Åtgärder mot fetma, 963 kB - Statens folkhälsoinstitut
Åtgärder mot fetma, 963 kB - Statens folkhälsoinstitut
Åtgärder mot fetma, 963 kB - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 7. Hälsoeffekter av fysisk aktivitet.<br />
<strong>Åtgärder</strong> <strong>mot</strong> <strong>fetma</strong> 27<br />
Största hälsovinsterna får man om de minst aktiva blir mer aktiva. Nationell och internationell<br />
erfarenhet visar att man inte når inaktiva grupper i samhället med enbart information.<br />
Insatserna måste därför breddas och ta sin utgångspunkt i människors livsvillkor,<br />
livsstil och tidigare erfarenheter av idrott. Friluftsliv, promenader och utflykter utan krav<br />
på prestation eller tävling är av stor betydelse för livskvalitet och hälsa (Ds 1999:78.).<br />
Friluftsliv har en stor potential att bli en positiv hälsofaktor. Mer information om hälsofrämjande<br />
fysisk aktivitet finns på hemsidan för Håll Sverige i Rörelse eller <strong>Statens</strong><br />
<strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
Kostvanor<br />
En riktigt sammansatt kost har en stor betydelse för hälsan – både genom att främja och<br />
bevara god hälsa och genom att förebygga sjukdomar. Maten och våra matvanor har en<br />
viktig funktion som kulturbärare, mötesplats och källa till njutning.<br />
Vi har i nuläget inte tillräckligt goda möjligheter att bedöma hur matvanorna förändras och<br />
hur eventuella förändringar är kopplade till hälsoutvecklingen, eftersom vi saknar regelbundna<br />
kostundersökningar och dessutom ökar bortfallet av försökspersoner i studierna.<br />
Befolkningens matvanor studeras bara sporadiskt i nationella och regionala studier. Den<br />
senaste nationella undersökningen var 1997-98 (Riksmaten 97-98) och den innan gjordes