Peter Malmros

More documents

Recommendations

Info

TS: torrsubstans, den fasta del som blir kvar då provet har förvarats i ugn med temperaturen 105 °C under 12 timmar så att allt vatten har förångats. Anges som procent av våtvikt. Våtrötning: rötning där substratet har en torrsubstanshalt mindre än 15 %. Utrötningsgrad: hur stor del av det organiska materialet som brutits ned. VS: Volatile Solids, organiskt innehåll. Den del av prov som förbränns vid 550 °C. Anges som procent av våtvikt. VV: Våtvikt, materialets vikt innan torkning. xii
1 INLEDNING 1.1 BIOGAS OCH KUNGSÄNGENS GÅRD Energianvändningen i världen har under lång tid ökat och andelen fossila bränslen är mycket stor. Under år 2009 svarade fossila bränslen för 81 % av den tillförda energin i världen och endast 13 % motsvarade förnyelsebar energi. I Sverige kom drygt 34 % av den använda energin ifrån förnyelsebara energikällor under 2009 (Energimyndigheten, 2010a). Vid förbränning av fossila bränslen frigörs koldioxid, som bidrar till en ökad växthuseffekt (Björkström & Tjernström, 2011). För att minska utsläppen av växthusgaser har EU satt upp mål för hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minska och hur stor del av energin som ska komma från förnyelsebara energikällor. Målen är att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % jämfört med 1990 års nivå samt att 20 % av den använda energin inom EU år 2020 ska ha sitt ursprung i förnyelsebara energikällor. Sverige vill vara ett föregångsland och har därför satt ännu högre mål. Sveriges mål är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % jämfört med 1990 års nivå samt att 50 % av energin som används i Sverige ska vara förnyelsebar (Regeringskansliet, 2008). Biogas är en förnyelsebar energikälla som bildas då organiskt material bryts ner under syrefria förhållanden. Biogas består till största del av metangas och koldioxid men det finns även spår av andra gaser. Hur fördelningen ser ut mellan de olika gaserna varierar beroende på vilken typ av substrat som rötas och också hur rötningsprocessen drivs. Vanligtvis innehåller biogas 55-75 % metangas och 30-45 % koldioxid. Biogasen är brännbar när metanhalten är högre än 45 % (Deublein & Steinhauser, 2008). För att den ska kunna användas som fordonsbränsle måste metanhalten överstiga 97 %, vilket kan uppnås genom att tvätta (rena) gasen. Biogasens kvalitet försämras om det finns mycket andra gaser i den. Till exempel är det vanligt att svavelväten och vattenånga gör att gasen blir korrosiv och sliter på utrustningen (Deublein & Steinhauser, 2008). På grund av att värmevärdet för koldioxid är noll är metanhalten helt avgörande för biogasen energiinnehåll. En kubikmeter biogas som innehåller 97 % metan har ett energiinnehåll på 9,67 kWh. Detta motsvara ungefär 1,1 liter bensin (<strong>Peter</strong>sson, 2011). Metangas är en kraftig växthusgas, men då biogasen förbränns omvandlas metangasen till koldioxid och vatten. Koldioxiden som bildas är ett naturligt steg i kolets kretslopp vilket gör biogas till en nästan koldioxidneutral energikälla (Deublein & Steinhauser, 2008). Kungsängens gård är en samrötningsanläggning som producerar biogas från olika typer av organiska restprodukter. Den producerade biogasen används för att värma anläggningen och för att producera fordonsbränsle. Anläggningen byggdes 1996 och har sedan dess genomgått ett antal ombyggnationer för att öka kapaciteten och effektivisera processen. Den senaste ombyggnationen gjordes under 2010 då en ny rötkammare och två nya bufferttankar byggdes. 1
Page 1: UPTEC W11019 Examensarbete 30 hp Au
Page 4 and 5: ABSTRACT Biogas potential of the re
Page 6 and 7: POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING
Page 9 and 10: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING
Page 11: 7 REFERENSER ......................
Page 16 and 17: Anläggningen tog under 2010 emot 7
Page 18 and 19: 8% 25% 44% Avloppsreningsverk Samr
Page 20 and 21: Den teoretiska metanpotentialen är
Page 22 and 23: & Schnürer, 2009). Rötresten har
Page 24 and 25: Figur 4 Schematisk bild över den a
Page 26 and 27: 2.5.3 Totalomblandad eller pluggfl
Page 28 and 29: jämn gasproduktion. Rötkamrarna h
Page 30 and 31: oterar snurrar påsarna med och öv
Page 32 and 33: 3 MATERIAL OCH METODER 3.1 UTRÖTNI
Page 34 and 35: Där n(CH 4 )= metanhalt*total subs
Page 36 and 37: Figur 13 Flödesschema över hushå
Page 38 and 39: Proverna från provpunkt 1, 2, 3, 4
Page 40 and 41: 4 RESULTAT 4.1 TORRSUBSTANSHALT OCH
Page 42 and 43: Tabell 12 Resultat från analys av
Page 44 and 45: Nm 3 CH 4 / kg VS Nm 3 CH 4 / kg VS
Page 46 and 47: Nm 3 CH 4 / kg VS Nm 3 CH 4 / kg VS
Page 48 and 49: TS-halt [%] 50 40 30 20 10 0 1 2 3
Page 50 and 51: producerade gasen till gaslagret is
Page 52 and 53: undersökning som gjordes av Henrik
Page 54 and 55: Kostnad [kr/ år] Kostnaden för ha
Page 56 and 57: Osäkerheten vid provtagning av mat
Page 58 and 59: från blandningstankar, där substr
Page 60 and 61: 5.3.4 Utveckling av befintlig utrus
Page 62 and 63: 7 REFERENSER Aikan, (2011). Aikan S
Page 64 and 65:
Linné, M., Ekstrandh, A., Englesso
Page 66 and 67:
BILAGA 1 TS- OCH VS-ANALYSER B 1.1
Page 68 and 69:
Kategori Substrat TS stdav VS stdav
Page 70 and 71:
BILAGA 4 EUROFINS ENVIRONMENT SWEDE
show all

Peter Malmros

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?