Åtgärder mot fetma, 963 kB - Statens folkhälsoinstitut

62 Åtgärder mot fetma
brett angreppssätt valdes för att fånga in så många insatser som möjligt och att hellre
inkludera gränsfallen än att exkludera viktig information. Det finns även ett antal specifika
svårigheter med att utvärdera hälsofrämjande arbete och i synnerhet hälsoeffekterna av
olika insatser. Det är tex inte möjligt i befolkningsinriktat förebyggande arbete att genomföra
randomiserade försök eller att välja kontrollområden som inte påverkas av en mängd
faktorer utanför studiens kontroll. Folkhälsoarbetet kan också ha spridningseffekter utanför
den befolkningsgrupp som programmet riktar sig till. Dessa eventuella positiva bieffekter
är svåra att uppskatta och försvårar möjligheterna att statistiskt se tydliga nettoeffekter
av en viss åtgärd. Därför kändes det angeläget att även ta med insatser som i
dagsläget med tillgängliga metoder inte har påvisbara effekter. För att avgöra vilka
samhällsbaserade insatser mot övervikt och fetma som bör intensifieras, behövs förutom
att identifiera vad som pågår i dagsläget även mer forskning på vilka insatser som har
effekt. Forskning vad gäller metoder för att kunna mäta effekterna, samt vilka interventioner
som har effekt för att förebygga övervikt och fetma i befolkningen, liksom för att
främja fysisk aktivitet och goda kostvanor. Hälsoekonomiska beräkningar av sådana
insatser är nödvändiga. Både för att ge mer tyngd åt främjande och förebyggande arbete,
men också för att kunna möta diskussionerna kring andra behandlingsmetoder vid fetma
som läkemedel respektive kirurgi (se vidare i SBU’s Fetmarapport). Läkemedelskostnaderna
för överviktsrelaterade sjukdomar ökar starkt och vi vet att mycket av detta
skulle kunna förhindras genom förändrade levnadsvanor.
Det är ett stort kunskaps och forskningsbehov allmänt inom fysisk aktivitet och kost på
folkhälsoområdet. Forskning och metodutveckling behövs kring främjande av dessa
levnadsvanor. Även hur fysisk aktivitet och kost bäst kan användas för prevention av flera av
våra stora folksjukdomar, där övervikt och fetma är en av de snabbast växande folkhälsoproblemen.
Förbättrade metoder krävs att mäta befolkningens grad av fysiska aktivitet
respektive inaktivitet och hur våra matvanor ser ut och hur de förändras över tid. Ökad kunskap
om människors totala fysiska aktivitet är en förutsättning för att kunna studera relationen
till det allmänna hälsotillståndet och till övervikt och fetma. För att kunna göra interventioner
behöver vi veta befolkningens totala fysiska aktivitet och var den sker; under fritiden,
på arbetet eller vid transporter till och från den dagliga sysselsättningen. Trots att kunskapsläget
vad gäller befolkningens idrotts och motionsvanor är relativt gott så är kännedomen
om individernas totala fysiska aktivitet fortfarande ofullständig. Varför minskar befolkningens
fysiska aktivitet, vilka hinder och möjligheter finns för att öka den fysiska aktiviteten?
Det är angeläget att göra såväl kartläggningar som prospektiva studier. Befolkningens matvanor
studeras sporadiskt i nationella och regionala studier. Avsaknaden av regelbundna
undersökningar och det ökande bortfallet i studierna gör att vi i dag inte har tillräckligt goda
möjligheter att bedöma hur matvanorna förändras och hur eventuella förändringar är kopplade
till hälsoutvecklingen, som t.ex. övervikt och blodfetter. Ökade kunskaper behövs om
metoder för att förebygga och åtgärda övervikt och fetma. Det vore också angeläget att få
reda på vilken inverkan undervisning om mat har på skolungdomars matvanor och kunskaper
i matlagning. Invandrare är också en viktig grupp att studera för hur människans matvanor
och därtill möjliga hälsorisker förändras under nya omständigheter.