Ticket to ride – vilka följde med på färden? - Statens folkhälsoinstitut

Ticket to ride 

– vilka följde med på färden? 

En utvärdering av 2004 års säkrare sex-kampanj 

Jesper Falkheimer och Susanna Wallgren 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

Ticket to ride 

– vilka följde med på färden? 

En utvärdering av 2004 års säkrare sex-kampanj 

Jesper Falkheimer och Susanna Wallgren 

statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

©statens folkhälsoinstitut 

rapport a 2005:2 

issn 1653-0802 

isbn 91-7257-361-9 

sättning rätt grafiska

Innehåll 

Förord _______________________________________________________________________ 7 

Sammanfattning _______________________________________________________________8 

1. Bakgrund __________________________________________________________________9 

2. Kampanjen 2004 ___________________________________________________________ 10 

2.1. Undersökningen __________________________________________________________ 11 

2.2. Producenterna om kampanj, samarbete och framtid _____________________________ 12 

3. Om webbplatsen ___________________________________________________________ 17 

3.1. Om webbenkäten _________________________________________________________ 18 

3.1.1. Vägar till webbplatsen ___________________________________________________ 19 

3.1.2. Användning och funktion ________________________________________________ 19 

3.1.3. Värdering av webbplatsen ________________________________________________ 20 

3.1.4. Ålder och geografisk ort __________________________________________________ 23 

3.1.5. Kommentarer _________________________________________________________ 23 

4. Fältinformatörernas attityder och upplevelser ____________________________________ 25 

Flera kommentarer _________________________________________________________ 28 

5. Målgruppen i fokus _________________________________________________________ 32 

6. Slutsatser och rekommendationer _____________________________________________ 37 

7. Källor ____________________________________________________________________40 

Bilagor: webbenkät & fältenkät __________________________________________________ 41

Förord 

ticket to ride. vilka följde med på färden? 7 

Statens folkhälsoinstitut har under sommarmånaderna under ett flertal år genomfört särskilda informationsinsatser 

om hiv och andra sexuellt överförda infektioner( STI) samt om säkrare sex riktat till 

ungdomar. Insatserna har haft olika teman men konceptet har i stort sett varit oförändrat och bestått i 

att ett antal ungdomsinformatörer från RFSU och RFSL funnits på olika platser runt om i Sverige för 

att inleda samtal om säkrare sex samt för att dela ut kondomer och informationsbroschyrer. Under de 

senaste åren har även en kampanjsida på internet utvecklats där ungdomarna kan skaffa sig ytterligare 

information. 

I 2004 års kampanj deltog cirka 300 informatörer från RFSL, RFSL Ungdom och RFSU. 

Informatörerna har via de båda organisationernas lokalföreningar engagerats i kampanjen och man 

har därmed nått ut över hela Sverige. Totalt har cirka 250 000 kondomer delats ut och drygt 30 000 

ungdomar har under de tre sommarmånaderna besökt hemsidan www.lovepower.org. 

2004 års kampanj har liksom 2003 års kampanj utvärderats med utgångspunkt från kampanjens 

syfte att nå ut med budskap om säkrare sex till ungdomar och att förebygga hiv/STI. Huvudbudskapet 

var att motivera kondomanvändning utifrån positiva argument – att få målgruppen att förknippa kondom 

med möjlighet till sex. 2004 års kampanj anses i utvärderingen ha varit lyckad. I rapporten 

diskuteras kampanjens strategi utifrån de synpunkter som kommit fram i de olika undersökningar 

som ligger till grund för utvärderingen. Utvärderarna kommer i rapporten med ett antal rekommendationer 

inför kommande informationssatsningar. 

Ungdomar och unga vuxna är en viktig målgrupp för det hiv/STI-preventiva arbetet. Det är också 

en grupp som nås av många budskap i teve, tidningar, radio, internet med mera. Därför måste informationsinsatserna 

ständigt förnyas och utvecklas. Rapporten utgör därför ett viktigt instrument i det 

framtida planeringsarbetet av hiv/STI-insatser riktade till ungdomar och unga vuxna. 

gunilla rådö katarina hemstadius 

chef för hiv/sti-uppdraget informatör

8 ticket to ride. vilka följde med på färden? 

Sammanfattning 

Statens folkhälsoinstitut (FHI) genomförde år 2004 en sommarkampanj riktad till ungdomar med 

syfte att minska spridningen av hiv/STI. Kampanjen genomfördes enligt en liknande strategi som 

tidigare år. En webbplats fungerade som huvudmedium medan fältinformatörer från RFSU, RFSL 

och RFSL Ungdom spred kampanjens budskap runt om i landet och förde samtal kring säkrare sex. 

Årets huvudbudskap var Ticket to Ride och betonade kondomen som möjliggörare. Målet var att 

kampanjen skulle ha en positiv karaktär och undvika negativ riskbetoning. 

Årets kampanj anses mot bakgrund av olika undersökningar ha varit lyckad. De 2 300 som besvarade 

webbenkäten visar att de allra flesta tagit del av informationen, uppskattat formen och värderar 

webbplatsen på ett positivt sätt. De öppna svaren lyfter särskilt fram två problem med kampanjmediet: 

att den inte har interaktiva funktioner samt att man saknar möjlighet att beställa (gratis-)kondomer. 

Fältenkäterna visar att de flesta informatörer upplever att kampanjmaterialet uppskattas. Hela 46 av 

53 informatörer tror att kampanjen har berört målgruppen. Men en majoritet svarar också att de får få 

direkta frågor av målgruppen. Detta är ett problem som står i kontrast till webbenkätens efterfrågan 

på kommunikation och (helst individuella och lokala) svar. De kvalitativa intervjuerna visar framför 

allt att den breda kampanjansatsen inte fångar upp den mångfald som finns bland unga människor. 

Intervjupersonerna var positiva till kampanjen men också ganska distanserade. Några steg saknas 

i kampanjen: fokus på var och hur. Intervjuerna med reklambyrå, RFSL och RFSU lyfter fram en 

liknande problematik. Sommarkampanjen anses fungera som en bra påminnelse men skapar troligen 

inget större engagemang. Reklamarna har flera kreativa förslag – förordar en ökad samordning och 

samverkan med kommersiella aktörer och fler nischade delkampanjer. Att satsa på en bred kampanj 

parallellt med ett antal mindre riktade till olika grupper förordas också av fältaktörerna. 

Vi rekommenderar inför framtida informationskampanjer en något förändrad strategi som bl.a. 

innefattar: (1) en större webbkampanj med en betydligt mer utvecklad webbplats där fältinformatörerna 

ges möjlighet att kommunicera med frågande besökare. (2) en delkampanj genom PR-taktiker 

med starkare skrämsel- eller riskbetoning som betonar risker med klamydia. (3) ett ökat samarbete 

med andra aktörer för maximal effekt.

1. Bakgrund 


”Informationskampanjerna om säker sex verkar tala för döva öron. Alla könssjukdomar utom gonorré 

ökar i Sverige. För klamydia har ökningen varit enorm”. Så lyder en nyhetsartikel i Dagens Nyheter 

publicerad 9 juli 2004. Grunden för pessimismen är statistik som publicerats i Smittskyddsinstitutets 

nyhetsbrev samma vecka. Enligt de senaste mätningarna har antal klamydiafall ökat varje år sedan 

1996. Bara mellan 2003 och 2004 ökade antal fall med 28 procent. Även antalet syfilis- och hiv-fall 

har ökat medan gonorré har minskat i omfattning. Hos unga människor, som är i centrum för sommarkampanjen, 

är ökningen av klamydia högst. Gonorré, syfilis och hiv sprids i huvudsak genom andra 

åldersgrupper. 

Enligt den riksomfattande enkätundersökning (Herlitz 2004) som genomförts vart tredje år sedan 

1989, med syfte att följa attitydförändringar i relation till sexualitet och hiv, ökar antalet tonåringar 

som inte använder kondom. Dessutom ökar antal sexualpartners bland unga människor. Tre till sex 

procent av män 16–19 år anser sig själva löpa risk för att smittas av hiv. 15–18 procent av gruppen 

tror att de själva kan smittas av klamydia. Andel kvinnor 16–19 år som anser att de själva kan drabbas 

av hiv är fyra till sex procent, av klamydia 22–29 procent. Undersökningen visar också att de flesta 

unga människor anser sig ha kunskap om varför man bör använda kondom, men att allt färre agerar i 

enlighet med denna kunskap. Budskap som fokuserar vad bör därmed ha mindre relevans än sådana 

som lyfter fram varför ur den enskildes perspektiv och hur man går till väga. 

Det är mot denna bakgrund som Statens folkhälsoinstitut i tretton år har genomfört en återkommande 

sommarkampanj på temat STI (sexuellt överförda infektioner) och hiv riktad till unga vuxna 

(ca 16–25 år). Syftet med 2004 års kampanj är att ”nå ut med budskap om säkrare sex till ungdomar 

och att förebygga STI/hiv” (Ogilvy kampanjplan). Huvudbudskapet i årets kampanj är att motivera 

kondomanvändning utifrån positiva argument – att få målgruppen att förknippa kondom med möjlighet 

till sex. Därav huvudbudskapet Ticket to Ride. Liknande sommarkampanjer har genomförts 

sedan 1991. RFSU och RFSL har genomfört kampanjerna på fältet medan en webbplats har blivit ett 

centralt medium för kampanjerna sedan några år tillbaka. 

Vi som fått i uppdrag att undersöka årets kampanj har använt olika metoder för att nå vårt mål. 

Att påvisa vetenskapligt belagda samband mellan informationsinsatser, riskattityder och beteende är 

mycket svårt. Vårt mål är inte att påvisa direkta effekter utan att ge en tillförlitlig bild av kampanjens 

utfall genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Men i enlighet med kampanjansvarigas 

önskemål har vi lagt ner en – jämfört med tidigare – större arbetsinsats på att finna nya 

kreativa kampanjmetoder som kan tillämpas i framtiden. Denna explorativa ansats har bl.a. lett till att 

vi har genomfört kvalitativa gruppintervjuer och expertintervjuer. 

Föreliggande rapport bygger vidare på föregående års undersökning (Falkheimer & Palm 2003) 

och är resultatet av en omfattande och processorienterad (dvs. den har genomförts parallellt med kampanjen) 

undersökning. Bakom undersökning, analys och rapport står Jesper Falkheimer och Susanna 

Wallgren. 1 

Undersökningen har genomförts under juni–augusti 2004 i dialog med kampanjledningen på 

FHI (Gunilla Rådö, chef för HIV/STI-uppdraget, och informatör Katarina Hemstadius), RFSU 

(verksamhetschef Maria Andersson och kampanjansvarig Jesper Svensson) och RFSL (handläggare 

Anna Mohr). 

I rapporten inleder vi med att berätta om sommarkampanjens planering och mål. Här ingår också 

resultat från ett antal explorativa intervjuer med ansvarig reklambyrå, RFSU och RFSL. Därefter 

redogör vi kortfattat för undersökningen. I nästa steg redovisar vi resultatet från de tre undersökningarna: 

en webbenkät, enkäter med fältinformatörerna samt djupgående intervjuer med målgruppen. 

Sedan följer en ett antal slutsatser och rekommendationer inför framtida kampanjer. 

1 Jesper Falkheimer är fil. dr i medie- och kommunikationsvetenskap inriktad mot strategisk kommunikation, 

verksam vid Lunds universitet samt i egen konsultverksamhet. Susanna Wallgren är M.A. i Communication vid 

New York University och verksam som konsult.


2. Kampanjen 2004 

Med FHI som huvudman organiserades årets sommarkampanj på ungefär samma sätt som tidigare 

år. I årets kampanj innebär detta att en masskommunikativ kampanjansats via bl.a. gratisvykort 

och internetannonsering kombinerades med en fältkampanj genomförd av RFSU, RFSL och RFSL 

Ungdom. Vägvalet mellan informationssatsningar via individuella förmedlare i relevanta miljöer, 

t.ex. via sociala nätverk, eller genom olika former av massmedier är särskilt svårt när det gäller riskkommunikation. 

Palm & Hedin (2000) beskriver två olika övergripande kommunikationsstrategier: 

bombmattestrategin eller nätverksstrategin. Bombmattorna använder sig i hög grad av masskommunikation, 

annonsering, maximal exponering och kan ha effekter på kort sikt. Sociala nätverksstrategier 

har visat sig ha starkare effekt på lång sikt när det gäller offentliga informationskampanjer inom 

folkhälsa, miljö och trafik. Istället för att bara använda massmedier är det då särskilt viktigt att satsa 

på mänskliga förmedlare och ambassadörer som befinner sig inuti eller nära målgruppen (jfr SOU 

2004:13). Tudelningen mellan bombmatta och nätverk är samtidigt inte nödvändig eftersom båda 

metoder är möjliga att använda samtidigt. Annonsering och publicitet har i årets kampanj dels fört 

fram frågan på den mediala uppmärksamhetsagendan, dels påminnt allmänheten om problemet. 

De konkreta syftena med har enligt kampanjplanen varit att: 

1. Påminna unga vuxna (16–25 år) om att de ska använda kondom för att undvika risker 

med STI och hiv. 

2. Ge information om STI och hiv. 

3. Underlätta för samtal om sex och samlevnad. 

Budskapsformuleringen bygger på de undersökningar som tidigare berörts och som konstaterar att 

de flesta känner till riskerna med STI och hiv, men att alltför få omsätter denna kunskap i handling 

genom att använda kondom. Istället för att konstruera budskapet i enlighet med riskscenarion och 

skrämselinnehåll har man valt att betona möjligheter och lust. Detta enligt planen för att ”stärka målgruppens 

motivation att använda kondom genom att förknippa användandet av kondom med sexualitet 

istället för att ensidigt definiera kondomen som ett rationellt medel för att undvika sjukdom”. 

Den positiva vinklingen i årets kampanj skiljer sig inte särskilt mycket åt från senare års kampanjer 

som oftast undvikit s.k. fear appeals. Utgångspunkten är att det inte finns någon exakt formel 

för hur effektiva budskap ska produceras – det handlar i praktiken alltid om anpassning till situation 

och målgrupp. Den ideala förutsättningen är om budskapet kan förankras i en direkt sanktion för 

individen (se Rice & Atkin 2001, jfr SOU 2004:13). Hiv- och STI-budskap måste samtidigt, liksom 

andra folkhälsobudskap, vara väl förankrade i reell riskbedömning. Det handlar om en balansgång. 

