Peter Malmros

2.5.3 Totalomblandad eller pluggflöde
En totalomblandad process använder sig av mekaniska omrörare eller pumpar för att
sprida substratet i rötkammaren. Detta ger ett homogent material där
mikroorganismerna har bra kontakt med substratet och samma förhållanden råder i hela
rötkammaren. Pluggflöde innebär att materialet förflyttas genom reaktorn efter hand
som nytt material pumpas in. Detta gör att i början på rötkammaren är substratet inte
rötat och i slutet på rötkammaren är materialet rötat. Pluggflödet gör att
mikroorganismerna i reaktorn inte blandas med nytt material. På grund av detta blandas
nytt substrat med rötrest, som innehåller mycket mikroorganismer, innan det pumpas in
i reaktorn. Pluggflöde används vanligtvis i kontinuerliga torrötningsanläggningar
(Nordberg & Nordberg, 2010).
2.5.4 Våtrötning
Våtrötning innebär att torrsubstanshalten är mindre än 15 %, men det finns enstaka
våtrötningsanläggningar som har torrsubstanshalt upp till 20 % (Mata-Alvarez, 2003). I
en våtrötningsprocess är det viktigt att materialet späds till rätt torrsubstanshalt för att
inte orsaka driftstörningar. Inkommande material passerar eventuella förbehandlingssteg
för att sortera ut föroreningar, sedan späds materialet med vatten. Spädningen sker i en
så kallad pulper, som består av en tank med en omrörare. Där tillsätts ungefär 1 m 3
vatten per ton inkommande material beroende på vilken torrsubstanshalt materialet har
(Mata-Alvarez, 2003). Det utspädda materialet lagras sedan i en bufferttank innan det
pumpas in i rötkammaren. Materialet pumpas sedan kontinuerligt in i rötkammaren och
samtidigt pumpas samma mängd ut ur rötkammaren (figur 6). Inpumpningen sker oftast
satsvis och kallas då semi-kontinuerlig inmatning. Om substratet innehåller animaliska
biprodukter hygieniseras materialet innan det pumpas in i rötkammaren. I rötkammaren
sitter en omrörare som ser till att materialet i rötkammaren är totalomblandat. En metod
som blir allt vanligare är att använda flera seriekopplade rötkammare för att på så sätt få
en högre utrötningsgrad (Nordberg & Nordberg, 2007).
Figur 6 Enkel principskiss över våtrötningsanläggning.
Fördelen med våtrötning jämfört med torrötning är att en hög utrötningsgrad kan
erhållas. Detta beror till stor del på att rötkammaren är totalomblandad och att materialet
som rötas med denna typ av process ofta innehåller förhållandevis få föroreningar. En
nackdel med metoden är att det krävs mycket vatten för att späda materialet till rätt
torrsubstanshalt. Spädningen gör att volymen på materialet ökar vilket kräver större
rötkammare och det gör även att uppvärmningskostnaderna ökar. Totalomblandningen
gör att material som precis har pumpats in i rötkammaren kan pumpas ut igen utan att
någon biogas har producerats (Mata-Alvarez, 2003). En annan nackdel i en
12