Åtgärder mot fetma, 963 kB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Tabell 2. Klassifikation av övervikt och fetma (enligt WHO, 1997) Åtgärder mot fetma 11 Klassifikation (alternativ benämning) BMI (kg/m2) Hälsorisk Undervikt < 18,5 Riskerna varierar beroende på orsak till undervikten Normalvikt 18,5 – 24,9 Normalrisk Övervikt 25 – 29,9 Lätt ökad Fetma Obesitas/ kraftig övervikt ≥ 30 Måttligt till mycket ökad Fetma klass I Fetma 30,0 – 34,9 Måttligt ökad, ökad risk Fetma klass II Kraftig/svår fetma 35,0 – 39,9 Hög, kraftigt ökad risk Fetma klass III Extrem fetma ≥ 40 Mycket hög, extrem riskökning Till skillnad från BMI ger dock midja/stussmått en mer rättvisande bild av omfattningen av bukfetma. Bukfetma är associerad med ökad risk för metabola komplikationer och hjärt -kärlsjukdomar (kardiovaskulär morbiditet). Bukfetma är dessutom en oberoende riskfaktor och risk för metabola komplikationer är förhöjd även hos normalviktiga med bukfetma (då fett lokaliserat till buken är mer metabolt aktivt med ökad nedbrytning av fett). Midja/stussmått (eller midja/höftmått) beräknas genom att mäta omkretsen mellan nedersta revbensbågen och höftkammen och dela det värdet med värdet på omkretsen kring stussen. Farlig bukfetma och vid vilken midje/höft-kvot som risken för metabola komplikationer är förhöjd anges i tabell 3. Ett annat sätt att bedöma fetma är att mäta midjemåttet (eller bukomfång), som är ett lätt och informativt sätt att mäta mängden bukfett. Midjemåttet mäts med ett vanligt mjukt måttband och tas mittemellan nedersta revbensbågen och översta spetsen på höftbenet. De klassifikationer som WHO har angivet för bukfetma utifrån bukomfång anges i tabell 3. Denna metod används till viss del kliniskt. I Östergötland (Falkenberg, 1999) har man dels funnit att uppgifter om diagnosen obesitas ofta saknas i patienters journal, även om patienten får vård för följdsjukdomar till fetma. Man fann dessutom att uppgifter om vikt och midjeomfång ofta inte insamlas. Man föreslår därför ett sätt att använda midjemått i praktiken; att vid midjeomfång över 102 cm för män respektive över 88 cm för kvinnor ge rekommendation om att gå ned i vikt respektive att undvika viktuppgång om omkretsen är 94- 102 cm för män respektive 80-88 cm för kvinnor. Tabell 3. Gränser för bukfetma och när ökad risk för metabola komplikationer uppstår Midjemått eller bukomfång Midja/stusskvot Risk för metabola komplikationer: Ökad risk Mycket ökad risk Ökad risk Män ≥ 94 cm ≥ 102 cm 1,0 Kvinnor ≥ 80 cm ≥ 88 cm 0,8
12 Åtgärder mot fetma Förekomst av övervikt och fetma i Sverige Entydiga resultat från både internationella, nationella och regionala studier visar att andelen överviktiga stadigt ökar. I studierna har data för vikt och längd insamlats för att beräkna BMI. Ett BMI ≥ 25 anges som övervikt och fetma innebär ett BMI ≥ 30. Flera studier visar att övervikt har ökat starkt bland både män och kvinnor i alla åldrar under de senaste decennierna (Undersökningen av levnadsförhållanden SCB, Rasmussen et al. 2000; Folkhälsorapport 2001). Ökning av BMI och förekomst (prevalens) av övervikt har successivt skett i den svenska befolkningen. Ökningen har varit kraftigare under 1990-talet än under 