Överdriven riskbetoning kan leda till skapande av obefogad oro och osäkerhet eller till att problemet 

viftas bort, medan alltför diffusa budskap kanske inte uppmärksammas alls. 

Huruvida ett budskap bör vara enkelt eller nyanserat beror på målgruppens involvering. Enligt 

klassisk argumentationsteori samt ELM, Elaboration Likelihood Model (Petty & Cacioppo 1986), 

fungerar ensidiga (enkla) argument bäst då målgruppen är låginvolverad, medan tvåsidiga (nyanserade) 

argument är mest effektiva för de redan insatta, sofistikerade och involverade målgrupperna. 

Frågor om STI och hiv kan antas vara relativt låginvolverande på individuell nivå för de flesta människor 

(de berör andra, men inte mig). I Rice & Atkin (2001) är flera av forskarna relativt positiva 

till skrämselbudskap och menar att de kan vara effektiva om det kopplas till en praktisk nivå (hur). 

Annan forskning har visat att skrämselbudskap har en positiv effekt när tolkaren av budskapen inte 

”gjort det än” (t.ex. druckit alkohol eller rökt), men att denna effekt kan bli en bumerang när tolkaren 

”gjort det” och inser att han eller hon inte drabbats personligen av den negativa sanktionen. 

Om avsändaren bestämmer sig för att kommunicera skrämselbudskap måste alltså dessa ha en tydlig 

grund att stå på – risken för en bumerangeffekt är stor, särskilt om expertbudskapet inte stämmer 

överens med egna upplevelser eller berättelser. Det största problemet med skrämselbudskap är dock


att dessa riskerar att leda till ökad rädsla, vilket leder till att den grupp som drabbas av sjukdomar 

drabbas på ett negativt sätt genom intolerans och stigmatisering. Ett sidoproblem är att avsändaren av 

budskapet kan drabbas negativt genom att associeras med förbudsmentalitet och social ingenjörskonst 

(vilket är en vanlig journalistisk vinkel). Valet av en positiv motivering för att öka kondomanvändning 

kan därmed försvaras även om detta val inte är helt självklart. En följdfråga är dock om just kunskap 

om klamydia är tillräckligt etablerad hos målgruppen. Det är möjligt att en starkare riskbetoning 

gällande denna sjukdom skulle vara nödvändig i framtiden. 

Årets kampanj byggde som nämnts på konceptet Ticket to ride vilket visualiserar möjligheterna 

istället för riskerna. I kampanjplanen presenteras den tonalitet som budskapet försöker skapa: ett 

bejakande av sexualitet, lust och självkänsla där kondomen förknippas med en positiv känsla. De 

önskade effekten av kampanjen är att både tjejer och killar ska inse att om man har en kondom 

tillgänglig ökar möjligheten att få ha sex – och att kondomanvändning värnar ens egen och partners 

hälsa och välmående. 

Huvudkanal för kampanjen har dels varit webbplatsen lovepower.org, dels direkta möten mellan 

fältinformatörer och målgruppen. Liksom tidigare år genomförde RFSL, RFSL Ungdom och RFSU 

sina fältkampanjer genom sina lokalföreningar runt om i landet. Totalt innefattar årets informatörsstyrka 

cirka 300 personer som med olika metoder försökt att sprida informationsmaterial. Årets kanaler: 

1. Webbplatsen www.lovepower.org 

2. Direkta möten mellan RFSU/RFSL-informatörer och unga vuxna i olika sammanhang och situationer. 

3. Informationsmaterial som delades ut och exponerades av (2): 

– jackor, t-shirts, väskor som bars av informatörerna (med kommunikator RFSL, RFSU, RFSL 

Ungdom samt kampanjlogotyp). 

– samtalsöppnare (”Har du koll på den undre världen?”) 

– informationsfolder (med hänvisningar) 

– affischer 

– kondomer 

– nyckelband 

– SL-ficka (med kondom och broschyr). 

4. Övriga marknadsföringskanaler (annonsering samt banners) 

a. Lunarstorm (två typer av banners) 

b. Spray (se ovan) 

c. Fler banners 

d. Storbildsannonser på stan 

e. Vykortsställ 

f. Publicitet i samband med arrangemang och presskonferenser 

2.1. Undersökningen 

Mot bakgrund av den utvärdering som genomfördes 2003 genomfördes i år delvis ett annat upplägg som 

avsåg att, fortfarande med jämförelsemöjligheter, involvera samtliga informatörer. Undersökningens 

design bygger på flera moment som tillsammans kan ge en god helhetsförståelse för kampanjens utfall. 

Ett delsyfte har varit att betona explorativa aspekter, dvs. att få fram nya kreativa förslag införa framtida 

kampanjer. 

1. Analys av planer och strategier för kampanjen med utgångspunkt i jämförelser med tidigare utvärderingar 

och expertintervjuer med kampanjansvariga på RFSL, RFSU samt reklambyrån Ogilvy. 

2. Enkätundersökning riktad mot samtliga RFSU/RFSL-informatörer. Denna studie har genomförts 

under kampanjen och undersökt attityder till kampanjbudskap, upplevelser av målgruppens 

bemötande etc. Enkäterna har distribuerats via kampanjansvariga i de involverade distrikten och 

förmedlats per post till undersökarna. Denna delstudie har krävt ett stort arbete för att få tillbaka 

ifyllda enkäter. Totalt förmedlades 180 enkäter till lokalföreningarna. Slutresultatet bygger på 53


enkäter vilket får anses vara ett någorlunda gott underlag även om vi gärna hade sett ett bredare 

underlag. Den vaga styrningen från FHI och centrala RFSU/RFSL gentemot de lokala föreningarna 

har sina fördelar men innebär också svårigheter att utvärdera kampanjen. 

3. Enkätundersökning riktad mot målgruppen via webbplats. Denna undersökning är den tyngsta i 

sammanhanget. En enkät har legat ute på webbplatsen mellan sista veckan i juni och andra veckan 

i augusti. Syftet har varit att få så många som möjligt att svara på de fasta svarsalternativen och 

den öppna frågan. Och detta har mer än väl uppfyllts – ca 2 300 svar kom in vilket är avsevärt fler 

än förra året. 

4. Kvalitativa intervjuer med ett icke-sannolikhetsurval av målgruppen. Syftet har här varit att fördjupa 

undersökningen och prioritera kreativa förslag. Två intervjusessioner med dels homosexuella 

ungdomar, dels heterosexuella ungdomar har genomförts. Intervjupersonerna valdes ut dels 

för att de ingick i den primära målgruppen, dels för att de ansågs ha många idéer. Vi valde i denna 

undersökning att koncentrera oss på unga män medan kvinnor fick stå tillbaka. Detta främst av 

tillförlitlighetsskäl, då sammanblandning av könen skulle skapat grupprocesser som skulle vara 

svåra att hantera. I eventuellt framtida kvalitativa fördjupningar är det dock en självklarhet att 

istället fokusera kvinnor. 

Det finns exponerings- eller spridningsmål att räkna, t.ex. att 300 informatörer spred budskapen och 

att 440 000 kondomer delats ut. Men, vilket betonats även i tidigare rapporter, dra direkt kausala vetenskapliga 

samband mellan informationsinsatser och folkhälsoproblem är i allmänhet svårt. Detta av 

den enkla orsaken att det inte går att isolera insats och utfall i relation till andra påverkansfaktorer. 

Därmed inte sagt att det inte kan sägas något om effekterna – men med premissen att dessa inte är absoluta. 

När det gäller STI och hiv finns det ingen anledning att ifrågasätta informationssatsningar per se 

då det saknas andra verktyg. Det är också ett faktum att om sommarkampanjen ledde till att (låt säga) 

fem unga människor inte drabbas av STI eller hiv har de gjort väsentlig nytta, även om man gör något 

slags cost-benefit-analys i nationalekonomisk mening. Intresset för kondomerna vid utdelningarna 

har enligt fältarbetarna varit mycket högt vilket indikerar att kampanjen fyller en viktig funktion, både 

som påminnare och som förmedlare av skydd. 

2.2. Producenterna om kampanj, samarbete och framtid 

Tre expertintervjuer med de ansvariga från RFSU, RFSL och reklambyrån Ogilvy Group genomfördes. 

Syftet med dessa intervjuer är dels att skapa en bild av kampanjens bakgrund och mål, dels att 

få uppslag inför framtida kampanjer. 

RFSU:s fältkampanjgeneral Jesper Svensson: Information är mycket viktig men formuleras den till 

en moralpredikan gagnar den inte någon. 

Jesper Svensson har arbetat inom RFSU och med sommarkampanjerna i tio år och berättar: 

– RFSU har liksom tidigare år varit med och tagit fram kampanjkonceptet och sedan hållits underättade 

genom hela processen. Folkhälsoinstitutet brukar varje år betona det viktiga i att konceptet 

måste vara förankrat i hela ledet, dvs. hos samtliga i respektive lokalförening. Därför skickar de ut ett 

kort, koncist och informativt informationsblad inför kampanjen varje år. Jag kopierar upp bladet och 

distribuerar till fältinformatörerna. På så sätt är alla ute på fältet väl insatta i kampanjens bakgrund 

och mål och jag tror att det bidrar till ett engagemang för kampanjen. 

Jesper har rollen som RFSU:s kampanjgeneral vilket förutom att ansvara för distributionen av allt 

informationsmaterial, innebär att han är tillgänglig för support och frågor i princip dygnet runt under 

hela sommaren. Varje lokalförening har en kampanjledare som är hans kontaktperson och med hjälp 

av dem sammanställer han varje år en utvärdering som Folkhälsoinstitutet sedan får ta del av. 

– Efter så mycket engagemang under så många år har samordningen med fältinformatörerna utvecklats 

till att fungera näst intill friktionsfritt, berättar Jesper nöjt. 

Det finns teorier om att det är bristande information som ligger bakom den negativa utvecklingen 

av HIV och STI. Jesper instämmer tvekande. 

– Till stor del beror utvecklingen på bristande information och kunskap men till stor del också på


en attitydförändring. Ofta är det så att även om ungdomarna kan en del om sjukdomarna upplever 

de det hela som obehagligt och pinsamt och vill därför inte diskutera problemet. Här tror jag att skolorna 

bör ta ett mycket större ansvar. Det är katastrofalt att den information som ges i skolorna är så 

bristfällig. Ungdomarna vet knappt vad klamydia är när de går ut gymnasiet. Om de grundläggande 

kunskaperna funnits hos unga människor hade våra kampanjer istället för att fokusera på sjukdomar 

kunnat lägga sitt krut på något roligare och mer lustbetonat. 

– Information är mycket viktig men formuleras den till en moralpredikan gagnar den inte någon. 

På RFSU skulle vi helst lämna över sjukdomsbiten till skolorna och inrikta oss mer på att bejaka lusten 

och fantasin. 

Sedan Jesper blev engagerad i sommarkampanjen har den varit ett samarbete mellan RFSU, RFSL 

och FHI. 

– Jag tycker samarbetet fungerar jättebra. RFSU finns exempelvis inte norr om Stockholm och därför 

är det så bra att RFSL finns och kan hjälpa oss att täcka norra Sverige. Eftersom våra lokalföreningar 

tillsammans täcker nästan hela Sverige når vi väldigt många med kampanjen. 

Jesper fortsätter att berätta om hur kampanjen utvecklats genom åren. 

– Tidigare var kampanjerna mer påkostade. Under Love-power-tiden hade man dataspel, lotter, vykort, 

reklamfilmer och kläder för alla oss som jobbade med kampanjen. Kläderna var snygga och kampanjarbetarna 

fungerade som vandrande reklampelare. Lovepower-temat återkom år efter år och därmed 

fanns en tydlig förbindelse som gjorde att folk kände igen kampanjen. Idag är kampanjerna mer fokuserade 

på sjukdomar och de ändrar också utformning varje år vilket gör mottagarna förvirrade. De kläder 

som vi förut kunde marknadsföra kampanjen med hjälp av har tagits bort. Förra året visste ingen vem 

som var avsändare, varken RFSU:s, RFSL:s eller FHI:s logotyper fanns med på T-shirtarna. 

Jesper tycker att kampanjen tydligare bör markera vem som ligger bakom den. 

– Om man kunde återgå till att ha ett tema som finns med i kampanjen varje år (jfr Lovepower) 

skulle mycket av inarbetningsarbetet vara understökat. Folk skulle redan känna till kampanjen 

och dess budskap innan den drog igång och på så sätt skulle vi kunna lägga pengar på något mer 

spektakulärt och roligt. Man borde också ha en sajt som ligger ute hela året och som uppdateras 

löpande. Detta skulle visserligen innebära en ganska hög engångskostnad men som man antagligen 

skulle få igen i längden. 

Jesper ger en bild av sin idealkampanj: 

– En kampanj med återkommande tema och som är mindre sjukdomsfokuserad och mer lustbetonad 

vill jag ha! Helheten måste vara kul och häftig, gärna lite mer kontroversiell, hellre sticka ut än vara 

mesig. Känslan vi vill förmedla är att kondomen ska användas för att bejaka sexualiteten och det lustfyllda 

och på köpet får man ett skydd mot sjukdomar. Dessutom måste vi vara lyhörda för de trender 

ungdomar följer och anpassa kampanjen därefter. 

Angående samarbetet med Folkhälsoinstitutet tycker Jesper att det blir bättre för varje år. 

– I stort tycker jag att samarbetet fungerar bra. FHI är ibland lite gammalmodiga och konservativa 

och det finns individer där som anser att man gärna ska ha sex men bara med någon från motsatt kön 

och som man dessutom är gift med. För att skapa en riktigt bra kampanj måste man vara helt överens 

om budskapen och ha samma värderingar. Förra året inkluderades som sagt varken RSFU, RFSL eller 

FHI på kampanjtröjorna. Vanligtvis brukar både RFSU och RFSL få synas men inte FHI. Kan det vara 

så att Folkhälsoinstitutet inte vågar stå bakom budskapet i kampanjen? 

