utvärdering av en syntesstrategi för uthålliga VA-system - Urban Water
utvärdering av en syntesstrategi för uthålliga VA-system - Urban Water
utvärdering av en syntesstrategi för uthålliga VA-system - Urban Water
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
rötrest från klosettvatt<strong>en</strong> och mat<strong>av</strong>fall. Det här med<strong>för</strong> att mindre kadmium<br />
hamnar på odlingsmark i <strong>system</strong> 1. Det är också d<strong>en</strong> viktigaste <strong>för</strong>klaring<strong>en</strong><br />
till att mängd<strong>en</strong> fosfor som inte recirkuleras till odlingsmark är<br />
nästan lika låg <strong>för</strong> <strong>system</strong> 1 som <strong>för</strong> <strong>system</strong> 2. M<strong>en</strong> <strong>för</strong> kalium har KRE-<br />
PRO-process<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> effekt; kalium finns primärt i vatt<strong>en</strong>fas<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> största<br />
del<strong>en</strong> kalium finns i urin<strong>en</strong>, och d<strong>en</strong> <strong>för</strong>s direkt till odlingsmark i <strong>system</strong><br />
2.<br />
Skillnad<strong>en</strong> när det gäller dricksvatt<strong>en</strong>användning beror på att snålspolade<br />
vakuumtoaletter används i <strong>system</strong> 2.<br />
Båda <strong>system</strong><strong>en</strong> ÄR netto<strong>en</strong>ergiproduc<strong>en</strong>ter. M<strong>en</strong> det ska noteras att kvalitet<strong>en</strong><br />
på värme som <strong>en</strong>ergikälla bara är <strong>en</strong> bråkdel <strong>av</strong> kvalitet<strong>en</strong> hos el<strong>en</strong>ergi.<br />
Det betyder att om man skulle räkna med exergi i stället <strong>för</strong> <strong>en</strong>ergi<br />
skulle resultat<strong>en</strong> bli helt annorlunda.<br />
Dessutom baseras värmeproduktion<strong>en</strong> på att värmepumpar tar värme<br />
ur utgå<strong>en</strong>de vatt<strong>en</strong> från r<strong>en</strong>ingsverk<strong>en</strong>, och värmepumpar behöver mycket<br />
el<strong>en</strong>ergi. M<strong>en</strong> frånsett effekterna <strong>av</strong> värmepumparna är det logiskt att elanvändning<strong>en</strong><br />
i <strong>system</strong> 1 är högre, eftersom belastning<strong>en</strong> på r<strong>en</strong>ingsverket är<br />
högre. Rötning<strong>en</strong> i det separerade <strong>system</strong>et producerar också mycket el<strong>en</strong>ergi<br />
(med hjälp <strong>av</strong> gasmotorer), ungefär fem gånger mer än i <strong>system</strong> 1.<br />
För mer information kontakta Erik Kärrman, Scandiakonsult,<br />
erik.karrman@scc.se, tel: 08-615 63 02.<br />
EKONOMI<br />
Det har gjorts <strong>en</strong> ekonomisk analys <strong>av</strong> de två tänkta <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong><strong>en</strong> i<br />
Hammarby Sjöstad. Siffrorna är hypotetiska och baseras på standardantagand<strong>en</strong><br />
om kostnader som används <strong>av</strong> sv<strong>en</strong>ska <strong>VA</strong>-konsulter. Beräkningarna<br />
har ut<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> 8 000 läg<strong>en</strong>heter som motsvarar ungefär 15 000 personekvival<strong>en</strong>ter.<br />
Enligt studi<strong>en</strong> är både investerings- och drift- och underhålls-kostnaderna<br />
högre <strong>för</strong> det separerade <strong>system</strong>et än <strong>för</strong> det ”kombinerade”. De<br />
totala investeringskostnaderna per person uppskattas till cirka 18 000 kr<br />
<strong>för</strong> det ”kombinerade” <strong>system</strong>et och drygt 28 000 kr <strong>för</strong> det separerade<br />
<strong>system</strong>et (se tabell<strong>en</strong>). De årliga kostnaderna <strong>för</strong> drift och underhåll uppskattas<br />
till 485 kr/person <strong>för</strong> det ”kombinerade” <strong>system</strong>et och 969 kr/person<br />
<strong>för</strong> det separerade <strong>system</strong>et.<br />
I det separerade <strong>system</strong>et behövs det större investeringar <strong>för</strong> utrustning<br />
i varje läg<strong>en</strong>het, nämlig<strong>en</strong> 42 000 kr/läg<strong>en</strong>het jäm<strong>för</strong>t med 25 000 kr/läg<strong>en</strong>het<br />
i det ”kombinerade” <strong>system</strong>et. Investeringskostnad<strong>en</strong> <strong>för</strong> rör och<br />
pumpar är också högre i det separerade <strong>system</strong>et, 9 780 kr jäm<strong>för</strong>t med 5<br />
925 kr.<br />
Äv<strong>en</strong> investeringskostnad<strong>en</strong> <strong>för</strong> <strong>av</strong>fallshantering är högre i det separerade<br />
<strong>system</strong>et än i det ”kombinerade”: 5 086 kr jäm<strong>för</strong>t med 2 376 kr.<br />
Äv<strong>en</strong> om skillnaderna mellan <strong>system</strong><strong>en</strong> verkar vara stora i relativa siffror,<br />
blir d<strong>en</strong> totala ekonomiska effekt<strong>en</strong> inte särskilt stor. Vid <strong>en</strong> prelimi-<br />
59
Change language