Kultur för hälsa - Statens folkhälsoinstitut

Rekreation och psykisk hälsa
En rapport som baseras på svenska folkhälsoundersökningar och ett antal andra
rapporter visar att aktiviteter som psykiskt friska ägnar sig åt ger en bred och
allsidig psykisk, social och fysisk stimulans.
Undersökningarna (17) rör gruppen 16–92 år. Begreppet ”rekreation” inbegriper 18
olika rekreationsaktiviteter: friluftsliv; trädgård, fritidshus, koloni; djur; kultur; TV,
video, bio; föreningsliv; motion som gymnastik, jazzdans, jogging; anläggningsidrott;
bad, båt, segling; fiske, jakt, skytte; hobby som handarbete, meka; musik, spela, sjunga,
lyssna; religiösa aktiviteter; nöjen som restaurang, dans, bollspel; åskådare på idrott;
umgänge med familj, släkt och vänner; spel som tips, trav, bingo.
Resultat: Analyser av folkhälsoundersökningarna visar att rekreationens inriktning
och kvalitet har stor betydelse för människans psykiska hälsoläge, för hur hon tar
hand om sig själv och hennes förmåga att hantera och bemästra livsproblem. Jäm-
förelser av befolkningsgrupper visar att de som har
sämre psykiskt hälsoläge ägnar sig åt få, passiva och
lågstimulerande aktiviteter med dominerande inslag av
TV, spel och musiklyssnande. De med bättre psykiskt
hälsoläge har en större variation av aktiviteter och
ägnar sig mer åt friluftsliv, trädgård och annat som
sker i naturen.
När man analyserar aktiviteter som den psykiskt
friskare delen av befolkningen ägnar sig åt visar det
kultur för hälsa 43
»Förbättrad sinnesstämning kan
exempelvis leda till en rad fysiologiska
förändringar som förbättrat
immunförsvar, större gemenskap
och integration samt i slutänden
till minskat vårdberoende och lägre
vårdkostnader. «
sig att aktiviteterna ger en bred och allsidig psykisk, social och fysisk stimulans. De
bedöms av en majoritet av befolkningen ha högt hälsovärde och ger särskilt goda effekter
vid behandling av psykisk ohälsa. Effekterna av rekreationen beskrivs som länkar i
en kedja – förbättrad sinnesstämning eller lägre ångestgrad kan leda till psykiska, sociala,
fysiologiska, fysiska och ekonomiska effekter i en och samma process. Förbättrad
sinnesstämning kan exempelvis leda till en rad fysiologiska förändringar som förbättrat
immunförsvar, större gemenskap och integration samt i slutänden till minskat vårdberoende
och lägre vårdkostnader.
Referens: Norling I. Rekreation och psykisk hälsa. Dokumentation och analys av
forskning om hur rekreationens inriktning och kvalitet kan förbättra psykisk hälsa
och behandlingen av psykisk ohälsa. Göteborg: Sahlgrenska universitetssjukhuset,
vårdforskning; 2001.