– I övrigt skulle vi önska att kampanjen vore klar tidigare på våren så att vi får mer tid att förbereda 

oss. I år var det också strul med kondomerna. Det är klart att det är omöjligt att med så många människor 

inblandade få ett helt friktionsfritt samarbete men jag tänkte ändå passa på att framföra dessa 

åsikter nu när jag har chansen. Sammanfattningsvis vill jag säga att informationskampanjer är bra och 

effektiva, att vi saknar ett återkommande tema och att vi önskar att man skulle satsa ännu mera pengar 

på sommarkampanjen i fortsättningen.


RFSL:s handläggare Anna Mohr: Utöver bakgrundsbruset som riktar sig till den breda allmänheten 

borde man ha ytterligare en kampanj som är mer fokuserad på riskgrupperna. 

Anna Mohr är kampanjansvarig för RFSL och har varit engagerad i sommarkampanjen sedan dess 

begynnelse. Hur väl tycker hon att årets kampanjkoncept har förankrats hos RFSL? 

– När det gäller sommarkampanjen har RFSL, RFSU och en reklambyrå alltid arbetat tillsammans 

med FHI redan från start. Eftersom vi varit delaktiga redan i inledningsfasen kan jag inte säga annat 

än att kampanjkonceptet är väl förankrat hos oss. Jag tycker att Folkhälsoinstitutet har visat lyhördhet 

inför våra idéer genom hela processen. 

Liksom inom RFSU bedriver man inom RFSL ett gediget planeringsarbete inför varje sommarkampanj 

och man är noggrann med att stödja kampanjarbetet och följa upp efteråt. Anna förtydligar. 

– RFSL har ca 30 avdelningar ute i landet och inför sommarkampanjen bjuder vi in två personer från 

varje avdelning till internat över en helg hos oss här uppe i Stockholm. De två blir sedan ansvariga för 

kampanjen inom sin avdelning. Under helgen får de färska kunskaper i ämnet, utbildning i samtalsmetodik 

och så vidare. Efter utbildningen åker de hem till sina respektive lokalavdelningar för att 

utbilda sina fältinformatörer. Efter kampanjens slut skickar de kampanjansvariga in en redogörelse 

för hur kampanjen gått inklusive positiv och negativ feedback. I år fick de fylla i fritt, utan frågor. 

Tidigare har vi provat att be dem fylla i ett formulär men då fick vi stereotypa svar som inte var särskilt 

intressanta. 

Angående hiv/STI-utvecklingen är Anna noga med att påpeka att hiv-utvecklingen faktiskt står still i 

Sverige. 

– Däremot har vi en ökning av vad man slarvigt kallar importsmitta, dvs. invandrare som har med sig 

smittan från sina hemländer. I Sverige är smittspridningen bland unga män som har sex med män låg 

och genomsnittsåldern för hiv-smittade ligger på 35 plus. 

RFSL är förbryllade över detta och söker ständigt efter anledningen. 

– Vi har varit oroliga för spridning av STI likt den vi ser i öststatsländer idag men ser inga tecken på 

det än. Av någon outgrundlig anledning så har hiv aldrig etablerats i ungdomsgrupperna i Sverige. Vi 

är beredda på en epidemi och har varit det de senaste 15 åren, men inte speciellt oroade. Oron ligger 

mycket i att vi inte vet varför det inte händer mycket i den svenska epidemin. Idag är kunskaperna om 

hiv låg bland ungdomar, man vet knappt hur det smittar. Däremot vet de att man kan ta bromsmediciner 

mot hiv och dessutom har de lärt sig att medicinerna medför en lägre grad av smittsamhet. Detta 

i kombination med en bristande medvetenhet hos ungdomarna är naturligtvis alarmerande. 

Är du nöjd med kampanjen som den ser ut idag? 

– Jag anser att den här typen av kampanjer fyller ett viktigt syfte i att verka som bakgrundsbrus. De är 

viktiga för att påminna om att hiv och STI finns. Breda kampanjer likt denna håller frågan levande. 

Men de räcker inte. Utöver bakgrundsbruset som riktar sig till den breda allmänheten borde man ha 

ytterligare en kampanj som är mer fokuserad på riskgrupperna. 

Anna har varit engagerad i sommarkampanjen sedan dess start, på AIDS-delegationens tid. Hur anser 

hon att kampanjen har förändrats genom åren? 

– Oj, det har varit många turer. När FHI tog över 1992 utformade vi grundpelarna som skulle bygga 

på lust och inte sjukdom och avsaknad av pekpinnar. Bejaka lusten och sexualiteten och se till att du 

mår bra nästa morgon var mottot då och det har hållit i sig. Från RFSL hade vi i början av 1990-talet 

en liten grupp specialutbildade ungdomar som reste runt en bil för att informera om hiv och aids. Vi 

gjorde ett intensivt pressarbete som resulterade i redaktionellt material i nästan varenda lokaltidning 

i landet. Kampanjen fick verkligen mycket uppmärksamhet! Detta grepp använde vi oss av i några år 

innan vi ville förnya oss. Då började vi satsa på uppsökande arbete istället. Detta gav oss en chans att 

vidareutbilda våra anställda. Produkten blev den berömda lovepowerkampanjen. I år har vi fler lokalavdelningar 

än någonsin engagerade, ca 23 st. I år har också vårt nybildade ungdomsförbund varit 

med i referensgruppen. Vissa avdelningar har väldigt intensiva kampanjer och använder materialet på 

alla möjliga festivaler och kommer att använda det på universitetens insparksfester.


Har du några synpunkter på kommande kampanjer? 

– Det här är en kampanj riktad till en bred allmänhet. Vanligtvis sysslar RFSL inte med kampanjer 

likt denna utan när vi informerar om hiv riktar vi oss till män som har sex med män. Om vi fick önska 

skulle vi vilja ha större anslag för kampanjer riktade just till riskgruppen och ha råd med uppsökande 

verksamhet. Vårt fokus och vår expertis ligger i uppsökande verksamhet och på män som har sex med 

män. En ideal kampanj har två delar, en som står för det brus jag nämnde tidigare och som riktar sig 

brett och en till riskgrupperna. 

Slutligen, hur står det till med RFSL:s relation till Folkhälsoinstitutet – är förståelsen ömsesidig eller 

finns det brister som kan avhjälpas? 

– Vad gäller den kampanj som pågår nu så började den väldigt bra. Vi hade första mötet tidigt förra 

hösten. Sedan kom ett stort informationsglapp och vi hörde ingenting fram tills det att materialet kom. 

Jag önskar att vi kunde få tillbaka den täta kontakt som vi haft under föregående år. Ska vi ha med 

vårt namn vill vi också vara delaktiga under hela processen. Dessutom har distributionen av kampanjmaterial 

fungerat dåligt. Lokalavdelningarna fick inte materialet i tid och glidmedlet saknades när 

materialet väl kom fram. Detta var en källa till irritation. Inför kommande kampanjer måste någon se 

över logistikproblemet och säkerställa att de elementära delarna fungerar. 2 

Reklamarna Kristin Sundström och Anders Rynnel, Ogilvy Group: Det finns ju Acne-jeans med snusburksavtryck 

på bakfickan, varför inte jeans med kondomavtryck på fickan? Vi måste försöka få 

kondomen att bli en självklar pryl att ha med sig när man går ut, precis som mobiltelefonen eller 

legitimationen. 

Kristin och Anders har tillsammans ansvarat för kreativ utformning av webbplatsen och övrigt 

kampanjmaterial. Hur resonerade de sig fram till formen och innehållet på årets kampanj? 

– Vi tog upp Loverpower-temat igen därför att vi tycker att det verkar mer bejakande och positivt 

än det uppmanande i ”påmedkondomennu” och ”sättpåmig” et cetera. Vi tänkte att grunden skulle 

vara information om könssjukdomar men att designen skulle vara kul och lite poppig. Från början 

ville vi ha en frågelåda som kunde kopplas till RFSU. Tyvärr fungerade inte det eftersom RFSU inte 

fanns tillgängliga under sommaren för att svara på frågorna. För att hålla besökarna aktiva valde vi 

istället en ”vanligaste frågor och svar-del” och en tävlingsdel. Vi ville få ungdomarna att tycka att det 

är kul att gå in på sajten och då måste det hända saker. För att få upp en kontinuerlig trafik måste man 

vara konsekvent och en plats dit ungdomar kan surfa och finna något kul. 

Och namnet? 

– Ticket to Ride tycker vi var ett passande och tufft namn som skvallrar om äventyr. Om man ser 

kondomen som en biljett kan den blandas in i andra biljettsammanhang. Till exempel skulle man få 

en kondom när man lämnar in sin Hultsfredsbiljett, när man köper sin tågluffarbiljett eller när man 

checkar in på Arlanda. 

I förstudien konstaterade Anders och Kristin att sajterna som redan existerar för att upplysa om 

kondomer har olika avsändare och att budskapet var fragmentariskt och oklart. Med sina splittrande 

budskap motarbetar sajterna varandra menar Anders. 

– Det är egentligen slöseri att inte slå samman dessa sajter och med gemensamma krafter, kunskaper 

och pengar informera om hur viktigt det är att använda kondom. Samtliga avsändare (RFSU, 

Apoteket m.fl.) har ju samma övergripande budskap, men eftersom man framför det på skilda sätt förvirras 

målgruppen. Om avsändarna slog sina påsar ihop skulle målgruppen nås av ett mer konsekvent 

budskap och så småningom lära sig att känna igen avsändaren. Man skulle också ha råd att skapa en 

mer avancerad sajt som också kan uppdateras löpande och ligga ute under hela året. Så fort det händer 

2 De logistiska problemen med kondomerna orsakades bl.a. av att RFSU inte lyckades producera kondomer 

enligt det avtal som ingåtts med FHI. Denna information nådde inte kampanjledningen på FHI förrän mycket 

sent i kampanjarbetet. FHI löste detta genom att beställa kondomer från en annan leverantör, vilket i sin 

tur gav förseningar i kondomleveranserna. Denna information ska ha gått ut till lokalavdelningarna. Ang. 

kampanjkläderna så visade det sig när kläderna redan var beställda att RFSL var fler lokalavdelningar än vad de 

meddelat FHI. Det fick därför göras tilläggsbeställningar på kläder och väskor i efterhand, vilket i sin tur rörde 

till det hos leverantören och gav förseningar.


något nytt på sajten, som en ny tävling, så kan man annonsera på exempelvis Lunarstorm. Alla samarbetspartners 

måste enas om vilket spår man ska köra. Ska det vara ett skrämselbudskap, eller kanske 

”kondomen gör att du slipper ångest dagen efter”, eller, som vi valde i den här kampanjen, ”kondomen 

är en möjliggörare – har du den med dig ökar dina chanser att få sex när tillfälle ges”? Inget spår 

är nödvändigtvis bättre än något annat men vi tror att det kan löna sig att välja ett och sen köra på det. 

Anders funderar vidare på skrämseltaktiken. 

– Man kommer ju ihåg informationskampanjen som hävdade att ”i kväll smittas 173 svenskar av 

gonorré”. Säga vad man vill om sådana budskap men man kommer ju faktiskt ihåg dem och blev 

rädd. Det kanske inte innebär att vi som nåddes av kampanjen använder kondom mer än någon annan, 

men det har ju ändå etablerats någon form av medvetande hos oss. Kanske borde man till och med 

återgå till att inkludera skrämselmomentet i kampanjen. Syftet är ju trots allt att uppmuntra till flitigare 

kondomanvändande och om skrämsel funkar kanske det är värt att återinföra? 

– Skrämseltaktiken har ju inte används på femton år, kanske skulle det vara dags igen? Anledningen 

till att vi inte drev detta starkare i år var att vi funderade på om skrämselmeddelandena verkligen skulle 

resultera i att ungdomarna plockade med sig kondomen när de var på väg ut på krogen, kanske skulle 

kopplingen blir för otydlig. Därför valde vi lovepower-spåret istället. 

FHI, RFSU, RFSL och Ogilvy är eniga om att det är en attitydförändring som måste till stånd för 

att få ungdomar att ändra sina kondomvanor. Anders berättar om det som framgick vid en fokusgruppsdiskussion 

som anordnades före kampanjmaterialet utformades. 

– Många ungdomar tycker att man baserat på utseende kan skapa sig en uppfattning om en person 

har en könssjukdom eller inte. Då fick vi ideén att göra en kampanj likt den som Systembolaget körde 

häromåret där man skulle gissa hur gamla olika personer var. Man skulle få gissa vem som har syfilis. 

Respekten för könssjukdomar är låg bland ungdomar idag. De behöver informeras om de långtgående 

riskerna med sjukdomarna, att de faktiskt kan leda till sterilitet eller döden. 

Kristin beskriver sin idealkampanj: 

– Om vi fick fria händer att utforma kampanjen tror jag att vi skulle skapa en kampanj riktad till 

alla ungdomar och komplettera den med specialanpassade småkampanjer anpassade efter olika målgrupper. 

Det kan nämligen vara svårt att hitta ett budskap som passar både, killar, tjejer, homosexuella, 

heterosexuella, invandrare och vuxna som ungdomar har förtroende för. Tjejspåret skulle ha 

budskapet att det är ok att säga nej, och att man bör säga nej om killen inte har kondom. Killspåret 

skulle fokusera mer på kondomen som möjliggörare. Vi skulle också vilja jobba med andra kanaler, 

till exempel kortfilmer som kan visas i skolan, inte alltför reklamfokuserade utan mer som informationsfilmer 

som väcker diskussion. Skolan måste överlag bli mer engagerad. Det är ju inte bara på 

sommarlovet som ungdomarna har sex! 

– En annan idé vi bollade med var att koppla samman kondomen med produkter som är statusfyllda. 

När man köper sina Acne-jeans får man med kondomer med Acnemärket. Eller Guccikondomer 

när man köper Gucci. En kondom för alla klädsmaker helt enkelt, för att göra den mer personlig. Det 

finns ju Acne-jeans med snusburksavtryck på bakfickan, varför inte jeans med kondomavtryck på 

fickan? Vi måste försöka få kondomen att bli en självklar pryl att ha med sig när man går ut, precis 

som mobiltelefonen eller legitimationen. Man kan också sälja kondomer på klubbar och i barer, tillsammans 

med drinkarna. Kampanjen skulle dessutom behöva kompletteras med redaktionellt material 

i ungdomstidningar som Veckorevyn och Solo, dels om kampanjen och hur man tar del av den, 

dels om kampanjens budskap. 

