Anna Tidén

Den rådande definitionen av Physical literacy kan sammanfattats enligt följande: 4
As appropriate to each individual’s endowment, Physical Literacy can be described as the motivation,
confidence, physical competence, knowledge and understanding to maintain physical activity
throughout life.
Och mer detaljerat som:
Physical literacy can be described as a disposition characterized by the motivation and confidence to
capitalise on our movement potential to make a significant contribution to the quality of life. As humans
we all exhibit this potential, however its specific expression will be particular to the culture in which we
live and the capabilities, particularly those related to movement, with which we are endowed. An
individual who is physically literate moves with poise, economy and confidence in a wide variety of
physically challenging situations. The individual is perceptive in ‘reading’ all aspects of the physical
environment, anticipating movement needs or possibilities and responding appropriately to these, with
intelligence and imagination. A physically literate individual has a well established sense of self as
embodied in the world. This together with an articulate interaction with the environment engenders
positive self esteem and self confidence. Sensitivity to and awareness of our embodied capacities leads
to fluent self expression through non-verbal communication and to perceptive and empathetic
interaction with others. In addition the individual has the ability to identify and articulate the essential
qualities that influence the effectiveness of his/her own movement performance, and has an
understanding of the principles of embodied health, with respect to basic aspects such as exercise, sleep
and nutrition.
Fritt översatt tolkar jag begreppet: Att en individ utifrån egna förutsättningar,
begåvning och inre motivation utvecklar sin rörelseförmåga och sin kroppsliga potential för
att öka och bidra till livskvalitet både i dagsläget och i framtiden. Dessutom deltar individen
med självförtroende och självkänsla i rörelseaktiviteter där hon/han kan läsa av och anpassa
sina rörelser i förutsedda och oförutsedda situationer samt tillsammans med andra individer.
Förkroppsligat lärande handlar även om individen förstår principer för hälsa, träning, sömn
och nutrition.
Lärare bör utveckla undervisningsmetoder där lärandet sker utifrån elevens förmåga
att uppleva och lära samt delaktighet mer än utifrån aktivering i en rad olika idrottsliga
aktiviteter. Den kunskapssyn och de utgångspunkter som lärare har vid planering och
genomförande av idrottsundervisning fordrar en förflyttning av fokus från en
aktivitetscentrerad prestationsmodell till personcentrerad delaktighetsmodell (Larsson, 2007).
Detta kräver ett integrerat perspektiv hos idrottslärare. Det vill säga att lärare har förmåga att
sätta in kropp och rörelse i både humanbiologiska, sociala och kulturella perspektiv (Larsson,
2007).
Enligt Ekberg (2009) saknar ämnet idrott och hälsa gemensam begreppsapparat,
målen är otydliga och ämnet spretigt i förhållande till andra skolämnen Skälet är att dagens
4 Whitehead, M. The current working definitions of physical literacy, www.physical-literacy.org.uk (acc 2009-11-08)
6