Anna TidÃ©n

More documents

Recommendations

Info

Motor Profiency 1978 och 2005 från USA (Bruininks & Bruininks, 1978, 2005). BOTMP- BOT 2 används för att upptäcka barn med Asbergers syndrom, DCD (developmental coordination disorder) eller MR (mental retardation). Jag tar upp dem här mer för att de är används och att delar av dem ligger till grund för andra tester. I Sverige förkommer testerna MUGI (Ericsson, 2003), Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning, FBH-provet (Bille et al. 1992), (FBH förkortning av Folke Bernadotte Hemmet) och ”Se, upptäcka och förstå” (Sandborgh Holmdahl & Jansson 1992) samt NyTidstestet (Nyberg & Tidén 2005). I MUGI testet utgår rörelserna framförallt från två andra test, MPUtestet ( Holle et al, 1978) samt FBH-provet men delar återfinns även i BOTMP-testet. (Bruininks & Bruininks, 1978) MUGI innehåller 15 olika rörelsebedömningar. FBH-provets avsikt är att identifiera barn med perceptuella och motoriska svårigheter i förskola och skola. I testets rörelsedel återfinns både finmotoriska och grovmotoriska övningar. Testet innehåller 15 olika rörelser men det finns även en testdel som utvärderar barns finmotorik och som innehåller övningar med papper, penna och sax. I ”Se, upptäcka och förstå” använder man leken som testmetod och testet riktar sig mot barn i sex- sjuårsåldern för att studera om de behärskar en ”motorisk skolkompetens”, d.v.s. behärskar sin kropp och sina rörelser så att vardagliga skolsituationer kan hanteras. Syftet med observationerna är också att få kunskap om respektive barns behov och om vilka barn som behöver extra mycket rörelseträning. NyTidstestet i förhållande till andra tester När jag och min kollega i samband med SIH:s motorikstudie skulle bestämma oss för ett test gjorde vi en genomgång av då befintliga tester. Vi hittade inte något test som vi ansåg vara användbart för vårt syfte, en kartläggning av motorisk förmåga avseende grundformer och grundformer i kombination. Därför skapade vi istället ett nytt motoriskt test, vilket vi benämnde NyTidstestet (efter Nyberg Tiden). Testet finns beskrivet i termer av konstruktion, urval, metod, bedömning, validitet och reliabilitet samt några resultat av studien 2001 (Nyberg & Tidén, 2006). Den empiri som finns och som jag kommer att använda i avhandlingsarbetet bygger på NyTidstestets kartläggning och datainsamling. När vi konstruerade NyTidstestet 2001 var vår avsikt att mäta och ta reda på vilka grundläggande motoriska rörelser som eleverna i skolår 3, 6 och 9 behärskar. Eftersom de befintliga testerna inom motorik inte uppfyllde våra önskemål så konstruerade vi ett nytt motoriskt test. Motivet var att utforma ett test som avspeglade barns och ungdomars allsidiga 13
örelsekompetens. 5 Urvalet av rörelser baserades på, allsidighet, grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination. Befintliga tester, teorier kring motorisk utveckling och diskussioner med kollegor har legat till grund för konstruktionen av testet. Vår egen erfarenhet från både lärarskap i skolan och ledarskap i idrottsrörelsen har varit till stor nytta. Rörelserna valdes med intentionen att kön eller idrottsbakgrund inte skulle få för stor betydelse när vi sammanförde resultaten från alla rörelse stationerna. De rörelser som ingår är grovmotoriska grundformer samt grundformer i kombination. Grundformer; Rotationer i olika plan samt framåt och bakåt: Rulla stock, Kullerbytta framåt, Hjulning, ”Flå katt” i ringar Stödja, styrka och bålstabilitet: Stödja på raka armar mellan plintar, ”Bygga tak”, Handstående mot vägg, Ta sig över/till hinder med hjälp av linor. Hoppa, koordination: Rephoppning, Jämfota hopp samt enbenshopp, Sidhopp Åla/krypa: Åla under lågt hinder. Balans: Balansgång framlänges och baklänges på bom Hantering av ”handredskap”, bollar studsa, kasta och fånga: Bollbana, studsa dribbla en bolla mellan koner samt kasta fånga, Kasta ärtpåsar i rockring, precisionskast, Kärnkast stillastående och med ansats. Grundformer i kombination: Sidhopp Ta sig över/till hinder med hjälp av linor, Bollbana, studsa dribbla en bolla mellan koner samt kasta fånga, Rephoppning, ”Flå katt” i ringar. Sammanlagt innehåller testet 16 rörelser för årskurs 3 och 18 för årskurs 6 och 9. Rörelserna bedöms kvalitativt, hur rörelserna utförs inte vilket resultat rörelser ger. Därför utformade vi bedömningskriterier på fyra nivåer till varje rörelse. Den enda rörelsen som bedömds kvantitativt är precisionskast, där antalet träff räknades. I vissa andra test genomförs antalet repetitioner av en rörelse på viss tid, exempelvis antalet gånger som man kan studsa en boll under30 sekunder. Men vår avsikt var att studera hur de lyckades att genomföra rörelserna gentemot våra stipulerade kriterier. De största skillnaderna mellan NyTidstestet och andra tester inom motorik är ändamålet, de kvalitativa kriterierna, målgruppen 9-15 år samt att rörelserna är anpassade efter vår rörelsekultur och att testet kan genomföras i de flesta traditionella svenska gymnastiksalar och idrottshallar. Svårigheter med tester av motorisk färdighet Att mäta eller testa generell motorisk förmåga kan ibland anses vara svårt eftersom många olika saker samspelar eller påverkar. Barn utvecklas olika och det kan skilja sig både mellan pojkar och flickor samt i vilken takt utvecklingen sker. Vissa anser att motorisk kapacitet är komplex och även om man testar många rörelser för att erhålla ett tillförlitligt resultat så 5 Allsidig rörelsekompetens används i SIH studien som ett samlingsnamn för grundformer, kombinationsmotorik samt idrottsspecifika grundformer. 14
Page 1 and 2: Allsidig rörelseförmåga hos sven
Page 3 and 4: Inledning Den här avhandlingen kom
Page 5 and 6: Bakgrund Allsidig rörelseförmåga
Page 7 and 8: Den rådande definitionen av Physic
Page 9 and 10: Motoriska begrepp och motoriska tes
Page 11 and 12: Utveckling av rörelser går via be
Page 13: kulturellt okänsliga test anses sv
Page 17 and 18: Forskningsläge Studier om skolelev
Page 19 and 20: Syfte och frågeställningar Syfte
Page 21 and 22: Område 4 Upplevd hälsa och motori
Page 23 and 24: Metodval och forskningsetiska fråg
Page 25 and 26: Referenslista Litteratur och artikl
Page 27: Nyberg, M & Tidén, A. (2002) ”Hu

Anna TidÃ©n

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?