Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott
Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott
Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
alkohol och idrott<br />
(Merlo, Hong & Cottler 2010) och mer hos supportrar än icke-supportrar<br />
(Nelson & Wechsler 2003). Likt forskningen om de idrottande studenterna<br />
är det vanligt att supportar överskattar sina vänners samt andra supportrars<br />
blodkoncentration av alkohol vid matchdagar, men även sin egen alkoholkoncentration.<br />
Här bör vi dock påminna oss om skillnaden med svensk<br />
kontext, då säsongerna i exempelvis amerikansk fotboll och fotboll (soccer)<br />
är klart kortare än i Sverige. Därför är antalet hemmamatcher färre och den<br />
sociala inramningen därför större, varför hemmamatcherna omgärdas av<br />
en större emfas hos supportrarna. Bland annat förekommer så kallade bakluckefester<br />
(tailgating) inför matcherna, där supportrar står vid sina bilar<br />
på parkeringen utanför arenan eller på campus (med bakluckor fyllda med<br />
alkohol) och ”värmer upp” inför stundande match – något som har relativt<br />
tydlig koppling till hög alkoholkoncentration, särskilt om subjektet är under<br />
35 år, man, student och ansluten till en studentförening. (Glassman et al.<br />
2008; 2010; 2011; Erickson et al. 2011; Foster, Bass & Bruce 2011; Wright<br />
2006; Nelson et al. 2010). Vidare har det visats att de supportrar vars lag<br />
vinner en (rugby)match är de som är mer benägna, i jämförelse med de supportar<br />
vars lag spelar oavgjort eller förlorar, till att uppvisa aggressivitet och<br />
agera aggressivt. Dock påverkade inte resultatet av matcherna beslutet att<br />
konsumera alkohol nämnvärt. De supportrar med närvarande familj eller<br />
de supportrar som var vid matchen själva var mindre benägna att dricka än<br />
de med närvarande vänner. Däremot påverkade alkohol känslan av glädje<br />
negativt om laget förlorade eller spelade oavgjort men däremot inte positivt<br />
om laget vann. Känslan av glädje varierade oberoende av aggressiviteten<br />
och inte heller påverkade den viljan att konsumera alkohol. (Moore et al.<br />
2007).<br />
Tillgängligheten av alkohol(försäljning) anses som en av de starkaste prediktionsfaktorerna<br />
för (hög) alkoholkonsumtion hos supportrar vid olika<br />
idrottsevent. Ju mer alkohol som finns att få tag på, via försäljning på arenorna,<br />
bakluckefester och tillåtelse för att ta med sig alkohol in på arenan,<br />
desto större sannolikhet att alkoholkonsumtionen höjs. Det har också visats<br />
att universitet med framstående idrottslag inte sällan har mindre reglerade<br />
policys mot alkoholkonsumtion bland studenter och har större tendens till<br />
att tillåta alkoholförsäljning vid arenorna och mindre tendens till att förbjuda<br />
förekomsten av alkohol. I linje med detta förekommer alkoholkonsumtion<br />
och alkoholrelaterade problem mer vid universitet med många studenter<br />
som ser sig själva som supportrar än hos universitet med få supportrar.<br />
(Nelson et al. 2010; Nelson & Wechsler 2003).<br />
Arena<br />
Som en förlängning på förekomsten av alkoholkonsumtion hos supportrar<br />
har det också utretts hur stor benägenheten är att sälja alkohol till klart<br />
berusade målsmän respektive minderåriga vid professionella (universitets)<br />
arenor. Resultaten visade sig samstämmiga med de uppmätta nivåerna vid<br />
musikfestivaler. (Toomey et al. 2008). Vidare är de vanligaste polisiära ingripandena,<br />
vid professionella idrottsarenor, kontroller av alkoholinnehav<br />
55