Kultur för hälsa - Statens folkhälsoinstitut

46 kultur för hälsa
förde samtal om framför allt konst i offentliga miljöer som skapat debatt, konstens
språk och vad som är konstens rum. Hon organiserade också olika workshops. De
anställda var positiva. ”Vi har mycket kreativitet inom oss, som vi inte får utlopp för i
vårt dagliga analytiska arbete…”, ”Konstnären har fått oss att diskutera vad som är
konst…”.
Konstnären fick frågan vad som skulle hända om konsten fick en mer permanent
plats i forskarvärlden: ”Den stora stötestenen är frågan om tid, som konstnär arbetar
man i långsamma processer och den tiden finns det inte riktigt plats för. Samtidigt har
projektet visat att de som arbetar här har ett behov av att blir störda då och då, och
kanske är det där som konsten ska komma in, som kreativa störningar.”
Resultat: Målet att skapa nya gränssnitt mellan kulturliv och arbetsplatser uppfylldes
redan genom projektets utformning. Det övergripande syftet uppfylldes genom den
återkommande kommunikationen mellan konstnär och arbetsplats. Projektet har bidragit
till att utveckla arbetsplatsernas kreativa potential genom att erbjuda utmanande
och stimulerande avbrott från arbetsvardagen. För vissa anställda har projektet gett
kreativa impulser i arbetet, medan andra haft ett mer personligt möte med konstnären.
Projektet har visat på nya möjliga arbetssätt för konstnärerna och gett impulser i deras
eget skapande.
Referens: AIRIS projektbeskrivning. Hämtad 2005-03-08 från:
http://www.vg.skadebanan.org.
Bättre hälsa med kulturaktiviteter
En randomiserad kontrollerad studie bland SKTF-medlemmar i Umeå.
Medlemmar i Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet (SKTF), anställda av landstinget
i Umeådistriktet i Västerbotten, deltog under två månader i ett randomiserat kontrollerat
försök omfattande 90 personer (20). Ena hälften erbjöds vid åtta tillfällen gratis
deltagande i gruppaktiviteter som bestod av endera biobesök, konsertbesök,
konstmuseibesök eller körsång. De andra fick vänta med aktiviteterna till efter studien.
Resultat: Båda grupperna förbättrades i ett antal hälsoavseenden, men de som deltog
i kulturella aktiviteter förbättrades signifikant mer vad gäller det allmänna upplevda
hälsotillståndet, den fysiska hälsan och vitaliteten. De sociala återverkningarna av
fysiska krämpor blev lägre hos dem. Det fanns också en tendens till att deltagarna i
kulturaktiviteter kände sig mera stimulerade av sitt arbete och att deras immunförsvar
förbättrades.
Referens: SKTF KULTUR. Kultur för ett friskare liv. Stockholm: SKTF; 2005. Studien
är planerad att publiceras av Bygren LO et al. i en vetenskaplig tidskrift.