Birsta Antagandehandling 2011-03-01 Rev 2011-04-19 ... - Sundsvall

More documents

Recommendations

Info

FÖRKLARINGAR Planområdesgräns Ljustabäcken Vägförbindelse under utredning Ådalsbanan Ådalsbanans nuvarande sträckning Framtida möjlig tillfart till industriområde Bef industriområde som inte påverkas av FÖP J 1 H 1 1 P J 1 P H P J 1 P 1 P H 1 P J 1 H 1 P P H 1 J 1 P H J 1 1 H J 1 1 P J 1 P P H G 1 H 1 P H K 1 Område för handel inkl.partihandel med tillhörande H 1 lagerhållning. Även bilservice i form av verkstäder ingår i kombination med försäljning Befintliga byggnader i handelsområde Planerade byggnader i handelsområde Grönområde J 1 Område för småindustri och service Nya cirkulationsplatser på Timmervägen Befintliga byggnader i industriområde J 1 G Område för bilservice J 1 J 1 Tillkommande områden för småindustri och service K 1 Område för kontor, hotell och camping Befintliga byggnader i kontorsområde P P P Förändringar av trafiklösningar P J 1 J 1 J 1 J 1 J 1 J 1 H 1 H 1 P N Ny cirkulationsplats Ny infart från Gesällvägen SAMMANFATTNING AV DEN FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSLANEN 0 250 500 1000 J 1 Rev. 2011-04-19 Länk till Norra vägen under utredning Ny påfart E4 MARKANVÄNDNING SID 20(60) 2011-03-01 Skala 1:10 000
Vidare finns tankställen (tre st.) för kommersiell trafik men dessa ligger i industriområdena eller vägområdena och genererar mindre trafik. De bedöms inte behöva flyttas av trafik- eller säkerhetsskäl. Camping Det finns ett behov av övernattningsmöjlighet för besökare i husvagn och husbil i synnerhet under semestertid. Idag finns en ostrukturerad övernattningsparkering i anslutning till IKEA. Campingplatser finns på Alnön och söder om staden i Fläsian men dessa är uppenbarligen inte tillräckligt attraktiva/nära för besökare i Birsta. Man bör i övrig planering överväga möjligheten att åstadkomma ett campingområde i Birstas närhet. Pendlarparkering En pendlarparkering tillskapas i anslutning till de nya busshållplatserna vid E4:an. Företrädesvis i kombination med övrig handelsparkering öster om E4. Observationszoner De i översiktsplanen angivna observationszonerna finns illustrerade på särskild karta sid 14. Inom dessa zoner skall särskild riskbedömning göras när etablering kan bli aktuell. Tillgänglighet Området skall vara tillgängligt för alla, vilket innebär att människor med begränsad rörlighet och orienteringsförmåga skall kunna använda området samt att det skall vara möjligt att med god standard resa till och från området kollektivt. Detta uppnås bla genom att kollektivtrafik trafikerar området i högre utsträckning genom de möjligheter som den nya bussgatan ger och att omsorg, ägnas åt busshållplatsernas lokalisering och utformning. Det betonas också i planen den stora vikten av välplacerade gångstråk i området även på kvartersmark samt kopplingen av dessa över fastighetsgränserna och till busshållplatserna. Se exempel sid 24. Trygghet Området skall kännas tryggt för dem som besöker det. Detta förutsätter att trafikmiljön förbättras. För att skapa trygghet utanför affärs- och arbetstider bör platser där folk rör sig ha god insyn och vara väl upplysta. I anslutning till pendelparkeringen bör det finnas någon anläggning som har kvällsöppet så att det även då rör sig personer i området. Jämställdhet Jämställdhet mellan olika grupper är en viktig samhällsfråga. I planförslaget har utökad standard för buss- och gångtrafik ansetts nödvändig bl a för att säkerställa bättre jämställdhet mellan olika besökskategorier. Alla har inte tillgång till bil eller biltransport och många behöver förflytta sig med barn eller barnvagn inom området. Nivån på kollektivtrafikstandarden, när det gäller gångavstånd till hållplats (se kart sid 22), har därför fått rekommenderade värden och lösningar har redovisats för att successivt uppnå detta. Eftersom kvinnor utnyttjar kollektivtrafiken i större utsträckning än män, ger förbättringar inom kollektivtrafiken positiva effekter på jämställdheten mellan män och kvinnor. Fler kvinnor än idag kommer att kunna ta sig ut till handelsområdet eller arbetspendla med regionbussarna. Även ungdomar och människor som av andra anledningar inte har tillgång till bil kan dra nytta av planområdets goda bussförbindelser. Vidare har och fortsätter GC-miljön i området att rustats upp med avskilda gång- och cykelstråk samt utökas för kortare och snabbare förbindelser mellan olika målpunkter i området. Stora köpcentra gynnar i sig inte jämställdheten då transporterna till handel ökar och försvårar för föräldrar med i synnerhet mindre barn att göra sina inköp och särskilt då dagligvaror. Om lokaliseringen till köpcentra innebär att närcentra läggs ner drabbar detta i första hand hemmavarande föräldrar. Det är dock inte politiken som styr detta utan kunderna. Väljer de att handla i köpcentra är det