Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott

alkohol och idrott
Svenskt perspektiv
Hur ska vi då tolka dessa data utifrån vår svenska (idrotts-)kontext? Givetvis
påverkar idrottsstudenternas sociala situation dels studierna dels vår
tillämpning. Bara det att vara inkvarterad på ett campus, med lag-/träningskamrater
torde föranleda större emfas vid de sociala samspelen där alkoholen
lätt blir en beståndsdel (Tewksbury, Higgins & Mustaine 2008; Brenner,
Metz & Brenner 2009). Dock finns det få argument varför idrottsliga
gemenskapssammanhang, som exempelvis lagfester, inte skulle innebära
samma risk för hög alkoholkonsumtion hos idrottare likt supa-festerna på
college. Vidare kan resultatet om att idrottande flickor dricker mer nu än
förr, medan idrottande pojkar hållit sig på en konstant hög nivå, ställas
i relation till andra svenska mätningar. IQ och Riksidrottsförbundet uppmätte
exempelvis under 2011 att lika stor andel flickor (60 procent) som
pojkar, i 15-17 års ålder, någon gång konsumerat alkohol. Däremot uppgav
pojkarna ha druckit klart större mängd än flickorna. Inte heller här kunde
någon skillnad mellan idrottare och icke-idrottare påvisas. (Xtreme Nordic:
Davidson & Cederlid 2011). Även större mätningar från Centralförbundet
för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN) tyder på att det råder liten eller
ingen skillnad i alkoholkonsumtion mellan andelen pojkar och flickor på
högstadiet och gymnasiet som dricker alkohol, samt att kvinnor dricker mer
nu än förr. Dock förklaras detta genom en minskning av alkoholkonsumtion
bland männen, snarare än en ökning bland kvinnorna. (CAN 2011:
130; Hvitfeldt 2009).
Sammanfattning – Dryckesmönster och -beteenden
Sammanfattningsvis behandlar forskningen mestadels collegeidrott från
de anglosaxiska länderna, vilket ur svenska ögon sett bör översättas till
unga vuxna på elitnivå. Det verkar finnas ett relativt starkt samband mellan
idrottsligt deltagande i universitetsidrotten och en hög alkoholkonsumtion,
antingen i den samtida ungdomen eller i den framtida vuxendomen.
Sambandet är dock komplext och varierar med ett antal faktorer som typ
och/eller nivå av idrott, kön, etnicitet samt olika sociala och psykologiska
variabler. I en nordisk/svensk kontext är sambandet inte lika starkt men det
finns dock inga bevis för att idrottande ungdomar skulle konsumera mindre
alkohol än icke-idrottande ungdomar.
Resultaten kan sammanfattas enligt följande:
• Supa-fester och/eller deltagande i de samma förekommer oftare bland
idrottare än icke-idrottare.
• Alkoholkonsumtionen hos idrottare är, generellt sett, lägre under tävlingssäsong.
• Forskningen är delvis motstridig om idrottsligt deltagande, i högre grad
hos manliga idrottare än kvinnliga, innebär hög alkoholkonsumtion.
• Idrottare upplever/uppfattar sina kamraters alkoholkonsumtion som högre
än deras egen, samt än den faktiska nivån. Detta leder till att den egna
alkoholkonsumtionen ökar.
51