Liksom Anna Mohr på RFSL anser Kristin och Anders att samarbetet mellan RFSL, RFSU och 

FHI fungerat bra men att informationen under långa perioder inte var tillräcklig. Det skulle vara mer 

tidseffektivt att få med beslutsfattarna på hög nivå inom FHI redan från början.

3. Om webbplatsen 


Webbplatsen www.lovepower.org var sommarkampanjens huvudmedium. Genom kampanjmaterial 

som delades ut på festivaler och stan, banners på andra webbplatser och andra kanaler hänvisades till 

webbplatsen. Innehållet producerades av reklambyrån Ogilvy. Webbplatsen lanserades när sommarkampanjen 

inleddes kring mitten av juni. 

I jämförelse med 2003 års webbplats 3 ger form och innehåll ett mindre lättsamt första intryck som 

enligt vår tolkning kontrasterar på ett märkligt sätt gentemot den positiva tonalitet som kampanjkonceptet 

menas vilja kommunicera. Miljö och situation är hämtad från en klassisk skola. Startsidan 

bygger på en bild av ett tomt och ganska smutsigt omklädningsrum; en miljö som troligen förknippas 

med en ångest och igenkänning hos unga människor. På den smutsgula väggen bakom en låg träbänk 

finns ett antal ord nerkladdade. Ord som om man klickar på dem leder vidare till informationstexter 

och liknande. Längst ned till vänster på platsen syns avsändarens logotyp: Samverkan mot hiv/STI 

och Statens folkhälsoinstitut. De två affischer som också exponerat kampanjen på annonstavlor runt 

om i landet är uppsatta på väggen. Båda affischerna rymmer ett svartvitt fotografi av ett lättklätt par 

som hånglar. Det ena paret består av två män, det andra av en kvinna och en man. Kampanjens huvudbudskap 

Ticket to Ride kompletteras av ett uppmanande utrop: Nu eller Yes som försöker lyfta fram 

kondomen som möjliggörare. Längst upp till vänster på platsen kan man klicka på kampanjens logotyp 

och där läsa om kampanjens syfte (att påminna om risker och att betona att man får större chans 

till sex om man har kondom) i brevform undertecknat av huvudmannen Statens folkhälsoinstitut och 

dess samarbetspartners RFSU, RFSL och RFSL Ungdom. 

Det finns tre former av länkar: (1) Social och mjuk information, med skarpa ord som fångar intresset, 

presenteras på en neddragen filmduk och något som liknar en modern powerpoint-presentation. 

(2) Information om olika könssjukdomar presenteras genom en ironisk och nostalgisk OH-presentation. 

En hand sköter påläggningen av bladen som förstås sker upp- och ned innan de rättas till. 

Informationstexterna är som sig bör tydliga, seriösa och informativa. (3) Annan information ges via 

ett pappersblad som dyker upp. Inga människor eller ansikten syns på platsen. Det saknas interaktiva 

element. 

Tabell 1. Besökstatistik www.lovepower.org 2004 (i parentes besökare sommarkampanjen ”påmedkondomen” 2003). 

Juni Juli Augusti 

Antal enskilda besökare 10 622 (3 145) 14 639 (9 500) 9 426 (8 324) 

Tabell 2. Effekt av banner (webbannons) på Lunarstorm (16 juni–11 augusti) och Spray (17 juni–18 augusti) 

Lunarstorm Spray 

Antal klick 11 978 2 040 

Totala exponeringar 795 000 2.2 miljoner 

Procent 1,51 0,09 

Webbplatsen besöktes av sammanlagt 35 000 enskilda besökare under juni–augusti 2004. Detta att 

jämföra med ca 21 000 besökare på motsvarande webbplats (”påmedkondomennu”) under samma 

period 2003. Utöver denna skara fortsatte besöken under september. Webbenkäten visar – vilket tas 

upp senare i detalj – att banners är den vanligaste vägen till webbplatsen. Webbstatistiken för banners 

på Lunarstorm och Spray stödjer detta – särskilt Lunarstorm tycks ha varit en effektiv annonsplats. 

Ökningen av besöksantalet sedan förra årets kampanjplats visar att mediet är väl valt och att årets kampanj 

haft en starkare attraktionskraft. 

3 När det jämförs med tidigare års kampanj i denna rapport avses 2003 års sommarkampanj med webbplatsen 

www.påmedkondomen.nu.


3.1. Om webbenkäten 

Webbenkäten konstruerades i samråd med projektledaren på FHI. Utgångspunkten var att ställa ganska 

få frågor för att optimera antal svar. Eftersom webbenkäten legat ute hela sommaren blir den också 

en naturlig del av webbplatsen. Webbenkäten visade sig som en pop-up när användaren var på väg bort 

från webbplatsen. Kvalitativa frågor gör sig dåligt i enkätform och vi valde därför at fokusera enkla 

användnings- och bedömningsaspekter. Liksom i tidigare års enkät valde vi endast två bakgrundvariabler, 

ålder och den geografiska hemorten. Problemet med webbenkäter är att statistiska generaliseringar 

inte kan säkerställas eftersom vi inte vet hur den totala besökspopulationen ser ut – bara hur många 

unika besökare som finns. Samband mellan ort och ålder är med andra ord relativa. Kampanjens målgrupp 

var 16–25-åringar. Tidigare år har kampanjen riktats mot unga över 18 år. Till skillnad från förra 

året har enkäten huvudsakligen besvarats av yngre besökare. Detta måste tolkas positivt – uppenbart 

har yngre attraherats mer av årets webbplats än föregående års. Median i år är 18 år och nästan 70 procent 

av de svarande är runt 16–19 år gamla. Av de resterande svarande är de flesta mellan 20–25 år. Den 

geografiska spridningen, endast urskiljd i tre grova kategorier, liknar föregående års. Flest svarande, 

47 procent, bor i en mellanstor eller större stad, medan 29 procent bor i Stockholm, Göteborg eller 

Malmö. Övriga 24 procent bor på en mindre ort med färre än 10 000 invånare. 

Det bör tilläggas att det finns en risk att de som besvarat enkäten är särskilt intresserade och positiva 

medan de som undviker att svara anser platsen vara betydelselös. Det finns också en möjlighet 

att de besökare som anser att platsen är särskilt dålig är överrepresenterade. Om detta kan man endast 

spekulera men det bör finnas med som eventuella premisser när slutsatser dras. 

Webbenkäten låg ute mellan 28 juni till 16 augusti och svarsfrekvensen är mycket god. Föregående 

års enkät som låg ute ca två veckor kortare tid besvarades av 1 200 personer. Årets enkät besvarades av 

ca 2 300 personer. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

–14 år 15–18 år 19–25 år 26–35 år 36– 

Diagram 1. Åldersfrekvens (procent) 

Sthlm, Mö, Gbg Annan stad Mindre ort 

Diagram 2. Var är du bosatt? (procent)

3.1.1. Vägar till webbplatsen 


Jämfört med förra årets kampanj satsades mer på banners, dvs. annonsering med länk på andra webbplatser. 

Bland övriga marknadsföringstaktiker under årets kampanj finns: 

– Utdelning av informationsmaterial med webbadress på fältet (på stan, festivaler och liknande) via 

informatörer från RFSU, RFSL och RFSL UNGDOM. 

– Gratisvykort som placeras i ställ på kaféer och liknande. 

– Affischer på annonstavlor där adressen nämns. 

Dessutom finns det andra möjliga orsaker bakom att man når webbplatsen: slumpvis sökning på 

internet (sökmotorer där webbplatsen registrerats), att man minns adressen från tidigare kampanjer, 

att man fått tips av en kompis med mera. Kampanjen samt andra källor (t.ex. Smittskyddsinstitutet) 

som har skapat publicitet i massmedia kring ökningen av könssjukdomar kan också ligga bakom. 

Enkäten visar att liksom tidigare har de flesta besökare nått webbplatsen genom samma medium 

– banners och internetexponering har varit överlägset som marknadsföringsmedium. Detta beror 

onekligen också på att det är den kanal som prioriterats av kampanjplanerarna. Ungefär två tredjedelar 

av besökarna har nått platsen via en banner (t.ex. via Lunarstorm). Andel besökare som svarat ”på 

annat sätt” är bara hälften så stor som föregående år. Därutöver har 12 procent gått in på platsen efter 

att ha sett adressen på något av det material som delats ut av fältinformatörerna. Tips från kompisar, 

gratisvykort eller att man minns adressen från föregående år har haft marginell effekt. 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Infomaterial Banner Vykort Tips Minns Annat 

Diagram 4. Hur hittade du till denna webbplats? (procent) 

3.1.2. Användning och funktion 

Webbplatsen kan delas in i sju olika områden. För det första klassiska informationstexter om STI 

och hiv. För det andra en sida med några sms-dikter. För det tredje ett antal texter med syfte att stärka 

ungdomars självsäkerhet (med titlar som ”hora” eller ”duger jag”). För det fjärde länkar till andra kampanjer 

och organisationer, för det femte konkret information om kondomer och för det sjätte texter 

om kampanjens syfte och avsändare. Avslutningsvis en kort text om var man kan testa sig (här saknas 

dock konkreta hänvisningar). 4 

4 I den klamydiakampanj som genomfördes under september 2004 tillfördes en klickbar Sverigekarta där 

besökarna kunde klicka sig till en mottagning nära där man bor.


Vilka funktioner har då använts av besökarna. Svaren visar en ganska jämn fördelning. Ungefär 

hälften av besökarna har läst informationstexterna (samma siffra som för 2003). Flest besökare har 

tagit sig en titt på kondominformationen, troligen med förhoppning att kunna skaffa sig kondomer på 

ett enkelt sätt, och texterna om självsäkerhet. Att så många klickat på titlarna ”hora” och ”bock” kan 

nog förklaras med de fungerat som spännande provokationer. Länkarna till andra organisationer och 

kampanjer har lockat lägst antal besökare, runt en tredjedel. Sammanfattningsvis verkar materialet 

överlag ha lockat till läsning. 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Infotxt SMS Hora Länkar Kådis Kampanj Testa dig 

Diagram 5. Har du tagit del av nämnda funktioner och sidor? (procent) 

3.1.3. Värdering av webbplatsen 

Den avslutande frågan behandlar besökarnas värdering av webbplatsen. Vad tycker man om webbplatsens 

startsida, design, informationsinnehåll och tekniska användarnivå? Dessutom frågade vi om 

respondenten rekommenderat andra att använda webbplatsen. 

Värderingen av 2003 års webbplats var klart positiv. Värderingen av årets webbplats är nästan 

identisk med föregående års. Skillnaden är att betydligt fler har besvarat enkäten vilket förstärker 

intrycket. Årets enkät visar åter att webbkampanjer är en uppskattad form för informationskampanjer. 

De allra flesta, 80 procent, menar att startsidan ger en god överblick. Nästan lika många tycker att 

design och form är attraktiv och funktionell. Sjuttio procent anser att informationstexterna är bra eller 

mycket bra. Ytterst få har en negativ värdering, däremot finns det förstås en grupp som inte besvarat 

frågan eftersom de inte läst texterna. Ungefär en tredjedel av besökarna har rekommenderat andra att 

använda webbplatsen. Cirka fem procent har haft tekniska problem.

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Stämmer 

helt 

Stämmer 

ganska 

Varken 

eller 

Diagram 6. www.lovepower.org har en startsida som ger en bra överblick? (procent) 

Stämmer 

helt 

Stämmer 

ganska 

Varken 

eller 

Diagram 7. www.lovepower.org har en attraktiv form/design? (procent) 

Stämmer 

mindre 

Stämmer 

mindre 


Inte alls Vet ej 

Inte alls Vet ej


40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Stämmer 

helt 

Stämmer 

ganska 

Varken 

eller 

Stämmer 

mindre 

Diagram 8. www.lovepower.org ger mig bra information om könssjukdomar/hiv? (procent) 

Stämmer 

helt 

Stämmer 

ganska 

Varken Stämmer 

mindre 

eller 

Diagram 9. www.lovepower.org har jag rekommenderat andra att besöka? (procent) 

Inte alls Vet ej 

Inte alls Vet ej

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Stämmer 

helt 

Diagram 10. www.lovepower.org har jag inga tekniska problem med att använda? (procent) 

3.1.4. Ålder och geografisk ort 


Eftersom en stor majoritet av de svarande tillhör gruppen 17–20-åringar finns det inga tydliga samband 

med ålder att lyfta fram. Tidigare undersökningar har visat att banners var viktigast för något 

äldre ungdomar som inkörsport till webbplatsen. Årets undersökning visar inga sådana tecken. 

Den geografiska spridningen på de svarande är god. Det saknas dock generella nämnvärda skillnader 

i svaren mellan dem som kommer från en mindre ort, mellanstor ort och storstad. 

3.1.5. Kommentarer 

Varken 

eller 

Det finns förstås mängder av korta och långa svar på den öppna frågan som avslutade webbenkäten. 

En systematiserad genomläsning visar att det främst är fem frågor som tas upp. Det kan tilläggas att 

många bara skriver att allt är bra och att många inte skriver någon kommentar alls. Bland alla kommentarer 

är det särskilt två områden vi anser att planerare bör diskutera vidare: efterfrågan på vidare, 

lokal och direkt kommunikation samt efterfrågan på kondomer. Totalt sett ger webbsvaren en indikation 

på att nästa års webbsatsning bör vara mer kraftfull och omfattande. Nedan redovisas de fem 

frågeområden som dominerar de öppna svaren – helt oredigerade så som de skrevs in på enkäten. 

Vi vill ha gratis kondomer 

Det bästa vore om ni kunde skicka gratis kondomer. att man fyllde i sitt namn o adress o så kan man 

få gratis kondomer hemskickade! för nu e jag över 20 o då får man inga gratis på mottagningarna o 

kondomer e d 

skicka ut gratis kondomer till folk som besökt er sida och är över 16år. 

