Birsta Antagandehandling 2011-03-01 Rev 2011-04-19 ... - Sundsvall

Planförslag
UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANFÖRSLAGET
HANDELSEXPANSION
2
Idag finns i Birsta en etablerad handelsyta om ca 200 000 m
(byggnadsarea). Pågående eller möjliggjord utbyggnad omfattar
2
ytterligare ca 100 000 m .
Osäkerheten om utvecklingen är förhållandevis stor. Den
nuvarande expansionen kommer att ske successivt under en
utbyggnadsperiod. Det bedöms idag inte finnas underlag för den
planerade expansionen men handelns förväntningar på framtida
expansion är stor. Eftersom det rör sig så många människor i
Birsta kan man även förvänta sig att andra serviceintressen än
handel kan vara intresserade av etableringar.
Skulle området inte expandera som förväntat med handel kan
småindustri beredas möjligheter i stället (planändring). I västra
Birsta är detta förhållandevis lätt då infrastrukturen är väl
anpassad för detta. I östra Birsta är det svårare eftersom mycket av
infrastrukturen åligger exploatören och hur denna utformas styrs
av de för ögonblicket förväntade behoven.
Skulle handelsexpansionen avstanna är det vidare så att delar av
östra Birsta som ej exploaterats kan ligga kvar med nuvarande
markanvändning.
INDUSTRIEXPANSION
Detta förslag skall i ett tioårigt perspektiv kunna erbjuda ny
industrimark, dels för nya verksamheter och dels för befintliga
2
verksamheter som behöver expandera, i omfattningen 40 000 m
(tomtarea).Västerom, utanför planområdet, finns även ett
2
detaljplanelagt område med ca 124 000 m industrimark som ej är
utnyttjad. Området har en utbyggd infrastruktur lämplig för
industrietableringar i mindre skala. Närheten till handelsområdet
gör att verksamheter inte får förorena miljön i handelsområdet
med hänsyn till att det är ett område där många människor
uppehåller sig. Likaså får handelsutvecklingen inte ställa sådana
krav att befintlig och planerad industri inte kan bedriva sin
verksamhet enligt gällande planer. I denna plan regleras detta
huvudsakligen genom att åtskilja områden för industri från
områden för handel och att säkerställa industrins tillgänglighet via
ev nya tillfarter.
BALANSEN/KONKURRENSEN MELLAN
STADSCENTRUM OCH BIRSTA
Kännetecknande för centrumhandeln är:
Mindre butiker med hög kundservice.
Butiker som ofta inte säljer sitt utbud i volymhandel.
Det mesta av det som säljs kan bäras ur butiken för hand.
Parkeringsplatser erbjuds normalt inte i anslutning till
handelsställena.
Närhet till stadens arbetsplatser, servicefunktioner,
kommunikationer samt folklivet i staden.
Stadsmiljö med uttalade gaturum, parker och torg med en
för folklivet välanpassad infrastruktur.
Butiker anpassade till stadsrummet.
Kännetecknande för Birstahandeln är:
Volymhandel med bl. a. varor som är för tunga eller för
skymmande att bäras ur butiken för hand.
Närhet till parkeringar och bilkommunikationer.
Enkla förhållanden som ger intryck av billigare
omständigheter och priser.
Externt läge med långt till stadens servicefunktioner.
Handelsetableringar utan stadsrum.
Enkel infrastruktur, huvudsakligen trafikorienterad.
Idag lever Birsta och centrumhandeln i någon typ av ganska
ömtålig balans. Birsta City (galleria med ca 90 mindre butiker)
innebär en tyngdpunktsförskjutning från ren volymhandel och
erbjuder ett utbud liknande det i centrum. Ombyggnaden av f d
IKEA-huset har skett med ett formspråk, en utemiljö och en
galleriautformning som mer påminner om stadsmiljö än områdets
övriga utbud. Konverteringen från volymhandel (IKEA) till
galleria (Birsta City) har skett inom ramen för markanvändningen
handel och kan inte förhindras med de instrument kommunal
planläggning förfogar över.
Etablering av övernattning i området kommer troligen att dra med
sig olika typer av annan service för besökare, en service som idag
tillhandahålles i centrum. Detaljplanen för Östra Birsta medger
byggandet av hotell. Etablering av andra arbetsplatser (ej handel
och industri) kommer även det att dra idag centrumetablerade
verksamheter ut till Birsta.
Beträffande livsmedelshandeln kommer i Birsta att etablera sig tre
2 2
större aktörer (Willys 6000 m , ICA ca 8000 m och KF ca 7000
2 2
m ) om sammanlagt över 20 000 m .
Enligt Nordplans utredning om konsekvenserna av den omfattande
handelsexpansionen bör ytterligare livsmedelshandel inte etableras
i Birsta.
FÖRSLAG TILL FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
ALLMÄNT
I denna fördjupade översiktsplan anges markanvändningen till:
H 1 (handel inkl partihandel och bilservice i kombination med
försäljning ),
J
1
(småindustri och service)
K
1
(kontor, hotell och camping).
Planen medger inte etablering av bostäder, vård, skolor eller
centrumfunktioner såsom teatrar, biografer, sportanläggningar
mm. Däremot ingår i handel servicefunktioner såsom bank, post,
resebyrå, fastighetsförmedling mm.
MARKANVÄNDNING
Vägmark
Reservation sker i form av vägmark för de skyddszoner som är
fastställda ( Trafikverket) för aktuella vägar. Vidare för den
vägmark som behövs för trafiksäkerhet och framkomlighet samt
den allmänna platsmark som behövs för allmänhetens fria
rörlighet i området.
Naturmark
Mark som anses behövas för att skydda bevarandevärd natur
(främst området kring Ljustabäcken), fornlämningar och mark
som av olika skyddshänsyn inte bör exploateras avsätts som
naturmark.
Nya etableringsområden
Öster om E4 finns planlagt område som börjat bebyggas. Här
bedöms finnas utrymme för ytterligare ca 45 000 m²
(byggnadsarea) handel. Mellan detta område och E4 finns också
ett område med detaljplan för ca 35 000 m² handel. Detta är inte
exploaterat idag. Mark för ny handel väster om E4:an tillskapas
genom att vissa tidigare industritomter konverteras till
handelsändamål. Detta bör främst ske utmed södra Gesällvägen.
Handel bör i övrigt inte släppas fram i bef industriområde.
Bilservice
Idag finns bilserviceanläggningar (tankställen) för personbilar på
två platser i anslutning till södra rondellen på Gesällvägen. Dessa
lägen är ur säkerhetssynpunkt och ur trafiksynpunkt inte lämpliga,
utan nya lägen för tankställen bör övervägas i anslutning till
trafik- och säkerhetszonen utmed Norra vägen/E4:an. I planen
redovisas ett sådant område söder om rondellen på Norra vägen.
PLANFÖRSLAG
SID 19(60)
2011-03-01
Rev. 2011-04-19