Peter Malmros

Osäkerheten vid provtagning av material från provpunkt 4, efter trumsikt, är större än
vid de andra provpunkterna. Detta beror på att materialet har en grövre struktur och
innehåller mycket stora bitar av plast- och papperspåsar. En annan orsak som gör att
osäkerheten blir större vid provpunkt 4 än vid de andra provpunkterna är att rejektets
sammansättning är direkt kopplad till vilken typ av material som tippats i tippfickan.
Uppsamlingsplatserna för materialet är utspridda över stora delar av Uppsala och
Stockholmsområdet vilket gör att variationerna kan vara stora.
Ett sätt att minska osäkerheten i alla analyser skulle vara att sönderdela materialet till en
homogen massa. Detta skulle ha förenklat analyserna av materialet. Nackdelen med
sönderdelningen är att det skulle förändra materialets egenskaper. Den minskade
partikelstorleken skulle göra att angreppsytan för mikroorganismerna skulle bli större
vilket kan påverka biogaspotentialen. Fokus i detta projekt har varit att hitta lösningar
som kan hantera rejektet i dess befintliga skick, därför gjordes ingen sönderdelning.
För att minska osäkerheten vid provpunkt 4 måste stora mängder rejekt samlas in under
en längre tid. Hänsyn behöver också tas till matavfallets ursprung. För att utföra detta
krävs stora resurser, vilka inte fanns tillgängliga under detta projekt.
Skruvpressen, vars funktion är att öka torrsubstanshalten hos rejektet från silgallret, togs
i drift under 2010. Den har även en tvättfunktion som ska minimera andelen
rötningsbart material i rejektet. Analyserna av rejektet från provpunkt 2 och provpunkt 3
visar att det sker en tydlig ökning av torrsubstanshalten i skruvpressen (figur 22). Även
det organiska innehållet ökar, men detta är på grund av att vattenhalten minskar. Utifrån
analyserna av torrsubstanshalt och organiskt innehåll kan inga slutsatser dras om hur väl
tvättfunktionen fungerar.
5.2 UTRÖTNINGSFÖRSÖK
Utrötningsförsök gjordes för att bestämma metanpotentialen hos de olika
rejektfraktionerna. Det gjordes även försök att kontrollera plastens inverkan på
resultatet. Detta gjordes genom att plasten sorterades ut ur ett prov och sedan utfördes
utrötningsförsök på prov med plast och prov utan plast.
Utrötningsförsöken visar att det finns stor metanpotential hos alla rejektfraktioner
(tabell 17). Jämförelsevis är metanpotentialen för källsorterat matavfall 0,46 Nm 3 CH 4 /
kg VS (Carlsson och Uldal, 2009), dvs i samma storleksordning. Ympens kvalitet var
något bättre under det andra utrötningsförsöket vilket troligen är en del av förklaringen
till den något högre metanproduktionen i detta test. Troligen inverkade dock också
skillnader i substratets sammansättning på att resultaten blev något olika i de båda
försöken.
Plastens inverkan på metanpotentialen är svår att bedöma. I de fall där ett prov med
plast och ett prov utan plast användes var metanproduktionen i tre fall av fyra större från
provet med plast (tabell 15,16,18 och 19). Detta skulle kunna tyda på att plasten gynnar
metanproduktionen. Till exempel kan det vara så att plasten drar till sig fetter, vilket har
42