Inte alls 

ni skulle kunna ha lite gratis kondomer. som man kunde få genom att klicka på ngt,, så skriver man in 

sin adress och får det hem i brevlådan.. ni skulle också kunna ha så man kan bli medlem elr ngt 

Länkar där man kan beställa kondomer gratis eftersom det kan vara pinsamt att gå till ungdomsmottagningen 

och att alla inte vet var ungdomsmottagningen ligger. 

ställde där man kan beställa gratis kondomer, behöver inte vara ett helt paket jutan bara ett par stycken 

som man kan fåpå hemskickade


Vi vill ha mer kommunikation 

”läsare” borde kunna skriva in och berätta om egna erfarenheter mm. har inte kollat över hela sidan 

än, kan ju hända att ni redan har med denna delen. 

Att man ska få skriva in en fråga å sedan å få svar.. ibland vågar man kanske inte ta kontakt med någon 

utomstående. 

borde vara som sidan, harduherpes, där kan man beställa broschyrer, ställa frågor mm. 

Kanske ett forum där man kan diskutera saker? Och lite information om olika preventivmedel skulle 

inte sitta helt fel! 

tycker att ni borde ha en tillexepel chatt där man kan få snacka med någon vuxen och kunna ställa 

frågor och så rådgivandre svar direkt över nätet... tror det skulle vara jätte bra.. vet att jag skulle 

använda den iallfall... 

ang: kondylom skulle jag villja se bilder på hur de där vårtorna kan se ut och få veta lite mer om 

nymfkörtlarna. vore bra med ett uteslutningsprogram så man kan kolla om det man är orolig för är 

ngt att oroa sig över eller ej. 

Webbplatsen var lite seg 

hemsidan e jobbig...gillar inte att man ”förflyttas åt sidan”..tar sån jäkla lång tid att man hinner bli 

uttråkad. ful design..borde vara mer stilren så att man hittar lättare. 

den e lite slö med att den altid ska rulla upp projektorduken när man klickat på något, det känns 

onödigt! 

Inte så himla seg sida.....!! det var det jobigaste jag varit med om usch 

flash är såååå segt 

Var ligger ungdomsmottagningen? 

Webbsajten är bra. men den kan nog förbättras med lite mer info om det mesta. Tex vart ungdomsmottagningen 

ligger i sin komun och sånt. 

Skulle kanske kunna ha en länk med nummer till ungdomsmottagningar i det område man befinner 

sig i.. 

Kvinnorna då? 

Jag reagerade på att det fanns en länk på ordet bög men det fanns ingen kvinnlig motsvarighet, vorde 

det inte bättre att skriva homo istället (?) eller räknas inte tjejers sexualitet (igen!) 

Bli mer jämställd! Det finns en ”bög”-länk, men det finns ingen ”flata”-länk! Varför? Tjejer kan väl 

också vara homosexuella?!


4. Fältinformatörernas attityder och upplevelser 

För att få en bild av kampanjinformatörernas attityder till kampanjen samt upplevelser av målgruppens 

möten med kampanjen, valde vi att distribuera enkäter. Med den geografiska spridningen i åtanke 

skickade vi ut sammanlagt 180 enkäter till nio RFSU-avdelningar och nio RFSL-avdelningar. Enkäten 

skickades ut i juni och samlades in i augusti. Sammanlagt svarade 29 procent varav 70 procent kvinnor 

och 30 procent män. Den geografiska spridningen är god. De representerar följande lokalföreningar 

från både RFSU och RFSL: Gotland, Göteborg, Motala, Katrineholm, Stockholm, Örebro, Dalarna, 

Sundsvall, Malmö och Umeå. Informatörerna har varit med om att kampanja på musikfestivaler, ungdomsfester, 

campingplatser, stränder, marknader, RFSL-arrangemang, gatufester, politikerveckan 

i Almedalen med mera. Det lokala kampanjarbetet organiserades via lokalföreningarna utan någon 

stark styrning från FHI eller de centrala RFSU- och RFSL-kanslierna. 

Nedan följer en redovisning av enkätresultatet, fråga för fråga. Vi har valt att redovisa ganska 

många kommentarer eftersom vi tror att dessa är mycket viktiga som återkoppling för kampanjplanerarna. 

Varken den geografiska orten eller respondentens kön visade sig ha någon betydelse som bakgrundsvariabel. 

Diagram 11. Var det lätt att få kontakt med folk ur målgruppen? 

Den överväldigande majoriteten av respondenterna anser att det var lätt att få kontakt med målgruppen. 

Detta tyder också på att fältinformatörerna är kompetenta och kan sitt jobb. 

Diagram 12. Fick du många direkta frågor? 

ja (48 st) 

nej (3 st) 

nja (2 st) 

ja (13 st) 

nej (36 st) 

nja (4 st) 

Majoriteten meddelar att de inte fick några direkta frågor av målgruppen. Detta tyder antingen på 

att målgruppen inte är intresserade av budskapet eller inte törs fråga. Vi misstänker att den senare 

slutsatsen är mest sannolik. Kommunikation ansikte–ansikte är normalt den mest rekommenderade 

påverkansmetoden för offentliga kampanjer. Men när det gäller ST//hiv-frågor finns det en risk att 

den unga målgruppen känner sig obekväm under sådana förhållanden. Att det i realiteten finns ett 

behov av mer information visar webbenkäten.


Diagram 13. Tror du att kampanjen berör målgruppen? 

En betryggande majoritet av de tillfrågade tror att kampanjen berör målgruppen vilket är positivt. Om 

inte fältinformatörerna tror på budskap och form vore det katastrofalt. 

Diagram 14. Är budskapet som förmedlas i informationsmaterialet effektivt? 

Majoriteten, 31 personer, tycker att budskapet som förmedlas i informationsmaterialet är effektivt. 

De 14 personer som svarar ”Nej” på frågan kommenterar på följande sätt: 

– Svårt att förstå vad kampanjen innebär, sluddrigt budskap. 

– För mycket text, hade kanske funkat bättre med personliga berättelser 

– Frågematerialet är bättre än förra året men frågorna är fortfarande på tok för dåliga. Varför 

försvinner lustperspektivet? 50% är alltid HIV och STD. 

– Det är mycket få som tar sig tid att läsa informationsmaterialet. Mera jippo som gör organisationerna 

kända. De unga är mest intresserade av att få kondomer m.m. 

– För lite lust, dåliga frågor, inte bra kondomer. 

– För mycket sjukdomar. 

– Olika info för hetero och homo vore bättre. 

– För hetero info trots ”könsneutral” info. Analsex bredvid graviditet gör att det blir heteroanalt. 

– Helt ok men lite för mycket hetero. 

– Det kunde stå information på konvoluten tex. Samtalsöppnaren var seg och utan humor vilket folk 

tycker är tråkigt. 

– Betoningen på lust som skulle finnas hittar jag inte mycket av. Kondom som ”möjliggörare” är 

lite luddigt och oklart. 

– Folderns frågor känns löjliga. 

– Läses inte. Finns ingen instruktion om hur kondomen hanteras. 

De åtta personer som svarar ”Nja” på frågan kommenterar: 

ja (31 st) 

nej (14 st) 

nja (8 st) 

ja (31 st) 

nej (14 st) 

nja (8 st) 

– Både och, det var olika beroende på plats. Det fanns de som frågade efter bara info, andra 

struntade i den och slängde bort den. 

– Sådär. Om jag ska vara ärlig tror jag ej att så många läser den rosa broschyren. 

– Om man bara ger materialet är det inte det, men om man har ett samtal är det mer effektivt. 

– För stort fokus på könssjukdomar. Lustperspektiv behövs för att ungdomarna ska tilltalas och 

inte bara se pekpinnar och skräckpropaganda. 

– Jag tycker det är för mycket fokus på könssjukdomar. Var är lusten och det roliga? Det går inte att 

nå ungdomar med skrämselpropaganda. 

– Det finns inget lustperspektiv. Lust, kärlek och sex i en enda härlig röra – ja tack! Men inte bara 

skräck.


– Ja och nej. Tydligen har det funnits en snowboardtävling med namn ”Ticket to Ride” också. Detta 

skapade förvirring! 

– Nån snowboardtävling har hetat samma sak. 

– Häftet med frågor och svar borde också innehålla något som visar och talar om HUR man trär på 

en kondom. Det är viktig information som saknas. 

Diagram 15. Upplevde du att forman på infomaterial attraherar målgruppen? 

39 av 53 upplever att formen på informationsmaterialet attraherar målgruppen. Endast åtta personer 

svarar ”Nej”. Deras kommentarer är: 

– Samtalsöppnarna är värdelösa och går inta att få igång en diskussion kring. 

Informationsbroschyren är tråkig och ointressant och vykorten är tråkiga. 

– Budskapet accepteras av dem som vill ta till sig och sedan finns gruppen som inte bryr sig och då 

spelar det inte någon större roll hur infon är utformad. 

– Foldrarna var för ambitiösa – alla orkar inte läsa. Give-aways – nyckelbanden var av dålig kvalitet. 

Ingen idé att ge bort dåliga saker. Vykorten var tråkiga. Affischerna var bra. 

– Det skrivna läses ej. Dessa material kan bättre passa vid undervisning i skolor och på lärarutbildning 

m.fl. 

– De vi mötte visste inte vad könssjukdomar är eller hur de smittar. 

– Plastiga killar, vem kan relatera till dom? 

– Ful. Infopacket för stort, svårt att få ur den ur kittet. 

– Samtalsöppnaren funkade ju inte. Vår chef Hanna gjorde egna frågor som var jätteeffektiva. 

– Folk ville inte prata öppet om ”sex”. 

– Det funkar ganska bra men folk tycker det är tråkigt att läsa. 

ja (39 st) 

nej (8 st) 

nja (6 st) 

De sex personer som svarar ”Nja” på frågan kommenterar på följande vis: 

– ”Ticket to Ride” är bra även om inte alla fattade det. Neonfärgerna var bra men vi blev ihopblandande 

med ”Knark är bajs”-reklamen. 

– Platsfickorna var bra, kondomerna var det som ungdomarna ville ha. Vykorten tråkiga. Bra med 

text och kondom. För lite lust, tråkig text. 

– Kunde varit bättre give-aways, typ förra årets lypsyl. Material: Rosa vykort: rätt intetsägande, bättre 

med fotografierna. Planscherna: bra fast lite trist att människorna är så ’fotomodelliga’ och vart 

tar de homo– och bisexuella tjejerna vägen? Broschyrerna: Bra format, bra upplägg, ta gärna med 

något njutningsrelaterat också. Etuierna i grå plast: populära bland ungdomarna, bra med etuiet


för kondomen! Det senare gäller även pappersetuierna, jättebra med bild över hur man tar på kondomen. 

Nyckelkedjorna: inte så bra kvalitet annars ok. Samtalsöppnaren: tråkigt med frågor som 

bara handlar om könssjukdomar. Många ungdomar, särskilt de med invandrarbakgrund, hade svårt 

att förstå. Många vet inte vad kondylom är och då går det inte att använda frågorna i dess utformning. 

Bra med attityd/värderingsfrågor. Vi läser alltid upp frågorna högt för då är det lättare att få 

igång diskussioner under tiden och efteråt! Tröjorna: konstig passform, hellre vitt än grått, att man 

är RFSU-informatör borde synas redan på framsidan och om inte annat MYCKET tydligare på 

utsidan. Väskorna: var obehagliga att ha på sig, gick lätt sönder i dragkedjan och var för små. Men 

snygga. Klistermärkena: helt OK! Bra på kläder men inte på papper märkte vi. 

– Både och. Materialet var roligt vilket attraherar målgruppen. Men som sagt, för mycket fokus på 

det negativa. Samtalsöppnaren var inte så rolig. ”Ticket to Ride” är en bra idé dock. 

– Snowboardtävling med samma namn skapade förvirring om var vi kom från. 

– Jobbigt att vika ut broschyren. Fel kondom – borde varit en RFSU-are. 

Flera kommentarer 

Sist i enkäten gavs respondenterna tillfälle att komma med ändringsförslag inför nästa års kampanj. 

38 av de 53 svarande valde att utnyttja denna möjlighet. De återkommande åsikter som märks är: 

Budskapet 

– För inriktat på sjukdomar, mer lustbetonat önskas. 

– ”Ticket to Ride” som namn är kul och intelligent. 

Formen och materialet 

– Kampanjen är för lik andra kampanjen till sina färger och sitt namn. Färgerna påminner om 

”Knark-är-bajs”-kampanjen och namnet är detsamma som för en snowboardtävling. Skapar förvirring 

hos målgruppen. 

– Överlag innehåller materialet för mycket text, det är för jobbigt att läsa allt. 

– Vykorten är tråkiga. 

– Modellerna på affischerna och vykorten är för fotomodellslika. ”Vanliga” människor efterlyses. 

– Samtalsöppnaren är tråkig, torr och därmed ineffektiv. 

– Ingen har läst informationsbroschyren, dels var den för svår att få ut ur SL-fickan, dels var texten 

tråkig och man saknade bilder. 

– Väskan är opraktisk och av dålig kvalitet. 

– Material till nyfikna barn efterfrågas. 

– Kondomerna är dåliga och glidmedlet är ojämnt fördelat över dem. Använd RFSU:s kondomer i 

fortsättningen. 

– Storleken på kampanjuniformen är för stor. Färre XL och L och fler XS, S och M efterfrågas. 

Dessutom är kläderna för varma och mörka för att användas i sommarvärmen. Ljusa linnen i 

små storlekar önskas. 

– Fler give-aways önskas. 

– SL-fickorna är uppskattade. 

Övrigt 

– Kampanjen fokuserar för mycket på könssjukdomar och för lite på lust. 

– Tydligare avsändare efterfrågas. 

– Kampanjmaterialet måste skickas till lokalföreningarna tidigare på våren. I år blev vissa kampanjer 

försenade eftersom materialet inte kom fram i tid. 