hit butikerna flyttar. Tillgänglighetskravet enligt BBR medför vidare att alla lokaler skall vara tillgängliga med resultat att människor med olika handikapp skall ha samma möjligheter att nyttja Birsta. GESTALTNINGSFRÅGOR Bakgrund Gestaltning handlar mycket om att skapa rum och sammanhang, som vi människor upplever som trivsamma. Detta sker på olika nivåer beroende på den enskilda miljöns skala. Miljön i Birsta är storskalig, närmast industriell och kräver därför enkla, storskaliga och enhetliga grepp för att skapa dessa sammanhang. Gestaltningskvalitén i Birsta är idag låg. Detta beror delvis på företagens ambition att ge en bild av ”lågpris” och att de inte har haft anledning att blicka utanför den egna fastigheten och dess angöringspunkt i gatunätet. En annan anledning är en mycket kraftig skyltning där butiksnamn och varumärken tävlar med varandra om uppmärksamheten, vilket gör miljön rörig. Birstas utseende och framtoning innebär också en klar skillnad mot den prydliga som återfinns i Stenstaden. Detta bidrar dock positivt till att områdena kompletterar varandra snarare än konkurrerar med varandra. Förbättringar av Birstas miljö måste kunna ske utan att konkurrens uppstår dem emellan. För att följa upp och vidareutveckla den fördjupade översiktsplanen bör kommunen ta fram ett gestaltningsprogram för Birstas utemiljöer. Birstas brister Vissa gestaltningskvalitéer kan förbättras utan att balansen mellan centrum och Birsta äventyras. De viktigaste punkterna är: Orienterbarheten i västra Birsta. Dåligt definierade rum inom allmänna ytor (svåra att identifiera). Bristfällig organisation inom stora parkeringsytor. Avsaknad av gemensam nämnare som binder samman husen med den utvändiga miljön och skapar känslan av sammanhang och struktur. Överdriven skyltning som motverkar sig själv. Åtgärder parkeringar/entréytor Parkeringarna och de stora öde ytorna mellan husen görs lättare att röra sig inom, med bl a raka gångvägar mellan byggnader samt mellan byggnader och gator. Gångvägarnas lägen och riktningar tydliggörs med trädrader som samtidigt delar in de stora ytorna i mindre och mer lättöverskådliga delar. De stora parkeringsytorna behöver en markplanering som anvisar hur de skall användas och signalerar att det finns en planerad organisation för detta. Detta görs med refuger, trädplanteringar och nattetid med belysning. Markplaneringen skall även försvåra annan användning/körning. De flesta besökare accepterar att parkera var som helst men först sedan de konstaterat att ingen påtagligt bättre plats finns tillgänglig. Optimalt bör all angöringstrafik slussas till en punkt där man kan överblicka den entrénära parkeringen, för att sedan successivt röra sig radiellt ut från denna och hitta ”bästa” plats. Parkeringsbehovet Birsta har idag 27 P-platser /1000m² butiksyta. Jämfört med nyckeltal är detta lågt För dagligvaruhandeln ligger nyckeltal kring 40-50 p- platser/1000m²BTA För sällanköpshandel ligger nyckeltal kring 30-40 p- platser/1000m²BTA Detta bör övervägas i kommande detaljplaner Åtgärder gaturummen För att gaturummen skall bli tydligare och lättare att orientera sig i måste de rensas från överflödig information. Olika trafikslag PLANFÖRSLAG SID 21(46) 2011-03-01 Rev. 2011-04-19
Page 1 and 2: BRYGGAN arkitekter Antagandehandlin
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNI
Page 5 and 6: Sammanfattning av FÖP:en Syftet ä
Page 7 and 8: Kommunens arbete med Birsta BIRSTA
Page 9 and 10: BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN PLANOMRÅ
Page 11 and 12: Skyddsavstånd Översiktsplanen har
Page 13 and 14: STADSBILD Planområdet har heteroge
Page 15 and 16: FÖRORENAD MARK OCH LUFT Mark I omr
Page 17 and 18: Biltrafik Trafiksituationen i områ
Page 19: Planförslag UTGÅNGSPUNKTER FÖR P
Page 23 and 24: åtskiljs från varandra och ges en
Page 25 and 26: passerar under E4:an i nya passagen
Page 27 and 28: edömning skall Strålsäkerhetsmyn
Page 29 and 30: 0 250 500 Skala 1:5000 (A3) FÖRKLA
Page 31 and 32: CYKEL Ett genomtänkt system av cyk
Page 33 and 34: LUFTFÖRORENINGAR Kväveoxider Gene
Page 35 and 36: SAMRÅDSREDOGÖRELSE Följande yttr
Page 37 and 38: konsekvenser ur social, ekonomisk o
Page 39 and 40: Vägverket anser att en trafikstrat
Page 41 and 42: miljökvalitetsnormen överskred 26
Page 43 and 44: Det är svårt att i FÖP:n ställa
Page 45 and 46: tillägget att följderna av de vä
Page 47 and 48: UTLÅTANDE avseende utställning F
Page 49 and 50: förbättras, men efterfrågar en s
Page 51 and 52: SGI Statens geotekniska instituts (
Page 53 and 54: SUNDSVALLS KOMMUN, STADSBYGGNADSNÄ
Page 55 and 56: Betydelse för regionen: Näringsli
Page 57 and 58: överhängande risk för olyckor d
Page 59 and 60: BOOMBUTIKERNA Begäran om tillägg/

Birsta Antagandehandling 2011-03-01 Rev 2011-04-19 ... - Sundsvall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?