Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott

alkohol och idrott
är sänkt trots att det inte finns några tecken på muskelskada, men tyder
på att nervsystemet inte kan aktiva muskeln i samma utsträckning.
• Dessutom försämrades reaktionstider, beslutsförmåga och koordination
kraftigt i såväl studierna av idrottsspecifika tester som i mer isolerade försök
efter avslutad alkoholförbränning. Försämringen var mest påtaglig
då uppgifterna var mer komplicerade och då extern störning, till exempel
ljud adderades.
• Påverkan på hjärtat, på ämnesomsättning och på uthållighet tycks i dessa
få studier vara begränsad/minimal.
Sammanfattningsvis finns effekter av alkohol kvar även efter det att alkoholen
har brutits ned. De neuromotoriska effekterna skulle kunna leda till ökad
olycks- eller skaderisk vid idrottsaktivitet dagen, och möjligen dagarna, efter
alkoholkonsumtion. Resultaten kan sammantaget sägas påverka viss fysisk
prestationsförmåga negativt upp till mer än 60 timmar efter intag av alkohol.
Påverkan av alkohol på träningssvar
Vi har i kapitlets tidigare delar beskrivit akuta effekter på prestationsförmåga.
Under denna rubrik kommer vi istället att redogöra för alkoholens
effekter på träningssvar, det vill säga om och hur alkoholen inverkar på
den aktives möjligheter att förbättra sin prestationsförmåga genom fysisk
träning.
Neuronal – precision, reaktion, koordination, koncentration
Det äldre konceptet att alkohol är ett gift som skulle orsaka att ett visst
antal nerv-/hjärnceller dör vid varje exponering stöds inte av empiriska bevis,
åtminstone inte vid de alkoholkoncentrationer som kan uppnås genom
frivillig konsumtion (Eckhart et al. 1998).
Som tidigare nämnts har alkoholmissbruk många negativa komponenter, till
exempel försämrad neuronal och kognitiv förmåga, men det verkar krävas
>10 år av missbruk för att orsaka de kraftiga försämringarna. I en studie där
unga vuxna (18-35 år) före detta alkoholister (genomsnittlig dos 114 g/dag
4-5 dagar i veckan under 6 år) genomgick ett gediget neuropsykologiskt testbatteri
visades att de kognitiva värdena var inom normala gränser, men att
ju högre ackumulerad livsdos desto sämre testresultat. Dock var tiden från
senaste alkoholintag korrelerat till bättre testresultat. (Eckhart et al. 1995)
Fynden att högre totalkonsumtion ger större försämringar, men även att ju
längre man avstår från alkohol desto större delar av hjärnan återhämtar sig
verifieras även av andra forskare (Volkow et al. 1994).
För personer med låg till medelkonsumtion av alkohol försämras alltså
prestationsförmågan, i ett neuronalt perspektiv, i akutläget och även dagen
efter men däremot verkar det inte finnas påtagliga negativa effekter i träningsbarhet.
26