Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott

alkohol och idrott
Sammanfattning
Alkohol har olika effekter i olika situationer. Innan man med säkerhet kan
bedöma dess effekter måste man bestämma vilken situation man är intresserad
av. Det gäller dels olika doser av alkohol, och dels olika tidsperspektiv
(akut, dagen efter eller under en träningsperiod). Dessutom behöver man ta
hänsyn till vilken nivå av idrott som avses. I vissa fall kan alkohol ha små
effekter, vilka är försumbara för idrottsmotionärer men kan vara skillnaden
mellan succé och fiasko för en elitidrottare.
Akut effekt på prestation
När det gäller akut alkoholpåverkan i samband med idrottsutövande pekar
forskningsresultaten på att det som påverkas mest negativt är neuromotorisk
förmåga (vilket är att samlingsnamn för bland annat precision, reaktion,
koordination och koncentration). Å ena sidan kan små doser alkohol ha en
avslappnande och stillande effekt, vilket är en anledning till totalförbud i
precisionsidrotter, men däremot försämras neuromotorisk förmåga tydligt
vid högre konsumtion. Denna försämring gör också att skaderisken ökar
vid alkoholintag, även måttlig dos alkohol ger markant ökad skaderisk, särskilt
i samband med osäkerhet och trötthet. I forskningsstudierna kan man
se att maximal styrka och kraft inte påverkas alls eller i liten utsträckning
av måttlig alkoholkonsumtion. Däremot försämras mer komplexa styrkeövningar,
som effektutveckling och dynamiskt arbete, som i praktiken är
mycket mer betydelsefullt för idrottsutövning, exempelvis för hopphöjd och
löpning 200 m. Liknande situation gäller för kondition och uthållighet. Det
maximala syreupptaget (VO 2
max) påverkas inte nämnvärt av alkoholkonsumtion,
men däremot försämras uthållighetsprestationen. Det beror bland
annat på försämrad tillgång till kolhydrat, ökad andel energi från anaeroba
processer (högre mjölksyra), uttorkning och sämre värmereglering.
”Dagen efter”
När det gäller idrottsprestation ”dagen efter” så visar det sig att även efter
att alkoholen är nedbruten och har lämnat kroppen finns det negativa effekter
kvar. Precis som när man är akut påverkad är det neuromotorisk
förmåga som påverkas mest negativt. Oavsett om man genomfört laboratorietester
eller idrottsspecifika tester försämras reaktionstider, beslutsförmåga
och koordination kraftigt även dagen efter. Försämringen är mer påtaglig
då uppgifterna är mer komplicerade och extra stor om man lägger
till en yttre störning, till exempel ljud. Det innebär också att förmågan att
snabbt och korrekt lösa mentalt krävande uppgifter är kraftigt försämrad.
Denna nedsättning kan vara av stor betydelse i flera idrotter, till exempel
alla lagbollspel där information som medspelares och motspelares positioner
snabbt ska analyseras för att leda fram till beslut om vart bollen ska
6