Birsta Antagandehandling 2011-03-01 Rev 2011-04-19 ... - Sundsvall

Skyddsavstånd
Översiktsplanen har infört begreppet observationsområde
i anslutning till farliga godstransporter,
bensinstationer och kraftledningar/transformatorstationer.
I dessa områden skall särskild hänsyn tas till
säkerheten i händelse av nyetablering eller förändring.
Utveckling av tätorten
Kommunen bedömer externhandel i Östra Birsta som
viktig för Sundsvalls framtid. Hänsyn skall tagas till bef.
hästhållning, bäckmiljön utmed Ljustabäcken samt
närheten till Sköns kyrka/kyrkogård.
Kommunen bedömer förutsättningarna för
kompletteringar av handel/industri/småindustri i bef
industriområde i Birsta som goda. Ny bebyggelse bör
utformas och placeras för att skapa trivsamma miljöer.
Stor vikt bör läggas vid gaturummets utformning och
funktion.
AGENDA 21
Transporter ska ske energisnålt och med minsta möjliga påverkan
på hälsa och miljö.
”Detta betyder... att trafik med buss, tåg, cykel eller till fots ska
gynnas framför biltrafik i samhällsplaneringen. Kollektivtrafiken ska
förbättras och utnyttjas av fler. Mängden transporter ska minskas,
till exempel genom att vi väljer att köpa lokala produkter och
använda ny teknik som elektronisk kommunikation”
STADSVISION SUNDSVALL
Handlar främst om stadskärnan och dess omgivningar men här
finns även inriktningar av mer för staden generell natur.
Hållbar utveckling:
”Barometern”, en grafisk bedömning av
hållbarhetsaspekten.
Vatten och energi:
Hänsyn måste tas till förväntade klimatförändringar
utifrån SMHI:s regionala klimatmodeller.
Kommunikationer:
Förenkla för gångtrafikanterna.
Skapa effektiva cykelstråk.
Stärka och utveckla kollektivtrafiken.
NUVARANDE PLANSITUATION
PLANER
.
Översiktsplan från 2005.
Detaljplaner
Äldre befintliga detaljplaner, nyligen antagna detaljplaner,
detaljplaner under arbete framgår av karta sid 10.
LANDSKAPSBILD
Naturvärden
Ljustabäcken är en av få större bäckar inom kommunen med jämnt
vattenstånd som mynnar ut i havet. Ljustabäcken har potential att
bli en lekbäck för öring. Den har ett värdefullt mynningsområde
och längs långa sträckor fin skyddsbård av lövträd, bitvis av
skogskaraktär. Skyddsbårderna på bäckens sidor fungerar dels som
skydd för djur- och växtlivet och dels som en spridningskorridor
för olika arter. Öster om E4 rinner Ljustabäcken i naturlig
bäckfåra, med några få undantag då bäcken går genom trumma
under Ljustavägen. I ÖP för Norra Skön från 2000 klassas bäcken
som Särskilt värdefull naturmiljö. Det finns inga registrerade
nyckelarter i bäcken.
Bäcken är recipient för större delen av dagvattnet från västra
Birsta. Det är vid höga flöden stora problem med översvämningar
vid några fastigheter intill bäcken i Ljustadalen. Bäcken har enligt
Miljökontoret (Ljustabäcken, dess värde och påverkan 2004-10-
13) förhöjda värden av föroreningar som troligtvis kommer från
jordbruk längre upp i dalgången, trafik och väg, förorenad mark
etc. Förutsättningen för en ny etablering i östra Birsta är att bäcken
inte påverkas överhuvudtaget. Vattenkvalitet och flöde får ej
ändras.
Ljustadalens dalgången kantas av trädbevuxna moränhöjder,
åkerholmar och skogspartier som bildar värdefulla skogsbryn och
rumsavgränsningar i landskapet.
I kommunens grönplan redovisas ett område med hagmarkskaraktär
i östra Birsta för sina biologiska kvaliteter. Vidare
redovisas en stor del av dalen som viktig för rekreation och
friluftsliv. I och med exploateringen av östra Birsta har dessa
kvaliteter minskat kraftigt.
Landskapet
Landskapet präglas av ett bergkullelandskap som är typiskt för
södra Norrlands kustland. Ådalsbanan passerar utmed dalgångens
norra sida och E4:an skär tvärs genom dalen och delar denna i en
östlig och en västlig del förbundna endast med ett par planskilda
vägkorsningar. De hittills gjorda handels- och
industrietableringarna har kraftigt påverkat landskapsbilden och
av det äldre jordbrukslandskapet återstår idag inte mycket i
planområdet. Sköns kyrka på sluttningen norr om dalgången, med
utblick över denna och som ett landmärke för omgivande
bebyggelse har kommit att hamna i skuggan av industri och
handel. Med sin förhållandevis höga placering utgör den dock
fortfarande ett landmärke.
Geologi
Slänterna i dalen utgöres av grus och morän. I dalbotten finns
sediment i form av tätare silt- och lerjordar. Dessa kan ha
varierande djup till fast botten, vilket kan medföra dyrbar
grundläggning.
Dagvatten
Dalgången genomströmmas av Ljustabäcken, vilken kulverterats
under industriområdet. Bäcken tar hand om huvuddelen av
dalgångens dagvatten. I Birstaområdet har stora trafikytor
hårdgjorts, vilket medfört att bäcken blivit alltmer förorenad av
tillkommande verksamheter (framför allt trafik). Ljustabäcken
planeras behålla sitt öppna läge öster om E4:an. Vegetationen i
anslutning till bäcken utgör även ett avskiljande trädbestånd
mellan östra Birsta och sydvästsluttningen norr därom.
Dagens system för dagvattenhantering i västra Birsta är föråldrat
och har utvecklats utan att den situation som kommit att bli
rådande idag riktigt förutsetts. När Birsta har utvecklats har alla
vattendrag genom området placerats i kulvertar, en lösning som
knappast skulle väljas idag. Vidare leds vatten från takytor och
hårdgjorda ytor (vägar och parkeringsplatser) till
dagvattenledningar utan fördröjning och rening.
I samband med de senaste planändringarna i västra Birsta
(Bauhaus, Willys) har kommunen krävt nya dagvattenlösningar
med fördröjning och infiltration. I östra Birsta är målet för
dagvatten att den nya bebyggelsen inte får förorsaka förändringar i
Ljustabäcken, varken för vattenflöde eller föroreningar och detta
regleras i bestämmelser i DP.
Hur situationen i västra Birsta skall förbättras utreds för
närvarande av Mitt Sverige Vatten som dels har att bedöma
nuvarande systems kapacitet vid tilltagande nederbörd och dels
har att bedöma hur situationen med omfattande dagvattenkulvertar
mynnande i bäckkulverten skall hanteras. För närvarande läggs ett
ansvar i nya DP på fastighetsägaren att rena och fördröja sitt
dagvatten, men många planer är inte under förnyelse och en
översyn av problematiken görs.
BEFINTLIGA
FÖRHÅLLANDEN
NUVARANDE PLANSITUATION
SID 11(60)
2011-03-01
Rev. 2011-04-19