Birsta Antagandehandling 2011-03-01 Rev 2011-04-19 ... - Sundsvall

Vidare finns tankställen (tre st.) för kommersiell trafik men dessa
ligger i industriområdena eller vägområdena och genererar
mindre trafik. De bedöms inte behöva flyttas av trafik- eller
säkerhetsskäl.
Camping
Det finns ett behov av övernattningsmöjlighet för besökare i
husvagn och husbil i synnerhet under semestertid. Idag finns en
ostrukturerad övernattningsparkering i anslutning till IKEA.
Campingplatser finns på Alnön och söder om staden i Fläsian men
dessa är uppenbarligen inte tillräckligt attraktiva/nära för besökare
i Birsta. Man bör i övrig planering överväga möjligheten att
åstadkomma ett campingområde i Birstas närhet.
Pendlarparkering
En pendlarparkering tillskapas i anslutning till de nya busshållplatserna
vid E4:an. Företrädesvis i kombination med övrig
handelsparkering öster om E4.
Observationszoner
De i översiktsplanen angivna observationszonerna finns
illustrerade på särskild karta sid 14. Inom dessa zoner skall
särskild riskbedömning göras när etablering kan bli aktuell.
Tillgänglighet
Området skall vara tillgängligt för alla, vilket innebär att
människor med begränsad rörlighet och orienteringsförmåga skall
kunna använda området samt att det skall vara möjligt att med god
standard resa till och från området kollektivt. Detta uppnås bla
genom att kollektivtrafik trafikerar området i högre utsträckning
genom de möjligheter som den nya bussgatan ger och att omsorg,
ägnas åt busshållplatsernas lokalisering och utformning. Det
betonas också i planen den stora vikten av välplacerade gångstråk i
området även på kvartersmark samt kopplingen av dessa över
fastighetsgränserna och till busshållplatserna. Se exempel sid 24.
Trygghet
Området skall kännas tryggt för dem som besöker det. Detta
förutsätter att trafikmiljön förbättras. För att skapa trygghet
utanför affärs- och arbetstider bör platser där folk rör sig ha god
insyn och vara väl upplysta. I anslutning till pendelparkeringen bör
det finnas någon anläggning som har kvällsöppet så att det även då
rör sig personer i området.
Jämställdhet
Jämställdhet mellan olika grupper är en viktig samhällsfråga. I
planförslaget har utökad standard för buss- och gångtrafik ansetts
nödvändig bl a för att säkerställa bättre jämställdhet mellan olika
besökskategorier. Alla har inte tillgång till bil eller biltransport och
många behöver förflytta sig med barn eller barnvagn inom
området. Nivån på kollektivtrafikstandarden, när det gäller
gångavstånd till hållplats (se kart sid 22), har därför fått
rekommenderade värden och lösningar har redovisats för att
successivt uppnå detta.
Eftersom kvinnor utnyttjar kollektivtrafiken i större utsträckning
än män, ger förbättringar inom kollektivtrafiken positiva effekter
på jämställdheten mellan män och kvinnor. Fler kvinnor än idag
kommer att kunna ta sig ut till handelsområdet eller arbetspendla
med regionbussarna. Även ungdomar och människor som av andra
anledningar inte har tillgång till bil kan dra nytta av planområdets
goda bussförbindelser.
Vidare har och fortsätter GC-miljön i området att rustats upp med
avskilda gång- och cykelstråk samt utökas för kortare och
snabbare förbindelser mellan olika målpunkter i området.
Stora köpcentra gynnar i sig inte jämställdheten då transporterna
till handel ökar och försvårar för föräldrar med i synnerhet mindre
barn att göra sina inköp och särskilt då dagligvaror. Om
lokaliseringen till köpcentra innebär att närcentra läggs ner
drabbar detta i första hand hemmavarande föräldrar. Det är dock
inte politiken som styr detta utan kunderna. Väljer de att handla i
köpcentra är det hit butikerna flyttar.
Tillgänglighetskravet enligt BBR medför vidare att alla lokaler
skall vara tillgängliga med resultat att människor med olika
handikapp skall ha samma möjligheter att nyttja Birsta.
GESTALTNINGSFRÅGOR
Bakgrund
Gestaltning handlar mycket om att skapa rum och sammanhang,
som vi människor upplever som trivsamma. Detta sker på olika
nivåer beroende på den enskilda miljöns skala. Miljön i Birsta är
storskalig, närmast industriell och kräver därför enkla, storskaliga
och enhetliga grepp för att skapa dessa sammanhang.
Gestaltningskvalitén i Birsta är idag låg. Detta beror delvis på
företagens ambition att ge en bild av ”lågpris” och att de inte har
haft anledning att blicka utanför den egna fastigheten och dess
angöringspunkt i gatunätet. En annan anledning är en mycket
kraftig skyltning där butiksnamn och varumärken tävlar med
varandra om uppmärksamheten, vilket gör miljön rörig. Birstas
utseende och framtoning innebär också en klar skillnad mot den
prydliga som återfinns i Stenstaden. Detta bidrar dock positivt till
att områdena kompletterar varandra snarare än konkurrerar med
varandra. Förbättringar av Birstas miljö måste kunna ske utan att
konkurrens uppstår dem emellan. För att följa upp och
vidareutveckla den fördjupade översiktsplanen bör kommunen ta
fram ett gestaltningsprogram för Birstas utemiljöer.
Birstas brister
Vissa gestaltningskvalitéer kan förbättras utan att balansen mellan
centrum och Birsta äventyras. De viktigaste punkterna är:
Orienterbarheten i västra Birsta.
Dåligt definierade rum inom allmänna ytor (svåra att
identifiera).
Bristfällig organisation inom stora parkeringsytor.
Avsaknad av gemensam nämnare som binder samman
husen med den utvändiga miljön och skapar känslan av
sammanhang och struktur.
Överdriven skyltning som motverkar sig själv.
Åtgärder parkeringar/entréytor
Parkeringarna och de stora öde ytorna mellan husen görs lättare att
röra sig inom, med bl a raka gångvägar mellan byggnader samt
mellan byggnader och gator. Gångvägarnas lägen och riktningar
tydliggörs med trädrader som samtidigt delar in de stora ytorna i
mindre och mer lättöverskådliga delar.
De stora parkeringsytorna behöver en markplanering som anvisar
hur de skall användas och signalerar att det finns en planerad
organisation för detta. Detta görs med refuger, trädplanteringar
och nattetid med belysning.
Markplaneringen skall även försvåra annan användning/körning.
De flesta besökare accepterar att parkera var som helst men först
sedan de konstaterat att ingen påtagligt bättre plats finns
tillgänglig.
Optimalt bör all angöringstrafik slussas till en punkt där man kan
överblicka den entrénära parkeringen, för att sedan successivt röra
sig radiellt ut från denna och hitta ”bästa” plats.
Parkeringsbehovet
Birsta har idag 27 P-platser /1000m² butiksyta. Jämfört med
nyckeltal är detta lågt
För dagligvaruhandeln ligger nyckeltal kring 40-50 p-
platser/1000m²BTA
För sällanköpshandel ligger nyckeltal kring 30-40 p-
platser/1000m²BTA
Detta bör övervägas i kommande detaljplaner
Åtgärder gaturummen
För att gaturummen skall bli tydligare och lättare att orientera sig i
måste de rensas från överflödig information. Olika trafikslag
PLANFÖRSLAG
SID 21(46)
2011-03-01
Rev. 2011-04-19