Anna Tidén

Motoriska begrepp och motoriska test
Motorik ett mångfacetterat begrepp
Motorik är ett mångfacetterat begrepp som omfattar både motorisk kontroll av mindre rörelser
och det faktiska utförandet av både enkla och komplicerade rörelser i både idrott och
vardagliga situationer. När motorikstudien initierades och genomfördes i samband med SIHprojektet
definierade jag och Marie Nyberg begreppet allsidig rörelsekompetens som ”ett
samlingsnamn för grundformer, kombinationsmotorik samt idrottsspecifika grundformer”
(Nyberg & Tidén, 2006). Vi åsyftar en samlad motoriskt förmåga för att kunna delta i idrott,
friluftsliv och andra fysiska aktiviteter. Valet av begreppet ”allsidig rörelsekompetens”
grundar sig på den långa erfarenhet vi har inom skola och idrottsrörelse där vi konstaterat att
barn med bred rörelserepertoar uppvisar rörelseglädje, initiativförmåga och lust att lära sig
nya rörelser. Jag kommer nu att beskriva några motoriska begrepp som ofta förekommer i
sammanhanget, vissa är mer vetenskapligt belagda och andra mer allmänt vedertagna.
Motorik
Motorik omfattar alla funktioner och processer som hjälper till att styra och kontrollera våra
kroppsliga rörelser (Langlo Jagtöien, et al., 2002). Några exempel är psykomotorik där
samspelet mellan motorik och psykiska faktorer som stress och motivation är involverade.
Sensomotorik innebär att rörelsen bygger på sinnesimpulser som bearbetas och tolkas och ger
ett perceptoriskt svar som i sin tur styr våra rörelser. Viktiga sinnen för styrning av rörelser är
balanssinne, led- och muskelsinne, känsel, syn och hörsel och dessa signaler är ständigt
påkopplade när vi rör oss. Sensomotoriken är viktig vid inlärning av rörelser då den utgör en
erfarenhetsgrund via kontinuerlig återkoppling från sinnena.
Motorisk överföring
Motorisk överföring innebär att motoriska program från tidigare inlärda rörelser tas till vara
när man skall lära sig nya rörelser. Forskningen är inte entydig, men det finns indikationer på
att man drar nytta av dessa program när man lär sig nya rörelser. Kan man utföra kärnkast har
man nytta av den kunskapen när man skall lära sig att slå en serve i tennis eftersom rörelserna
liknar varandra. Effekten av motorisk överföring diskuteras utifrån positiv överföring, negativ
överföring eller ingen överföring alls (Schmidt & Wrisberg, 2000; Marteniuk 1976). Med
positiv överföring menas att man har god nytta av tidigare motoriska program för en ny
rörelse. Överföringseffekten kan dock vara negativ om man lärt in en rörelse felaktigt och vill
lära om. Miljö, motivation och rörelseuppgiftens svårighetsgrad påverkar inlärningen av nya
8