Respondenternas synpunkter på förändringar inför nästa års kampanj: 

– Vi har rört oss mest kring marknader och festivalen vilket fungerat bra. Frågorna var bättre i


år men hade varit bättre med bara ett konvolut där allt fått plats + glidmedel. Ljusare färger 

på kläderna. Kondomerna är tyvärr inte lika uppskattade. För mycket glidmedel på toppen och 

nästan torra nertill. Gick lätt sönder också vilket är pinsamt och inte särskilt förtroendeingivande. 

– Använda sig av evenemangsmarknadsföring samt knyta an till kändisar på lokal och riksnivå. 

– Förra året fanns mer material som fungerade i fler åldrar, ex om du ger en kondom till ett par 

som säger att de är gravida så kan man ge en ballong till barnet som förra året vilket får mer 

genomslagskraft. Önskar gärna att ni inte blandar in Region Skåne och Malmö stad då de inte 

varit med i processen från början! 

– Bokbord – absolut. Det var det roligaste och tidigare arbetstider exp. för att kunna prata utan att 

egentligen vara i vägen för deras kvällsaktiviteter. 

– Budskapet på kampanjen är positivt då det lyfter en lustaspekt. I övrigt är det inte materialets 

förtjänst att det är lätt att nå målgruppen eller att vi får bra samtal eller direkta frågor. Det beror 

ENDAST på att det är oerhört kompetenta RFSU-informatörer som gör jobbet och ”räddar” 

materialet. 

– Formen på kondomförpackningen (fyrkantig). Skulle vara lättare att ha de i samma format som 

RFSU-kondomerna. Det är folk mer vana vid och man slipper förklara 100 gånger att dessa kondomförpackningar 

ej är så vanliga i Sverige. Tråkigt att det verkade vara mer glidmedel utanpå 

förpackningen än vad det var på själva kondomen. Det kan vara ”farligt” då kondomen kan 

spricka om den är torr. Många frågor om könssjukdomar. Visst svarar man på deras frågor men 

en del är påverkade och kommer kanske inte ihåg vad som sades dagen efter. Därför vore det bra 

om informationsbladet tog upp olika könssjukdomar och deras symptom m.m. Detta är viktigt då 

vi vet att många könssjukdomar ökar bland ungdomar. 

– A & O använd RFSUs kondomer. Folk har trott att Ticket to Ride kondomerna har varit RFSUs 

egna vilken inte är bra eftersom de flesta inte tycker kampanjkondomen funkat – inget glidmedel! 

Endast på toppen av kondomen och i förpackningen. Ska RFSU ha sommarkampanj ska det i alla 

fall vara med egna kondomer. 

– Informationsmaterialet är bra – mycket fakta vilket är oundvikligt. Inför kommande somrar fortsätt 

att börja tankebanorna med humor. Skulle även vara bra att ha ett kampanjlinne som alternativ 

till t-shirten under varma dagar. Gratis är gott! Folk älskar give-aways och är beredda att 

göra mycket för dem – diskussioner, frågelekar m.m. Knullborgarmärket och nyckelband stort 

plus. 

– Bättre tröjor, tydligare RFSU-märke på kläder. Göra det tydligare att det är RFSU som har kampanj. 

– Kläderna? Vem kom på den dumma idén om att glömma RFSU- och RFSL-loggorna? Kläder och 

frågelappen var usla, resten var riktigt bra. 

– Det fungerade bra att arbeta som vi gjorde, först i park, sen på ungdomasdisco. Materialet borde 

vara ”lättare”, mer anpassat till ungdomar. T-shirt borde funnits i större storlek men den var 

snygg. Många såg den. Dåliga väskor, borde finnas fler fack och lättare att bära. Mer ”tänk-påatt-vara-rädda-om-varandra” 

i materialet. Ticket to Ride kan vara för kliniskt. Mer lust – en go 

känsla. 

– Vid kampanjer där man möter många som kommer och går kanske man ska satsa på få men 

iögonfallande prylar.


– Själv tycker jag att den ensidiga kondompropagandan är alltför mansfixerad. 

– Fråga lokalföreningarna om utformning av tipsraden och materialet. RFSU-logga också framme 

på tröjan. ”Yes, jag har kondom” kan också vara tryckt på tröjan. Ljusare färg på tröjan, den 

var varm! ”Folk tycker det är pinsamt att köpa kondomer” är bättre än ”Det är pinsamt att köpa 

kondomer” för en ungdom som inte haft sex än. 

– Lite mer glitter och kul! Roligare frågelek som lockar ett ungt gäng att göra något humorfyllt 

med bra budskap! Svårt att ha roligt med bara fokus på könssjukdomar, mer kärlek och sex! 

Materialet likt knarkkampanjen. Bra att ha väskan både fram och bak. Utforma nåt lyckohjul, 

svara på frågor, spex osv. Locka med något så når ni yngre målgrupp. 

– Klart och tydligt varifrån man kommer. 

– Mer lust och positivt! Mer utrymme för målgruppen att ställa frågor. När vi bara pratat om könssjukdomar 

är det svårt att våga fråga om nåt annat (vilket hör ihop med att fokus hamnat på könssjukdomar, 

men är man 15 undrar man kanske mer över om någon nånsin kan bli kär i en, eller 

ens hur man har sex! Klamydia känns då avlägset). Vi arbetade mycket med invandrargäng som 

kom till discot. Frågorna var ibland för svåra. Mer flexibla frågor. Förutsätt inte att alla vill veta 

allt om könssjukdomar, man kan ta till sig det först när man accepterat sig själv. Mer tydlig RFSUanknytning 

på kläderna, gärna fram!– Jobbig väska. Tightare tröjor och jackor. Alltid glid och två 

kondomer. 

– Mindre storlekar på T-shirts. 

– Det behöver utformas ett speciellt bögmaterial. 

– Mer fokus på lust. 

– Mycket lustbudskap behövs. Frågor kring kärlek behövs. Inga fyll-i-frågor, utan vi behöver få 

upp en dialog med dom, dvs. målgruppen. 

– Affischer hade inte skadat. Gjort det enklare att informera ibland… Bra layout på t-shirtsen!! De 

syntes. Årets kampanj och genomslag har triggat oss att utöka vår infospridning till fler arrangemang 

nästa år. 

– Fler ballonger! Återinför lypsylen. Informationsaffischer. 

– Fler platser! Mer material, det tog slut. 

– Fler kvällspass – folk vågar prata mer då, ställa frågor m.m. Svalare och snyggare kampanjtröjor. 

– Politikerveckan v. 28. Ha ett stående bord i Almedalen under kampanjen! Bättre väder!!! Det 

var första gången jag var med och det har gett mig mycket! Roligt spännande och stundtals 

utmanande och lärorikt! 

– Mer humor annars når man inte fram! SYNLIGA arbetskläder där det står att vi är från RFSU 

och att vi är INFORMATÖRER, ljusa kläder. I år trodde folk att vi var telefonabonnemangsförsäljare 

och hatade oss. Konstruera gärna fram något slags linne i ljus färg för det blir olidligt 

varmt i svart t-shirt. Kanske skulle vi ha kampanj på politikerveckan med något politiskt budskap 

på kondomerna! 

– Det vore bra med något material som även kunde delas ut till barn, t ex ballonger, klistermärken, 

pins etc. Det är många barn som blir nyfikna på materialet!

– Ballonger till barn och vuxna! 


– Give-aways till barn saknas. Vykort och klistermärken hade lite tveksamma budskap. Yes, jag har 

kondom… Info i konvolut som komplement till broschyr, inte lika lätt att slänga. Kondomer och 

give-aways är det som vi får uppmärksamhet på, gratis är gott. Därför viktigt att få tillräckligt 

med material, fel proportioner på nyckelband, samtalsöppnare, broschyrer. Mer variation på 

kläder, linnen, toppar med lång och kort ärm, jackor, t-shirts, solhattar, kepsar, sydvästar, regnställ. 

Synligare avsändare på alla kläder. Vanlig fråga, vem är ni? 

– Ryggsäcken täckte över loggan så en helt ny ryggsäck till nästa år vore bra. Kanske en kepa. Och 

inte gråa tröjor eftersom svett syns väl då. 

– Bra med färgglatt budskap, MER FÄRG!! De jag har träffat har reagerat positivt på t-shirttexten. 

Kul budskap. 

– Främst storlekarna på kläderna, inte enbart eller ens mest L och XL när det handlar om 20–åringar 

som ska arbeta. 

– Fixa storlekarna på kampanjkläderna! Det är framförallt ungdomar som är ute och de har small, 

x-small eller max medium. Anpassa kläderna därefter. 

– Samtalsöppnaren hade för många frågor, det tar för lång tid. Det är inte nödvändigt att ha 

kampanjtryck på kondomen. Många undrar vad det är, det är bättre med en välkänd kondom. 

Väskorna var opraktiska, materialet ramlade ur! För oss är affischer onödiga. Pennor som kampanjmaterial 

vore bra! Glidmedel vore önskvärt till alla förpackningar. SL-fickorna är jättebra, 

folk behåller dem och det minskar nedskräpningen. Kampanjmaterialet MÅSTE komma i tid. 

Mitten av maj, absolut inte senare. Skolavslutningen är ofta uppstart inför kampanjen för många. 

I år fick vi ta av vårt egen material. Som RFSUare vill jag gärna dela ur av våra egna kondomer. 

Utvärderingen måste få ha sin tid. Man kan inte fylla i en utvärdering innan man har jobbat med 

materialet. Kampanjen måste vara avslutad innan man fyller i utvärderingen, annars fyller den 

ingen funktion. Ja- och nejfrågor är för simpelt. Det skulle givits tillfälle att kommentera även på 

ja-svaren. 

– Storlek på kläder. 

– Man borde inte jobba så länge. Fler matbiljetter och fikabiljetter. 

– Ingen bra väska. Materialet ramlar lätt ut. Borde vara RFSUs kondomer. 

– Att det ska vara RFSU-kondomer vi delar ut.


5. Målgruppen i fokus 

Den första intervjusessionen genomfördes med tre homosexuella killar mellan 17–18 år – Christoffer, 

Rami och Mattias. Det bör tilläggas att Christoffer och Rami har varit involverade som fältinformatörer 

för RFSL Ungdom. De berättar om sina erfarenheter från att ha representerat kampanjen på 

Hultsfredsfestivalen. 

– Folk tyckte att det var coolt med kondomerna i SL-fickan. De tyckte att det var roligt med alla 

gratisprodukter men brydde sig mindre om den lilla broschyren som informerar om sjukdomar. Den 

var svår att få ut ur plastfickan också. 

Förstod folk vad kampanjen syftade till? 

– Ja, fast vi fick se till att fånga in dem när de tog kondomer och berätta då. Det skulle ha varit svårt 

att förstå budskapet utan att ha fått det förklarat av en av informatörerna. 

Killarna tycker att det alltid är positivt när man delar ut gratis kondomer, det uppskattas av alla. Jag 

passar på att fråga om kostnaden är avgörande när man bestämmer om man ska använda kondom 

eller inte. 

– Absolut! svarar Mattias, det är klart att det är bra när man inte behöver betala och slipper det 

pinsamma med att behöva köpa på Apoteket eller ICA. De är så himla dyra på Apoteket också! Fem 

spänn styck har man ju inte lust att betala. Eller så måste man köpa storpack på typ 90 stycken. 

Christoffer tror att det skulle underlätta användningen om kondomerna blev gratis och tillgängliga 

överallt men säger samtidigt att många är oinformerade och låter bli dem i alla fall. Många tycker 

också att det inte är skönt med kondom och att den klämmer och att det är en jättestor skillnad mot att 

ha sex utan kondom. Mattias tillägger: 

– Nästan alla tänker ”det händer inte mig” kring könssjukdomar och HIV. Det verkar bara vara 

äldre som får HIV. Jag känner ingen som är smittad och känner heller inte nån som känner nån som 

är det. 

Åldersmässigt är 30 år den övre gränsen för vilka man kan tänka sig att ha sex med och eftersom det 

verkar som det bara är gubbar som har HIV känner man sig ganska trygg. Rami fortsätter: 

– I skolan får vi nästan ingen information alls. Vi har en ”säker-sex-vecka” en gång om året, det är 

allt. Då kommer RFSU och RFSL och berättar om kondomens historia, från gristarmen och framåt, 

men ingen om HIV och bara lite om könssjukdomar. 

Ingen av killarna känner någon som har HIV. Bara en gång har de träffat en smittad och det var på en 

informationsdag hos RFSL. Christoffer tycker att det var bra och intressant att få träffa en människa 

med HIV. 

– Jag tror absolut på att de som verkligen är drabbade är de bästa informatörerna. När man hör om 

vilket helvete det kan vara att ha sjukdomen blir man rädd på riktigt och tar till sig informationen. 

Rami förklarar hur förvirrande informationen ofta är för ungdomar. 

– Först får vi höra att ”HIV, det är farligt bla bla bla”. I nästa andetag säger man att ”det är 

inte så farligt att leva med HIV, de som är sjuka är som alla andra, helt normala och lever och äter 

som du och jag”. Det blir sådana kontraster och man blir osäker på hur pass förödande sjukdomen 

egentligen är. 

När vi diskuterar skolans roll i att informera om HIV tycker killarna att lärarna bara brukar visa tråkiga 

filmer och att de är fjantiga kring ämnet. Inte ens RFSL och RFSU är tillräckligt konkreta. De visar 

också bara filmer om kondomens historia. 

– Det bästa är som sagt om vi flera gånger per år skulle få besök av HIV-smittade och att föreläsn-


ingarna sedan följs upp med att vi får göra övningar och diskutera i grupper. Istället för att bara ha en 

temavecka per år är det bättre att påminna hela tiden och sprida ut dagarna över hela läsåret. 

Jag frågar om killarna tror att ungdomar tycker att det är töntigt att använda kondom. 

– Nej absolut inte! utbrister Christoffer, jag tycker att det är jättehäftigt när jag hör om nån som har 

dragit fram en kondom före sex. Det är så himla ovanligt och modigt. Men bland de som är hetero är 

det nog annorlunda, där är nog attityden att gummit är lite ocoolt. 

Jag ber killarna tycka till om affischerna. Den ena föreställer två killar som är omslingrade och 

halvnakna, den andra en kille och en tjej som hånglar. 

