Peter Malmros

POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING
Biogasanläggningen Kungsängens gård producerade 1 300 000 m 3 biogas under 2010.
Biogasen används för att förse anläggningen med värme samt för att producera
fordonsbränsle. Anläggningen tog emot 7 536 ton material varav 938 ton sorterades ut
som rejekt. Rejektet består av föroreningar, som till exempel plastpåsar, som sorteras
bort på anläggningen för att minska risken för driftstörningar. Under 2011 förväntas den
totala produktionen bli 3 000 000 m 3 biogas och 18 000 ton material förväntas komma
till anläggningen varav 2 058 ton förväntas lämna anläggningen som rejekt. Siffrorna
för 2011 är beräknade utifrån data för perioden januari- april 2011. Syftet med det här
projektet är att undersöka hur stor del organiskt material, som skulle kunna omvandlas
till biogas, som förloras med det bortsorterade rejektet.
I det här examensarbetet har den kemiska sammansättningen och metanpotentialen hos
rejekt från Kungsängens gård analyserats och en undersökning har genomförts för att
undersöka möjligheten att röta rejektet, vilket innebär att material bryts ner under
syrefria förhållanden, i stor skala. Metanpotentialen bestämdes med så kallade satsvisa
utrötningsförsök, vilket innebär att rejektet rötats i liten skala i ett laboratorium och
bildningen av biogas analyseras. Resultaten av de kemiska analyserna visar att rejektet
innehåller stora delar organiskt material och endast en liten del plast- eller papperspåsar.
De satsvisa utrötningsförsöken visar att mycket metangas kan utvinnas ur rejektet.
Metanpotentialen hos rejektet är av samma storleksordning som metanpotentialen för
källsorterat matavfall. Om det skulle gå att röta rejektet och ta tillvara på gasen skulle
det öka biogasproduktionen vid Kungsängens gård med ca 10 %.
På grund av att rejektet innehåller en del föroreningar, som till exempel plastpåsar, finns
det få rötningstekniker som kan behandla detta material. Den enda tekniken som inte är
känslig för föroreningar är en så kallad torrötningsteknik som använder sig av satsvisa
perkolationssystem. En sådan anläggning består av flera mindre rötkammare som alla är
kopplade till en större vätsketank. Rötkammarna fylls på med material som har en
vattenhalt som är ca 60- 80 %. Materialet duschas sedan med vätska från vätsketanken.
Vätskan innehåller metanbildande mikroorganismer vilket gör att det bildas metangas.
Vätskan återcirkuleras till vätsketanken genom dräneringsrör i rötkammarens golv.
Rötkammarna fylls växelvis för att erhålla ett jämnt gasflöde. Kunskapen om torrötning
är tyvärr begränsad i Sverige på grund av att det här inte finns några
torrötningsanläggningar. Detta gör att osäkerheten kring investeringskostnad och
produktionskapacitet är stor.
På Kungsängens gård används en våtrötningsprocess, det innebär att materialets
vattenhalt är högre än 85 %, vilket gör att materialet är pumpbart. Nackdelen med en
våtrötningsprocess jämfört med en torrötningsprocess är att pumpar och ledningar som
används för att transportera materialet är känsliga för föroreningar. På satsvisa
torrötningsanläggningar kan materialet istället transporteras med lastmaskin vilket gör
att de blir mindre känsliga för föroreningar.
iv