Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott

alkohol och idrott
vare sig de är alkoholaktörer eller inte (jämför: Pettigrew et al. 2013; Kelly
et al. 2013). Pojkarna verkar också mer involverade i idrott, än flickor, som
i sin tur visar större benägenhet till att konsumera alkohol och bli berusade.
Flickornas idrottsliga aktivitet visade sig ha liten effekt på deras alkoholkonsumtion,
varför forskarna menar att förbud mot sponsring i idrotten
av alkoholaktörer skulle ha liten effekt om det inte kombineras med riktade
preventionsinitiativ mot unga (Davies 2009; Turner 2009; Rehm &
Kanteres 2008; Desbordes 2009). Dessutom anses alkoholen och idrotten,
kommersiellt, politiskt och ekonomiskt, ha alltför starka band för att brytas
i de anglosaxiska länderna, utan att det skulle få grava ekonomiska
konsekvenser för idrotten – eftersom så många klubbar erhåller sponsring
av alkoholaktörer (Nicholson & Hove 2009b; Sawyer et al. 2012). Dock
verkar det finnas en vilja inom idrotten/samhället att minska/förbjuda alkoholaktörers
sponsring av idrotten, medan alkoholförsäljningen omgärdas
av ett större stöd, trots att många anser att det säljs för mycket alkohol i
idrottsliga sammanhang (Tobin et al. 2012; Kypri, O’Brien & Miller 2009;
Kelly et al. 2013).
Supportrar
Enligt Wann (1998; jämför: Nelson et al. 2010) är män mer benägna att
identifiera sig som supportrar, än kvinnor, där graden av supporterskap beräknas
genom mängden tid och mängden pengar subjektet använder för sitt
supporterskap. Vidare är manliga supportrar mer benägna att konsumera
alkohol än kvinnliga supportrar. Lanter (2011), å andra sidan, menar att det
inte råder några könsskillnader vad gäller identifikationen med ens (universitets)lag.
Det är också sannolikt att de supportrar som konsumerar alkohol
och har en stark identifikation med sitt lag, är de som firar segrar för sitt
lag på olika våldsamma sätt (Lanter 2011; Nelson & Wechsler 2003) samt
adresserar/konfronterar domare/motståndarsupportrar under matcher/
idrottsevent (Wakefield & Wann 2006). En tredje studie visar på att manliga
supportrar konsumerar alkohol i samband med alla matcher medan kvinnliga
supportrar av sociala skäl dricker mer i samband med bortamatcher
(Neal & Fromme 2007).
Ett antal fallstudier har konstaterat att supporterskap och alkoholkonsumtion
har en relativt stark koppling i samband med stora idrottsevenemang.
Vid (hemma)matcher i idrotter som amerikansk fotboll och baseboll har
andelen supportrar som har konsumerat alkohol i samband med matchen
uppmätts till mellan 40 och 90 procent av de tillfrågade, medan det i andra
fall rapporteras om cirka 50 procent, där en tredjedel konsumerar stora
mängder alkohol – tio eller fler drinkar/enheter för män, åtta eller fler drinkar/enheter
för kvinnor. I vissa fall kan nivåerna av alkoholkonsumtion vid
stora idrottsmatcher likställas med de vid stora högtider som Halloween
och nyårsafton (Neal & Fromme 2007) eller, rentav, överskrida uppmätta
nivåer för lov/ledighet, något som tidigare ansågs innebära hög alkoholkonsumtion
hos studenter. Både supa-fester (och efterföljande arresteringar) har
visats vara mer frekvent under stora idrottsmatcher än under lov/ledighet
54