– De är fina men förskönande. De ser kära ut och som de har varit ihop ett tag och när man har 

ett förhållande och varit tillsammans ett tag brukar man faktiskt inte använda kondom! säger Rami. 

Christoffer förtydligar: 

– Det är för mycket älska och för lite sex. 

Mattias tycker att bilderna är otydliga beträffande budskapet. För det första ser man knappt kondomen 

på bilden. För det andra skulle det lika gärna kunna vara reklam för deodoranter eller för Gevalia 

och deras oväntade besök. Christoffer tror att detta beror på att nästan all reklam anspelar på sex nuförtiden. 

Halvporriga bilder som dessa väcker ingen uppmärksamhet. Kanske skulle det vara mer effektivt 

att gå ett steg längre än alla andra. Inte porr direkt men något lite kontroversiellt och nytt. 

Rami tycker att affischerna uppmuntrar mottagaren att fokusera på modellernas snygga kroppar, 

speciellt de svällande bicepsen, istället för att uppmärksamma kondomen som finns med som en liten 

detalj i bilden. Christoffer och Mattias vill tillägga att de snarare tittade på de snygga kalsongerna. 

Sammanfattningsvis förmedlar affischen inte det den borde utan mottagaren distraheras att fokusera 

på ”fel” saker. 

Angående Samtalsöppnaren har killarna både positiva och negativa saker att säga. Framsidan är 

trist och tar för lång tid att fylla i, baksidan är kul, går snabbt att fylla i och inspirerade till frågor. 

– Vi rättade Samtalsöppnarna på plats och när vi berättade de rätta svaren hade folk frågor. 

De lilla rosa foldern tror killarna är meningslös. Den ser tråkig ut och innehåller inga bilder. De har 

inte läst den och tror inte att nån annan gjort det heller. När vi läser foldern tillsammans tycker de att 

den innehåller nyttiga fakta men att det som vanligt saknas information om vart man ska vända sig för 

att få hjälp. Christoffer, som är uppvuxen i Borlänge, understryker att det är viktigt att unga homosexuella, 

framför allt på mindre orter, får tydlig information om var man kan få hjälp och stöd. 

Rami kommer ihåg en broschyr han läste en gång om herpes. Däri fanns bilder på underliv med 

herpesblåsor. 

– Det såg så himla äckligt ut att det satte sig på näthinnan på mig och sitter där än. 

Så kommer vi in på ämnet skrämselpropaganda. Killarna är med viss tillförsikt överens om att den 

kan fungera. 

– Det är aldrig kul att skrämma någon men det är klart att man lyssnar när någon som själv är drabbad 

pratar om sitt öde. När mamma försöker skrämma mig och berätta detaljer kring HIV säger jag 

bara ”whatever” men det är annorlunda när någon man har respekt för berättar. Christoffer tillägger: 

– Förr försökte man skrämma oss mera men nu är reklamen bara töntig och säger saker som att 

man får liten snopp om man röker och så. Jag tror att skrämselpropaganda är dåligt. Informationen 

ska vara seriös, rakt på sak och konkret utan en massa överdrivna detaljer. 

Mattias håller inte med Christoffer utan tycker gärna att informationen kan få överdriva så länge den 

skräms och därmed får folk att inse hur farligt HIV faktiskt är. 

Jag frågar om årets kampanjkoncept Ticket to Ride. Förstår man det? 

– Det påminner om en resebyrå, tycker Mattias. 

– Jag tycker det är jättecoolt, säger Christoffer och testar att säga det ett par gånger i olika tonlägen. 

– Det var roligt att kondomerna satt i en SL-ficka, då förstärktes ”Ticket-budskapet”.


Ogilvy föreslog också att kondomen som biljett kan blandas in i andra biljettsammanhang. Till exempel 

skulle man få en kondom när man visar upp sin Hultsfredsbiljett, när man köper sin tågluffarbiljett 

eller när man checkar in på Arlanda. Det tycker killarna låter som ett kul koncept och Rami tänker högt 

kring hur bra det vore när man åker på charter till Kos och har glömt sina kondomer att man får dem på 

flygplatsen med sin flygbiljett. Då slipper man lära sig vad kondom heter på grekiska och rusa runt för 

att hitta dem i ett grekiskt apotek. 

Killarna tycker inte alls att de som använder kondom har rykte om sig att vara slampiga. Tvärtom. 

– Det är mer status att ha kondom eftersom det betyder att man är ren och ordentlig. I homovärlden 

är det mer inne att ha kondom än det är i heterovärlden. I heterovärlden verkar de flesta mest vara 

rädda för oönskade graviditeter och ignorerar HIV-risken. Många heterokillar tror att HIV är en bögsjukdom. 

Bland bögar är man bättre på att informera sig och prata sinsemellan. Eftersom vi lever i ett 

samhälle som har hetero som norm måste vi söka upp informationen på ett sätt som de som är hetero 

inte måste. Därför blir vi nog också mer informerade om könssjukdomar och HIV och det är ju bra. 

Problemet på mindre orter är att ungdomsmottagningen är den enda plats dit man kan gå och testa sig 

och få råd. 

– I Borlänge har alla koll på alla och alla vet när man har varit på Ungdomsmottagningen. Det är 

jobbigt. 

Rami fyller i: 

– En kille jag känner i Värmland var tvungen att flytta till Karlstad efter det att han berättat för ungdomsmottagningen 

att han var bög. Det spred sig snabbt och han blev trakasserad och fördrevs från 

sin hemort och lever nu på socialen. 

– Jag tror att de heterosexuella behöver den här breda kampanjen mer än bögarna. De som inte 

kommit ut som bögar än behöver också informationen. Om man vill informera dem som är trygga i 

sin homosexualitet ska man nog utforma en lite mer specialiserad kampanj och söka upp målgruppen 

där den befinner sig, på klubbar och så. 

Slutligen frågar jag killarnas om deras åsikter kring kampanjens webbplats www.lovepower.org. De 

är enhälliga i sitt betyg. 

– Designen är snygg med Flash och allt men det händer för lite. Det är bara fakta. Det borde finnas 

nån tävling eller ännu hellre spel på sajten också. Dessutom måste den vara ett forum för frågor. 

Informationen på sajten skapar en massa frågor och då är det irriterande att det inte finns nånstans man 

kan ställa sina frågor. Precis som i övriga samhället peppras ungdomar med information men det är 

ingen som fångar upp det som kommer i dess kölvatten. De ungdomar ute på landsbygden som har 

frågor behöver ett forum utanför den egna orten där de kan få hjälp med sina funderingar. Killarna 

avslutar, 

– Det vore kul om sajten fungerade som mötesplats också. Typ som www.qx.se. Qx.se är en sajt 

likt Lunarstorm fast för the gay community. 

Diskussionerna avslutas med några uppskattande ord från tre medvetna killar om vikten av att fortsätta 

detta arbete. Informationen och debatten behövs oavsett om man är straight eller bög. 

Den andra intervjusessionen genomfördes med två heterosexuella unga killar, Hugo och William, 19 

år gamla. 

Varken Hugo eller William har hört talas om kampanjen så jag inleder med att berätta kort om bakgrunden 

till den och hur den har genomförts. 

De reagerar direkt när jag berättar att kampanjen mest har figurerat i samband med festivaler och 

andra ungdomsarrangemang. 

– Jag tror festivaler är fel forum för den här typen av kampanj. När ungdomar åker på festival gör 

de det för att träffa folk, lyssna på musik och festa. Då är de inte mottagliga för information om könssjukdomar 

utom möjligtvis när de är aspackade och då minns de ingenting ändå, säger Hugo. 

Vad tror ni att ökningen av könssjukdomar bland ungdomar egentligen beror på? 

– En av anledningarna till att könssjukdomar och HIV har ökat bland ungdomar är nog att det


inte skrivs så mycket om det i pressen längre. När det skrivs överhuvudtaget så handlar det om fall 

utomlands. Då känner man att det inte drabbar oss utan bara dem. Dessutom har folk en övertro på 

bromsmediciner. Det är inte så att ungdomar tror att man blir botad av medicinerna men att man kan 

leva ett helt normalt liv med hjälp av dem säger William. 

Hugo fyller i: 

– Respekten för HIV har absolut minskat. Om man använder kondom så är det för att slippa graviditet, 

inget annat. Många är okunniga. Själv känner jag mig ganska informerad och har sett många 

program på TV och så. 

Skulle kondomanvändningen öka om kondomerna blev gratis? 

– Kondomer är asdyra och det är ett problem, säger William. 

Hur man sänker priset har han inget tips på. När jag föreslår sponsring som en lösning nickar båda 

killarna jakande. William tänker högt: 

– Det skulle vara bra om kondomerna blev sponsrade av till exempel Nike eller Nudie. Men 

egentligen tror jag att de flesta ungdomar äger kondomer, problemet uppstår när tillfället ges och man 

inte har dem till hands. Då skippas det nog vilt. Och det har inget att göra med att kondomen är töntig 

eller dyr utan att den bortprioriteras när man är mitt uppe i akten. 

Liksom i den första diskussionen framkommer det tydligt i denna att skolan inte tar sitt ansvar när det 

gäller att informera om riskerna. Hugo berättar: 

– Jag lärde mig mer om könssjukdomar i nian på biologitimmen än jag gjorde när vi hade säkersex-vecka 

i skolan. I gymnasiet fick vi knappt nån information alls. Lärarna är heller inte bra på att 

upplysa om såna här saker. Det är troligare att vi skulle ta till oss av det som står i tidningarna än av 

det som lärarna säger. 

Hugo och William har inte heller träffat någon som har HIV och ställer sig frågande till möjligheten 

att få skolan att bjuda in en smittad för att föreläsa. 

– Det skulle såklart vara jättebra om någon som är AIDS-sjuk kom för att informera om sin situation 

men jag har svårt att tro att vår konservativa skola skulle gå med på nåt sånt. Det blir så verkligt 

och påtagligt, skolan föredrar när informationen om de här sakerna stannar på det teoretiska planet, 

tror William. 

Jag plockar fram kampanjmaterialet. Först visar jag affischen. Hugo säger att han såg den i Simrishamn 

i somras. Båda killarna reagerar positivt på bilderna och tycker den är estetiskt tilltalande. De ser kondomen 

med en gång men påpekar att den är för svår att se. Kanske borde kondomen vara i färg och 

den övriga affischen i svartvitt? Dessutom tycker de att det borde finnas en tydligare koppling mellan 

”YES jag har kondom” och ”Ticket to Ride”. ”YES …” kan placeras precis ovanför ”Ticket…” så 

blir budskapet (kondom som möjliggörare) tydligare. På klistermärkena fungerar det bättre och namnet 

är lättare att förstå. 

Den rosa foldern får också högt betyg hos killarna. Hugo: 

– Det står intressanta saker i foldern men jag tror att den skulle behövas placeras på väl utvalda 

platser för att läsas. Till exempel vore det bra att man kunde ta den nere på tunnelbaneperrongen eller 

i busskuren. Där har man ofta tid över och är uttråkad. 

Vi övergår till Samtalsöppnaren. Hugo och William läser och funderar ett tag, skrattar åt frågan om 

isbitar och herpes och ger sedan sitt gemensamma betyg: 

– Den är bra. Jättebra frågor fast jag vet inte om den bidrar till att man vill fråga…, säger William 

och Hugo tillägger: 

– I allmänhet är det svårt att få ungdomar att öppna upp om såna här saker framför andra ungdomar. 

Man vill liksom inte blotta sig och verka mer eller mindre erfaren än andra. Frågandet måste bli mer 

anonymt, på en sajt kanske. 

Då kommer vi naturligt in på möjligheten att i framtiden låta kampanjen vara mer webbaserad och


erbjuda ett frågeforum där besökare kan ställa frågor och få expertsvar inom kort. De nappar direkt. 

– Det vore kanonbra och skulle utnyttjas flitigt tror jag. Det är ju alltid en massa folk som skriver 

in till ungdomstidningar för att ställa frågor om sex. I ett forum på nätet skulle man slippa vänta så 

länge på svar också, säger Hugo entusiastiskt. 

Eftersom detta är första gången killarna överhuvudtaget hör talas om kampanjen tycker de att det 

verkar som den inte når ut tillräckligt brett. William säger: 

– Jag är ute jättemycket på stan, går ofta ut på kvällarna och har varit i Sverige hela sommaren. 

Hur kommer det sig att jag inte sett informationen? 

Vi kommer sammanfattningsvis överens om att trots att kampanjen anses vara bred borde kunna bli 

ännu bredare. 

– Det är ju skitdumt om bara de ungdomar som tar del av traditionellt ”ungdomliga” arrangemang 

skulle bli upplysta! Jag tycker kampanjen är kul och att det är synd att jag lämnades utanför den här 

gången, avslutar William.

6. Slutsatser och rekommendationer 


Undersökningen lyfter fram ett stort antal bedömningar och förslag. Årets sommarkampanj får anses 

ha varit lyckad utifrån de premissser som funnits. 

– Webbenkäten visar att de allra flesta tagit del av informationen, uppskattat formen och värderar 

webbplatsen på ett positivt sätt. Den höga svarsfrekvensen stödjer satsningen på webben. De 

öppna svaren lyfter särskilt fram två problem med kampanjmedier: att den är alltför bred och inte 

har interaktiva funktioner samt att man saknar möjlighet att beställa (gratis-)kondomer. 

– Fältenkäterna visar att de flesta informatörer upplever att kampanjmaterialet uppskattas av målgruppen. 

Hela 46 av 53 tror att kampanjen berör målgruppen vilket får ses som att kampanjen 

har uppnått sitt syfte och generellt är lyckad. Men en majoritet svarar också att de får få direkta 

frågor av målgruppen. Detta är ett problem som står i kontrast till webbenkätens efterfrågan på 

kommunikation och (helst individuella och lokala) svar. Det finns en stor kreativitet bland RFSU: 

s, RFSL:s och RFSLu:s fältinformatörer vilket syns bland alla förslag. Generellt betonar man att 

kampanjerna bör vara mer lustbetonade och undvika alltför stark riskbetoning. Detta är något 

märkligt med tanke på årets kampanj vars syfte var att lyfta fram möjligheter. 

