Peter Malmros

5.3.4 Utveckling av befintlig utrustning på Kungsängens gård
Att effektivisera det befintliga systemet skulle kunna minska kostnaderna för
rejekthanteringen. Rejektet som lämnar anläggningen idag innehåller mycket vatten.
Det höga vatteninnehållet gör att kostnaderna är höga.
Ett första steg för att minska kostnaderna skulle vara att höja torrsubstanshalten i
rejektet från trumsikten. Torrsubstanshalten hos rejektet från trumsikten är 32,5 %, men
torrsubstanshalten hos materialet i komprimatorn är dock okänd. Komprimatorn pressar
material och vätska dräneras bort, vilket gör att torrsubstanshalten bör vara högre i
komprimatorn. Dräneringen är dock bristfällig vilket gör att mycket vätska blir kvar i
rejektet. Den höga vattenhalten orsakar problem vid tömning av komprimatorn på grund
av hög vikt och läckage av vätska.
En skruvpress liknande den som används för att pressa rejektet från silgallret skulle
kunna öka torrsubstanshalten. Det som skulle krävas är en enklare ombyggnation av den
befintliga transportskruven från trumsikten. Kostnaden för en sådan ombyggnation
skulle vägas upp av minskade kostnader för rejekthantering. För varje procentenhet som
torrsubstanshalten ökar hos rejektet görs en besparing på drygt 10 000 kr per år (figur
24). Denna summa är beräknad utifrån 2011 års preliminära rejektmängder samt
kostnader för rejekthantering. En effektivare press skulle även leda till bättre
uppsamling av pressvätskan. Pressvätskan innehåller mycket av det organiska materialet
vilket leder till minskade förluster av organiskt material och ökad gasproduktion. En
effektivare pressning av rejektet skulle också kunna kompletteras med en spolanordning
som tvättar plastpåsarna i trumsikten. Det skulle kunna göra att mindre matavfall blir
kvar på påsarna vilket ger mindre förluster av matavfall.
Skruvpressen efter silgallret fungerar bra när det gäller att höja torrsubstanshalten. Men
som utrötningsförsöken visar är metanpotentialen i rejektet är nästan lika stor efter
skruvpress som före skruvpress. Detta tyder på att mycket nedbrytbart material
fortfarande finns kvar i rejektet. Rejektet i skruvpressen tvättas med kallvatten. Om
varmvatten istället skulle användas bör mer fetter släppa från rejektet vilket ger mindre
förluster av organiskt material. Varmvattenspolning bör även användas vid tvättning av
påsar i trumsikt för att få bästa effekt. Varmvattenspolning kräver dock mycket energi
på grund av att vattnet måste värmas. På Kungsängens gård används en värmepanna,
som förbränner olja eller biogas, för att förse anläggningen med värme och vattenånga.
Om pannan används och inkommande vatten antas ha temperaturen 8 °C krävs det 54,2
kWh per kubikmeter vatten för att värma det till 50 °C (för beräkningar se bilaga 3).
Detta motsvarar 8,4 Nm 3 biogas som innehåller 65 % metan. Inga data finns över
vattenflöden vid skruvpress vilket gör det svårt att uppskatta det totala energibehovet.
Bohn m.fl. (2010) har utfört laboratorieförsök för att se hur fetthalten i pressvätskan
varierar beroende på temperaturen hos inkommande material. En temperaturökning från
20 °C till 50 °C gjorde att 15 % mer av fettet i slurryn hamnade i pressvätskan.
46