall presentera informationen som sammanställts.
Hur skall ett beslutsunderlag vara utformat? Tabeller fulla med data
möjliggör varken övergripande förståelse eller diskussion, vilket många
sidor med beskrivande text inte heller automatiskt gör.
En vägledande princip för vår övning var att presentera informationen
utan medföljande tolkning av vad den innebar. Vi valde denna strategi
med tanke på att deltagarna i övningen var relativt erfarna med VA-sektorn
och därmed hade ett sammanhang med sig till övningen att sätta informationen
i relation till. Det var också möjligt att göra så här när antalet
alternativ var såpass lågt som två, har man många alternativ blir det snabbt
omöjligt att ha för detaljerad och krävande underlag. Vi valde däremot
inte att bilägga rådata till underlaget, det skulle blivit alldeles för omfattande.
Kontaktpersoner till varje del angavs som ersättning (se bilaga 3).
Aggregering av information i underlaget bör även ske försiktigt när man
29