– De kvalitativa intervjuerna visar framför allt att den breda kampanjsansatsen inte fångar upp den 

mångfald som finns bland unga människor. Intervjupersonerna var positiva till kampanjen men 

också ganska distanserade. Några steg saknas i kampanjen: fokus på var och hur. 

– Intervjuerna med reklambyrå, RFSL och RFSU lyfter fram en liknande problematik. 

Sommarkampanjen anses fungera som en bra påminnelse men skapar troligen inget större 

engagemang. Reklamarna har flera kreativa förslag – snuddar vid tanken att satsa på en skrämselkampanj, 

förordar en ökad samordning och samverkan med kommersiella aktörer och fler 

nischade delkampanjer. Att satsa på en bred kampanj parallellt med ett antal mindre riktade till 

olika grupper förordas också av RFSL. 

– Sammanfattningsvis: sommarkampanjen 2004 har uppfyllt sitt (något vaga) syfte. Årets budskapsstrategi 

har varit relativt lyckad även om den förstås inte kan attrahera alla olika delgrupper. 

Årets webbplats har fått ännu fler besökare än tidigare, som efterfrågar mer information. De 

aktörer vi varit i kontakt med har haft en god relation till FHI. Det har dock funnits logistiska 

problem med distributionen av kampanjmaterial och tidsplanen har varit ganska pressad. 

Vi vill baserat på undersökning och analys särskilt lyfta fram tre problemråden som framtida informationssatsningar 

bör ta hänsyn till: 

– Målgruppen saknar direkt hur- och var-information. 

– Målgruppen blir bara vagt berörd eftersom kampanjens koncept är så brett. 

– Associationerna mellan kondomer och livsstil är inte positiva utan där finns en pinsamhet kvar 

trots utvecklingen. Detta leder till att köpet av kondomer kan vara ett direkt hinder. 

Vi rekommenderar därför följande konkreta kampanjstrategi (som är beroende av ökade anslag för 

informationsinsatser): 

1. Satsa helhjärtat på en stor webbkampanj med en betydligt mer utvecklad webbplats där fältinformatörerna 

ges möjlighet att kommunicera med frågande besökare. Detta kan också ge god PR: en 

kampanj endast i cyberrymden (jfr Sentry-kampanjen). Webbkampanjen kan ske parallellt med 

en mindre (än tidigare) kampanj via personliga möten. 

2. Avgränsa en delkampanj med starkare skrämsel- eller riskbetoning som skapar ökad medvetenhet 

om risker med klamydia. Genomför denna kampanj främst via PR-medel, dvs. genom massmedier 

(presskonferenser, undersökningar som publiceras på debattplats, lokalt PR-arbete via RFSL 

och RFSU).


3. Samarbeta med andra aktörer för maximal effekt – även kommersiella aktörer om detta är möjligt 

(detta är en idé som får delegeras till andra aktörer än FHI som i egenskap av statlig myndighet 

inte kan agera på detta initativ). 

4. Sälj eller sänd kondomer via webbplatsen. 

Nedan följer en punktvis redogörelse för de slutsatser som ligger bakom förslaget ovan samt en del 

mindre förslag. 

En större webbkampanj med forum för kommunikation. 

Majoriteten (36 av 53) av de tillfrågade informatörerna svarar att de inte fick några direkta frågor 

av målgruppen. Ungdomar verkar i allmänhet tycker att det är pinsamt att diskutera STI/hiv i det 

forum som erbjuds via kampanjen. Eftersom det är högst troligt att ungdomarna är intresserade 

av dessa ämnen och har mycket egna frågor, vilket stöds av webbenkäten, bör man fundera på hur 

man kan skapa ett forum som underlättar frågandet. Under en fokusgrupp framkom att ungdomarna 

efterfrågar en kampanjplats där de tillåts att vara mer aktiva och där det finns möjlighet att ställa de 

frågor som väcks när man läser på sajten. Kanske vore det därför lämpligt att satsa mer på en s.k. 

hämtstrategi (där ungdomar själva tar initativet, jfr Falkheimer & Heide 2003) än på fältkampanjer 

med uppsökande karaktär. En sådan satsning skulle öka antalet personer som kan ta del av kampanjen 

och man ger möjlighet att nå de ungdomar som befinner sig i glesbygd, som inte besöker någon av de 

festivaler där kampanjen syns. 

Den så kallade samtalsöppnaren öppnade inga samtal utan ansågs mest vara fånig eller torr. Detta 

kan säkert bero på utformningen och kan förstås ändras. 

Ett samarbete mellan många aktörer 

Ogilvys idé om att försöka dra i gång ett samarbete mellan alla instanser som idag informerar om 

kondomanvändning (RFSU, Apoteket m.fl.) och dessutom försöker knyta till sig företag som har hög 

status hos ungdomar (Acne, Diesel, Gucci etc.) är vettig. Med gemensamma krafter, kunskaper och 

pengar skulle man kunna informera hur viktigt det är att använda kondom. Samtliga avsändare har 

ju samma övergripande budskap, men eftersom man framför det på skilda sätt förvirras målgruppen. 

Om avsändarna slog sina påsar ihop skulle målgruppen nås av ett mer konsekvent budskap och så 

småningom lära sig att känna igen avsändaren. Man skulle också ha råd att skapa en mer avancerad 

webbplats som också uppdateras löpande och ligga ute under hela året. På detta sätt skulle kondominformationen 

förutom att bli mer legitim tack vara de ”coola” företagens medverkande, finnas med 

i ungdomarnas liv, hela tiden. Användandet skulle bli mer avdramatiserat. Men detta förslag är inte 

genomförbart med FHI som huvudman av det enkla skälet att FHI är statlig myndighet. Däremot kan 

idéen kanske lyftas av RFSU, RFSL och andra organisationer. 

Kampanjens innehåll och form 

Homoinriktat material. En grupp anser att materialet är för hetero-inriktat och att man till framtiden 

kan behöva utforma material som direkt riktar sig till unga homosexuella (parallellt med MSM-kampanjen 

Sentry eller med en länk till denna). Detta ligger i linje med bl.a. Anna Mohrs (kampanjledare 

för RFSL) åsikter. 

Fler giveaways. Att man bör satsa på fler giveaways anser en stor del av de tillfrågade. Gratis är gott 

och prylarna är en anledning till att folk överhuvudtaget närmar sig kampanjen. 

Snyggare kläder. Utformningen av kampanjuniformen bör ses över till nästa år. Majoriteten av de tillfrågade 

fältinformatörerna är missnöjda både med klädernas utseende och passform. Informatörerna 

är viktigas resurser och det är nödvändigt att de känner sig bekväma i sin roll för att kunna representera 

RFSU, RFSL och FHI på ett önskvärt sätt. 

Tydligare avsändare. Avsändarfrågan är, liksom tidigare år, ett problem. Det bör tydligt framgå att det 

är FHI, RFSU och RFSL som ligger bakom kampanjen för att informatörerna ska känna sig trygga 

med den. Risken finns annars att de förväxlas med någon typ av försäljare och inte blir respekterade.


Kondomer bör bli lättare att tillgå. Kondomer bör bli lättare för ungdomar att få tag i. Ett övergripande 

sambete mellan många aktörer bland annat sådana som har hög status hos ungdomar (klädmärken, 

tillverkare av modeprylar etc.) skulle kunna leda till att kondomen syns i många olika sammanhang 

och därmed blir mer naturlig att använda. 

Använd RFSU:s egna kondomer. Ingen av de tillfrågade är positiv till de kondomer som användes i 

årets kampanj. Främst var man kritisk till att de inte tillverkats av RFSU (se fotnot 2) och dessutom 

ansågs de vara av dålig kvalitet. Fältinformatörerna tyckte att det var pinsamt att behöva propagera 

för hur viktig och bra kondomen är och samtidigt dela ut dåliga sådana. 

Ticket to Ride. Namnet på kampanjen uppskattas av de flesta. Det är både smart och tufft. Däremot 

förväxlades det flera gånger med andra kampanjer vilket skapade förvirring hos målgruppen. Inför 

kommande år bör man vara noggrann med att välja ett namn som inte väcker associationer till budskap 

som kan verka kontraproduktiva. 

Återkommande tema i kampanjen. Under expertintervjuerna framgick att man efterfrågar ett tema 

som återkommer i kampanjen år efter år. Om man återgick till att ha ett tema som finns med i kampanjen 

varje år (jfr Lovepower) skulle mycket av inarbetningsarbetet vara understökat. Folk skulle redan 

känna till kampanjen och dess budskap innan den drog igång.


7. Källor 

1. Falkheimer, Jesper & Palm, Lars (2003). Utvärdering av sentry.nu – en webbaserad informationskampanj 

riktad till män som har sex med män. Rapport 2003:29. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 

2. Falkheimer, Jesper & Palm, Lars (2003). Det händer inte mig? En utvärdering av sommarkampanjen 

2003. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 

3. Falkheimer, Jesper & Heide, Mats (2003). Reflexiv kommunikation – nya tankar för strategiska 

kommunikatörer. Malmö: Liber 

4. Herlitz, Claes (2004). Allmänheten och hiv/aids. Kunskaper, attityder och beteenden 1987–2003. 

Rapport 2004:7. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 

5. Jarlbro, Gunilla (1999). Hälsokommunikation – en introduktion. Lund. Studentlitteratur 

6. Palm, Lars & Hedin, Anna (2000). Folkhälsoinformatörens handbok. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 

7. Petty, Richard & Cacioppo, John (1986). Communication and Persuasion. Central and Peripheral 

Routes to Attitude Change. New York: Springer Vorlag 

8. Rice, Ronald E. & Atkin, Charles K. (2001). Public Communication Campaigns. 3 rd ed., CA: Sage 

9. SOU 2004:13 Samhällets insatser mot hiv/STI – att möta förändring. Stockholm: Socialdepartementet

Bilagor: webbenkät och fältenkät 


Webbenkät. Vill du göra oss en snabb tjänst. Svara på några korta frågor om denna webbplats. Tar 

bara ett par minuter. Du är helt anonym. Tack för hjälpen! 

1. Hur gammal är du? ........... år 

2. Var är du bosatt? ( ) Stockholm, Göteborg, Malmö 

( ) Mellanstor stad 

( ) Mindre ort (max. 10 000 invånare) 

3. Hur hittade du till denna webbplats? Markera endast ett alternativ. 

Fick informationsmaterial (t.ex. folder, nyckelband, SL-ficka) av kampanjinformatörer ( ) 

Genom en banner (internetannons) som jag klickade på ( ) 

På ett gratisvykort ( ) 

Tips från en kompis ( ) 

Jag minns webbadressen sedan tidigare års kampanjer ( ) 

På annat sätt ( ) 

4. Har du tagit del av nedan nämnda funktioner och sidor? 

Ja Nej Vet ej 

Informationstexterna om könssjukdomar & HIV ( ) ( ) ( ) 

Läs mina SMS! ( ) ( ) ( ) 

Texterna om”hora, bock, duger jag, säg ja” m.fl. ( ) ( ) ( ) 

Länkarna till andra kampanjer & organisationer ( ) ( ) ( ) 

Information om kondomer (”Kådis”) ( ) ( ) ( ) 

Texterna om kampanjen (Ticket to ride!) ( ) ( ) ( ) 

Testa dig ( ) ( ) ( ) 

5. Nedan följer några påståenden om www.lovepower.org. Markera det svarsalternativ som bäst 

överensstämmer med din uppfattning. Markera endast ett svar för varje påstående. 

www.lovepower.org... Stämmer 

helt och 

hållet 

... har en startsida som 

ger en bra överblick 

... har en attraktiv 

form/design 

... ger mig bra information 

om könsjukdomar/HIV 

... har jag rekommenderat 

andra att besöka 

... har jag inga tekniska 

problem med att använda 

Stämmer 

ganska 

bra 

Varken 

eller 

Stämmer 

mindre 

bra 

Stämmer 

inte alls 

Kan inte 

svara 

( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 

( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 

( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 

( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 

( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 

6. Hur skulle www.lovepower.org kunna förbättras? Är det något du saknar? 

Något som inte borde vara med? Berätta för oss! 

___________________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________(10 öppna rader)


Fältenkät. Hur funkar årets sommarkampanj? 

1. Kön M K 

2. Tillhör vilken lokalförening?......................................................................................................................... 

3. På vilka ställen har du varit med om att kampanja? 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

4. Vad har du för intryck av kampanjens genomslag? 

a. var det lätt att få kontakt med folk ur målgruppen? J N 

b. fick du många direkta frågor? J N 

c. tror du att kampanjen berör målgruppen? J N 

5. Vad tycker du om kampanjens budskap och form? 

a. är budskapet som förmedlas i informationsmaterialet effektivt? J N 

b. om nej, varför inte? 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

c. upplevde du att formen på infomaterialet attraherar målgruppen? J N 

d. om inte, vad är det som inte funkar? 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

6. Har du några ändringsförslag inför nästa års kampanj (t.ex. budskap, form, plats)? 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

...................................... 

.......................................................................................... ..........................Skriv gärna vidare på baksidan

Det här är en utvärdering av Ticket to Ride, en säkrare sex-kampanj som genomfördes av 

Statens folkhälsoinstitut 2004. Kampanjen riktade sig till ungdomar och hade som syfte 

att minska spridningen av hiv/STI (sexuellt överförda infektioner). Huvudbudskapet var att 

motivera kondomanvändning utifrån positiva argument – att få målgruppen att förknippa 

kondom med möjlighet till sex. 

En webbplats fungerade som huvudmedium medan fältinformatörer från RFSU, RFSL och 

RFSL Ungdom spred kampanjens budskap. Samtal kring säkrare sex och hiv/STI fördes 

runt om i hela landet. Samtidigt användes storbildsannonsering, banners på andra webbplatser 

och annan marknadsföring för att leda ungdomarna vidare till webbplatsen för mer 

information. 

Rapporten är även tänkt att fungera som ett framtidsunderlag för informationssatsningar 

med säkrare sex-budskap och information om hiv/STI. 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst 

SE-120 88 Stockholm 

Fax 08-449 88 11 

E-post fhi@strd.se 

Internet www.fhi.se 

Rapport A 2005:2 

ISSN 1653-0802 

ISBN 91-7257-361-9

Ticket to ride – vilka följde med på färden? - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?