Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott

alkohol och idrott
al. 2007a; Wouter 2007; Hildebrand, Johnson & Bogle 2001; Turrisi et al.
2007; Davies & Foxall 2011; Mays et al. 2010a; Musselman & Rutledge
2010; Wilson & Pritchard 2009). För övrig droganvändning (i ung vuxendom)
verkar idrottsligt deltagande i barndomen (organiserat eller motionsbaserat)
ha en preventiv effekt (Terry-McElrath & O’Malley 2011). Även
idrottande studenter på rekreationsnivå konsumerar mer alkohol än ickeidrottande
studenter, även om mängden konsumerad alkohol per tillfälle är
lägre än hos idrottsstudenter på högre nivå (Brenner & Swanik 2007).
För elitidrottande seniorer är sambandet mer tvetydigt (åtminstone på Nya
Zeeland). Å ena sidan uppvisar elitidrottare högre nivåer av alkoholkonsumtion
än både breddidrottare och icke-idrottare (O’Brien, Blackie &
Hunter 2005). Å andra sidan uppvisar elitidrottare, på internationell nivå,
de lägsta nivåerna av alkoholkonsumtion, medan elitidrottare, på nationell
nivå, uppvisar de högsta nivåerna av alkoholkonsumtion (O’Brien et al.
2007).
Om idrottsstudenten är ansluten till någon studentförening (så kallade brödraskap
eller systerskap) ökar sannolikheten för hög alkoholkonsumtion
ytterligare (Ward & Gryczynski 2007; Ford 2007b; Hutching et al. 2011).
Detta är något som sannolikt kan knytas an till att förekomsten av så kallade
supa-fester (binge drinking) även det förekommer mer hos idrottsstudenter
än icke-idrottande studenter (Ford 2007b; Nelson & Wechsler 2001).
Några som särskilt deltar i supa-fester är de idrottsstudenter som även konsumerar
energidrycker, i kombination med alkohol. Dessa studenter brukar
mer alkohol än de studenter som endast dricker energidryck respektive alkohol.
(Woolsey, Waigandt & Beck 2010; Woolsey 2010). Dessa studenter
karaktäriseras av att förmodligen ha deltagit i supa-fester även i gymnasiet,
är yngre vita eller latinamerikanska män, med låga betyg, är ogifta, samt
anslutna till olika studentföreningar. De anser sannolikt fester vara en viktig
del av universitetslivet, att den legala åldern för alkoholinköp bör sänkas,
har föräldrar och vänner som dricker alkohol, har många vänner och umgås
ofta med sina vänner. (Ford 2007a; Ford 2007b).
Alkoholkonsumtionen hos idrottande studenter är, generellet sett, lägre
under tävlingssäsong i jämförelse med för/icke-säsong, även om motiven
för att konsumera alkohol ökar under tävlingssäsong. (Martens & Martin
2010; Martens, Dams-O’Connor & Duffy-Paiment 2006; Lewis & Paladino
2008).
Sambandet starkare för män än kvinnor
Sambandet mellan idrottsligt deltagande och hög alkoholkonsumtion är i
regel starkare hos män än hos kvinnor (Brenner & Swanik 2007; Grossbard
et al. 2009; Olthuis et al. 2011; Peretti-Watel et al. 2003; Ford 2007a). Men
även detta samband är komplext. Kvinnliga idrottande studenter uppvisar i
vissa fall till och med lägre alkoholkonsumtion än icke-idrottande studenter
(Yusko et al. 2008a; Wilson, Pritchard & Schaffer 2004; Davies & Foxall
44