Ticket to ride – vilka följde med på färden? - Statens folkhälsoinstitut

16 ticket to ride. vilka följde med på färden?
något nytt på sajten, som en ny tävling, så kan man annonsera på exempelvis Lunarstorm. Alla samarbetspartners
måste enas om vilket spår man ska köra. Ska det vara ett skrämselbudskap, eller kanske
”kondomen gör att du slipper ångest dagen efter”, eller, som vi valde i den här kampanjen, ”kondomen
är en möjliggörare – har du den med dig ökar dina chanser att få sex när tillfälle ges”? Inget spår
är nödvändigtvis bättre än något annat men vi tror att det kan löna sig att välja ett och sen köra på det.
Anders funderar vidare på skrämseltaktiken.
– Man kommer ju ihåg informationskampanjen som hävdade att ”i kväll smittas 173 svenskar av
gonorré”. Säga vad man vill om sådana budskap men man kommer ju faktiskt ihåg dem och blev
rädd. Det kanske inte innebär att vi som nåddes av kampanjen använder kondom mer än någon annan,
men det har ju ändå etablerats någon form av medvetande hos oss. Kanske borde man till och med
återgå till att inkludera skrämselmomentet i kampanjen. Syftet är ju trots allt att uppmuntra till flitigare
kondomanvändande och om skrämsel funkar kanske det är värt att återinföra?
– Skrämseltaktiken har ju inte används på femton år, kanske skulle det vara dags igen? Anledningen
till att vi inte drev detta starkare i år var att vi funderade på om skrämselmeddelandena verkligen skulle
resultera i att ungdomarna plockade med sig kondomen när de var på väg ut på krogen, kanske skulle
kopplingen blir för otydlig. Därför valde vi lovepower-spåret istället.
FHI, RFSU, RFSL och Ogilvy är eniga om att det är en attitydförändring som måste till stånd för
att få ungdomar att ändra sina kondomvanor. Anders berättar om det som framgick vid en fokusgruppsdiskussion
som anordnades före kampanjmaterialet utformades.
– Många ungdomar tycker att man baserat på utseende kan skapa sig en uppfattning om en person
har en könssjukdom eller inte. Då fick vi ideén att göra en kampanj likt den som Systembolaget körde
häromåret där man skulle gissa hur gamla olika personer var. Man skulle få gissa vem som har syfilis.
Respekten för könssjukdomar är låg bland ungdomar idag. De behöver informeras om de långtgående
riskerna med sjukdomarna, att de faktiskt kan leda till sterilitet eller döden.
Kristin beskriver sin idealkampanj:
– Om vi fick fria händer att utforma kampanjen tror jag att vi skulle skapa en kampanj riktad till
alla ungdomar och komplettera den med specialanpassade småkampanjer anpassade efter olika målgrupper.
Det kan nämligen vara svårt att hitta ett budskap som passar både, killar, tjejer, homosexuella,
heterosexuella, invandrare och vuxna som ungdomar har förtroende för. Tjejspåret skulle ha
budskapet att det är ok att säga nej, och att man bör säga nej om killen inte har kondom. Killspåret
skulle fokusera mer på kondomen som möjliggörare. Vi skulle också vilja jobba med andra kanaler,
till exempel kortfilmer som kan visas i skolan, inte alltför reklamfokuserade utan mer som informationsfilmer
som väcker diskussion. Skolan måste överlag bli mer engagerad. Det är ju inte bara på
sommarlovet som ungdomarna har sex!
– En annan idé vi bollade med var att koppla samman kondomen med produkter som är statusfyllda.
När man köper sina Acne-jeans får man med kondomer med Acnemärket. Eller Guccikondomer
när man köper Gucci. En kondom för alla klädsmaker helt enkelt, för att göra den mer personlig. Det
finns ju Acne-jeans med snusburksavtryck på bakfickan, varför inte jeans med kondomavtryck på
fickan? Vi måste försöka få kondomen att bli en självklar pryl att ha med sig när man går ut, precis
som mobiltelefonen eller legitimationen. Man kan också sälja kondomer på klubbar och i barer, tillsammans
med drinkarna. Kampanjen skulle dessutom behöva kompletteras med redaktionellt material
i ungdomstidningar som Veckorevyn och Solo, dels om kampanjen och hur man tar del av den,
dels om kampanjens budskap.
Liksom Anna Mohr på RFSL anser Kristin och Anders att samarbetet mellan RFSL, RFSU och
FHI fungerat bra men att informationen under långa perioder inte var tillräcklig. Det skulle vara mer
tidseffektivt att få med beslutsfattarna på hög nivå inom FHI redan från början.