Peter Malmros

oterar snurrar påsarna med och övrigt material ramlar ur påsarna och ut genom de
cirkelformade hålen. Påsarna följer med genom trumman och hamnar i en komprimator
där de pressas och sedan skickas till förbränning eller kompostering. Övrigt material
skruvas vidare till mottagningsficka 1 där det blandas med slakteriavfall och
livsmedelsavfall.
Figur 8 Flödesschema över biogasanläggningen Kungsängens gård.
Innan materialet rötas mellanlagras det i bufferttankar. På Kungsängens gård finns det
tre bufferttankar, två med volymen 150 m 3 och en med volymen 550 m 3 . De två mindre
tankarna kallas ”smutsiga bufferttankar” på grund av att materialet där kan innehålla en
del föroreningar. Innan materialet kommer till den stora tanken renas det ytterligare och
tanken kallas därför ”ren bufferttank”. Innan materialet hamnar i buffertankarna måste
det spädas för att bli pumpbart och finfördelas. Det första som sker är att materialet
skruvas till en pulper där det späds med vatten och material från de skitiga
bufferttankarna. Pulpern är en tank med volymen 10 m 3 . I botten av tanken finns en
rotor som rör om materialet så att det blandas ordentligt. Efter pulpern rinner materialet
med självfall vidare till en sedimentationstank där tunga partiklar sedimenterar.
Beroende på vilken typ av material som matas in finns olika linjer att välja på efter
sedimentationstanken. Då materialet inte är i behov av finfördelning, vanligtvis
livsmedelsavfall och organiskt hushållsavfall, används linje 1 (figur 8). Det innebär att
materialet pumpas direkt från sedimentationstanken till de skitiga bufferttankarna. När
16