Kultur för hälsa - Statens folkhälsoinstitut

74 kultur för hälsa
Töres Theorell, professor vid Institutet för psykosocial medicin och Karolinska
institutet, har forskat om sambanden mellan kulturella aktiviteter och hälsa
och förespråkar mer tvärvetenskaplig forskning.
Sambanden mellan kultur och hälsa är svåra att greppa med de forskningsredskap som
vi för närvarande oftast använder. En rent kvantitativ vetenskapssyn är inte tillräcklig
utan mer humanvetenskapliga metoder måste till för att förstå sammanhangen. Den här
skriften ger en överblick över pågående forskning, men pekar också på att det finns
metodproblem och att forskning behövs kring långvariga hälsoeffekter av kulturella
aktiviteter.
Den moderna neurobiologiska forskningen har skapat bryggor mellan en strängt
naturvetenskaplig, ”kvantitativ” och biologisk, forskning och den humanvetenskapliga.
Detta gör att vi i dag ser möjligheter att spegla vissa av de estetiska upplevelserna i
parallellförlopp i hjärnan. Det betyder inte att man med hjälp av biologi eller kvantifiering
av biologiska förlopp kan förstå kärnan i en estetisk upplevelse. Men studierna av
de biologiska parallellförloppen kan paradoxalt nog skapa ett nytt slags legitimitet för
kulturen – upplevelserna är ”riktiga”. Studierna kan även hjälpa oss att förstå varför
kulturella upplevelser kan vara bra för hälsan.
Många av de estetiska upplevelserna är icke-verbala och just detta är poängen. PETscanning
(positronemissionstomografi) visar att estetiska hörsel- och synupplevelser
kan ta ”den kortare vägen” – ”the low road” enligt LeDoux i boken The Emotional
Brain (64) – från syn- och hörselbarken till thalamus (som är en omkopplingsstation i
den mellersta delen av hjärnan) och direkt till ”ångestcentrum” i amygdala. Samtidigt
skickar thalamus även impulser den längre vägen (”the high road”) upp till hjärnbarken,
där förnuftet tar hand om den intellektuella analysen. Om den här impulsen har ett
starkt emotionellt skrämmande innehåll väcks ångesten direkt i amygdala, som i sin tur
alarmerar hela kroppen. Först litet senare är förnuftet med på noterna. De icke-verbala
impulserna kan därför väcka överraskande emotionella reaktioner, vilket vanliga ordkommunikationer
inte gör i så stor utsträckning, eftersom de i första hand analyseras av
förnuftet, som ju är långsammare än emotionshjärnan. Detta gäller förstås inte enbart
ångest, utan på motsvarande sätt finns det banor för positiva upplevelser, som ökar lust
och lärande.
Kropp och själ
Den nya hjärnforskningen har också kastat nytt ljus över sambandet mellan de psykiska
och kroppsliga aspekterna av mänskliga livsyttringar – mellan kropp och själ. Ett brett,
modernt psykosomatikbegrepp definierar ett psykosomatiskt tillstånd som varje tillstånd
i vilket kroppsliga, psykiska och sociala processer samverkar med yttre miljöoch
samhällsfaktorer på ett för sjukdomen avgörande sätt. Psykosomatiska tillstånd
utgör en stor del av de sjukdomar som människor söker hjälp för i sjukvården i dag. De
kan vara mycket svåra att behandla och många av dem blir långvariga därför att fel