Peter Malmros

en hög biogaspotential. Men det kan även vara skillnader i sammansättningen hos de
organiska fraktionerna som gör att det är skillnad i metanproduktionen.
Om metanpotentialen från utrötningsförsöken skulle uppnås vid kontinuerlig rötning i
stor skala vid Kungsängen skulle över 100 000 Nm 3 ren metangas kunna utvinnas ur
2010 års rejektmängder. Mängden inkommande substrat samt andelen organiskt
hushållsavfall beräknas öka under 2011 vilket gör att även mängden rejekt kommer att
öka. Detta innebär att det går att utvinna över 200 000 Nm 3 ren metangas ur den
förväntade rejektmängden för år 2011. Den förväntade rejektmängden för 2011 är
beräknad utifrån data för perioden januari till april 2011. Volymerna som har beräknats
är ren metangas. Med en metanhalt på 65 % i biogasen motsvarar denna metanmängd
drygt 10 % av den totala biogasproduktionen vid Kungsängens gård under 2010
respektive 2011. Osäkerheten i dessa volymer är stor då de förutsätter att rejektmängden
blir som förväntat. Det förutsätter även att rejektet innehåller lika stor del organiskt
material som analyserna i denna rapport visar.
5.3 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER
5.3.1 Förbehandlingsmetoder
På svenska biogasanläggningarna finns olika metoder för att separera matavfall från
plast- eller papperspåsar. Ett problem, som alla de vanliga metoderna har, är att
sorteringen leder till stora förluster av matavfall. På Kungsängens gård används en
trumsikt för att sortera ut matavfallet från påsarna. Denna metod ger små förluster av
organiskt material jämfört med till exempel en skruvpress. Den stora nackdelen jämfört
med skruvpressen är att mycket plast följer med in i processen och orsakar mycket
driftstörningar. Skruvpressen ger ett substrat som är näst intill rent från större partiklar
vilket minimerar antalet driftstörningar. Silgallret sorterar ut mycket av den kvarvarande
plasten men mycket plast passerar och tar sig vidare in i processen.
5.3.2 Rötningsmetoder
Ett flertal metoder finns som klarar av att röta substrat med mycket föroreningar som till
exempel plast. Ingen av de metoderna som har tagits upp i rapporten har några rörliga
delar i rötkammaren utan all transport av substrat sker med hjälp av hjullastare och/eller
transportband. Detta innebär att de tre nämnda teknikerna klarar av att röta rejektet som
bildas vid Kungsängens gård utan någon förbehandling.
Den stora nackdelen med torrötningsanläggningar är att det idag inte finns någon
marknad för dessa i Sverige. Enligt Jarlsvik och Tamm (2009) gör detta att det är svårt
att bestämma investerings- och driftskostnaderna för en torrötningsanläggning. Enligt
deras beräkningar är det idag svårt att få lönsamhet i en torrötningsanläggning i Sverige,
men osäkerheten är stor. Även Nordberg och Nordberg (2007) menar att kostnaderna är
höga och att en marknad behövs i Sverige för att ge bättre förutsättningar.
Risk för metangasavgångar från biogasanläggningar är ett gemensamt problem för både
våtrötningsanläggningar och torrötningsanläggningar. Metanutsläppen sker på grund av
läckage från bland annat gasledningar och kompressorer. Det sker även metanutsläpp
43