1980-talet. Utvecklingen av andelen av män respektive kvinnor med ett BMI ≥ 25 redovisas i figur 1. Totalt har nästan hälften av männen (47%) respektive 35% av kvinnorna ett BMI-värde som överstiger 25. I Sverige var 1999/2000 drygt 2,5 miljoner överviktiga (BMI >25), varav nästan 0,6 miljoner kraftigt överviktiga (fetma, BMI ≥30). Kraftig övervikt i sådan omfattning att den kan förväntas förkorta den beräknade livslängden, har nu blivit så vanlig att man räknar med att drygt nio procent av alla vuxna svenskar tillhör riskgruppen med fetma. Figur 1. De senaste 20-årens utveckling av andel personer i åldern 16-74 år som ett BMI ≥25. Åldersstandardiserat. 1980-81, 1988-89, 1996-97 samt 1999-2000. (Data från Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB) BMI har ökat i alla åldersgrupper och andelen med övervikt har ökat i åldersgrupperna 16-74 år bland både män och kvinnor. I figur 2 kan utvecklingen av BMI för män respektive för kvinnor följas från 1980 till år 2000. Andelen med övervikt eller fetma var bland 18- 25-åriga män 15 procent 1981, 18 procent 1989 och 21 procent 1997. Varje åldersgrupp har blivit tyngre sedan 1981. Det är särskilt anmärkningsvärt att andelen med fetma och övervikt även ökar bland yngre. Flera studier har visat att förekomsten av övervikt ökar mest bland yngre vuxna. Förekomsten av övervikt har successivt ökat bland unga män sedan början av 1970-talet och för 18-åriga män var risken för fetma fyra gånger högre 1998 jämfört med 1971 (Rasmussen et al. 2000).
Page 1 and 2: Åtgärder mot fetma Nationell inve
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut 2002:
Page 5 and 6: 4 Åtgärder mot fetma RESULTAT AV
Page 7 and 8: 6 Åtgärder mot fetma Förord Rege
Page 9 and 10: 8 Åtgärder mot fetma Rapporten be
Page 11: 10 Åtgärder mot fetma index (BMI)
Page 15 and 16: 14 Åtgärder mot fetma Figur 3. De
Page 17 and 18: 16 Åtgärder mot fetma inverka. En
Page 19 and 20: 18 Åtgärder mot fetma Ärftliga f
Page 21 and 22: 20 Åtgärder mot fetma Hälsoekono
Page 23 and 24: 22 Åtgärder mot fetma delen av de
Page 25 and 26: 24 Åtgärder mot fetma Barn och un
Page 27 and 28: 26 Åtgärder mot fetma Hälsoeffek
Page 29 and 30: 28 Åtgärder mot fetma 1989 (Hush
Page 31 and 32: 30 Åtgärder mot fetma Hälsoeffek
Page 33 and 34: 32 Åtgärder mot fetma matlagnings
Page 35 and 36: 34 Åtgärder mot fetma Tabell 8. S
Page 37 and 38: 36 Åtgärder mot fetma flera studi
Page 39 and 40: 38 Åtgärder mot fetma strategisk
Page 41 and 42: 40 Åtgärder mot fetma Motverka ö
Page 43 and 44: 42 Åtgärder mot fetma Övervikt o
Page 45 and 46: 44 Åtgärder mot fetma Förutom la
Page 47 and 48: 46 Åtgärder mot fetma Utbildning
Page 49 and 50: 48 Åtgärder mot fetma Laga rätt
Page 51 and 52: 50 Åtgärder mot fetma I Kramfors
Page 53 and 54: 52 Åtgärder mot fetma Landsting V
Page 55 and 56: 54 Åtgärder mot fetma 4. Att utve
Page 57 and 58: 56 Åtgärder mot fetma Fysisk akti
Page 59 and 60: 58 Åtgärder mot fetma Strategi oc
Page 61 and 62: 60 Åtgärder mot fetma nationellni
Page 63 and 64:
62 Åtgärder mot fetma brett angre
Page 65 and 66:
64 Åtgärder mot fetma stånd (FYS
Page 67:
66 Åtgärder mot fetma Lappalainen
show all

Åtgärder mot fetma, 963 kB - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?