Anna Tidén

Inledning
Den här avhandlingen kommer att behandla barn och ungdomars allsidiga rörelseförmåga.
Allsidig rörelseförmåga kan ses som ett samlingsbegrepp för de grundläggande rörelser som
man som ung behöver utveckla för att kunna delta i idrott, friluftsliv och andra fysiska
aktiviteter. De motoriska grundformer som ingår i den allsidiga rörelseförmågan är
exempelvis rörelser som att gå, springa, hoppa, krypa, hänga, balansera, kasta och fånga.
Mitt intresse för motorik och allsidiga rörelseförmågor har sin grund i att jag under
många år arbetat som idrottslärare på grund- och gymnasieskolor samt på Gymnastik- och
idrottshögskolan (GIH) som lärarutbildare. Vid kontakter med idrottslärare och även med
idrottstränare inom föreningsidrotten framkommer inte sällan en oro inför vad barn och
ungdomar idag kan motoriskt – eller snarare för vad de inte kan. Ibland utrycks det i termer av
att de unga blir sämre och sämre praktiskt och inte kan ”någonting”. Men vad är det eleverna
blir sämre på, om de nu blir det, och vad behöver de egentligen lära sig i form av
grundläggande rörelser? Det finns många angelägna frågor att ställa runt det område som rör
barns och ungdomars allsidiga rörelseförmåga: Om nu barn och ungdomar rör sig för lite, som
det ofta hävdas idag, och istället spenderar tid framför datorer eller TV-skärmar, hur påverkar
det utvecklingen av den allsidiga rörelseförmågan? Mår barn som rör sig mycket och har en
god motorisk förmåga fysiskt och psykiskt bättre än de som inte gör det? Kan man anta att
barn som har föräldrar som är mycket fysisk aktiva rör sig mer än andra barn? Föreligger det
några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller vilka rörelser de behärskar och vad
kan det i så fall tänkas bero på? Finns det någon relation mellan den allsidiga motoriska
förmågan och den ”fysiska självkänslan”? Finns det något samband mellan motorisk förmåga
och olika fysiologiska parametrar som balans, grip-, mag-, ben- och armstyrka samt
kondition? Och, den högst angelägna frågan, finns det något samband mellan rörelseförmåga
och om, på vilket sätt och hur ofta man är fysiskt aktiv? Vissa av ovanstående frågor har
belysts till en del, men många återstår att besvara. Min förhoppning med denna avhandling är
att kunna bidra med ökad kunskap inom området.
Som grund för avhandlingsarbetet ligger den flervetenskapliga studien Skola-Idrott-
Hälsa (SIH) som statade 2001(Engström, 2004). 1 Det övergripande syftet med SIH-projektet
var att kartlägga villkoren för barns och ungdomars fysiska aktivitet och hälsa under skolåren.
SIH-projektet innehåller studier om upplevd medicinsk hälsa, fysiologisk status och
1 SIH projektet http://www.gih.se/templates/ihsNormalPage.aspx?id=741 (acc.2009-05-14)
2