Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott

alkohol och idrott
Omvandlingstabell – olika drycker, koncentrationer, promille i blod,
klassificering
Definitionen av ett standardglas varierar mellan länder. I USA anses ett standardglas
innehålla 14-15 g ren alkohol, i Storbritannien 8 g, i Japan nästan
20 g. Ett svenskt standardglas anses innehålla 12 g, vilket motsvarar en burk
folköl (50 cl, 3,0 % alkohol), en flaska starköl (33 cl, 4,5 % alkohol), ett
litet glas vin (13 cl) eller 4 cl sprit (40 % alkohol). Måttlig alkoholkonsumtion
anses normalt vara 9 standardglas per
vecka för en kvinna. För män motsvarar det >56 cl sprit eller >2,5 flaskor
vin per vecka, och för kvinnor >36 cl sprit eller >1,5 flaskor vin per vecka.
Riskbruk av alkohol föreligger även vid så kallad intensivkonsumtion, >4
standardglas vid ett och samma tillfälle för en man eller >3 standardglas för
en kvinna.
I de flesta forskningsstudier som behandlar någon aspekt av alkohol i samband
med idrott anges dosen alkohol i relation till kroppsvikt. De exakta
doserna varierar mellan studierna, men en relativt heltäckande och översiktlig
indelning är:
• Låg dos 0,4-0,6 g alkohol per kg kroppsvikt
• Medeldos 0,8-1,2 g alkohol per kg kroppsvikt
• Hög dos ≥1,5 g alkohol per kg kroppsvikt
Hur hög promillehalt i blod ett visst intag av alkohol ger beror på flera faktorer,
till exempel kroppskomposition, vätskestatus och samtidigt intag med
mat, men som ett riktvärde kan anges att:
• 1 g alkohol per kg kroppsvikt innebär ca 1 promille
Övre gräns för att köra bil i Sverige är 0,2 promille, så kallad ”salongsberusning”
(mild alkoholförgiftning) föreligger vid 0,5-1,0 promille. Vid alkoholkoncentrationer
på 1,0–1,5 promille upplever sig de flesta vuxna som
måttligt berusade. Över 1,5 promille är de flesta kraftigt berusade, med koordinationssvårigheter,
sluddrande tal, illamående och humörsvängningar.
Biologiska skillnader – kön, ålder, kroppsstorlek, genetik
Kvinnor visar generellt högre alkoholhalt i blodet efter att ha druckit samma
mängd alkohol. Dels beror det givetvis på att kvinnor oftast är mindre
än män, vilket innebär att de har en mindre volym att späda ut alkoholen i.
Dessutom innehåller kvinnors kroppar generellt mer fett, vilket innebär att
alkoholhalten stiger snabbare hos en kvinna än en man med samma vikt. Av
samma orsak ökar alkoholkoncentrationen i blodet mer hos feta personer
än magra. Man kan säga att alkoholhalten i blodet beror på en persons
mängd fettfria massa, oavsett totalvikt. Sammantaget får kvinnor en högre
koncentration av alkohol i blodet och i kroppens organ och blir då mer påverkade
av samma mängd alkohol.
14