Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott
Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott
Rapport_2014_1_Alkohol__Idrott
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
alkohol och idrott<br />
(Barnes et al. 2011) som belyser effekten av en låg dos alkohol. På samma<br />
sätt som tidigare genomförde försökspersonerna 300 en-bens, maximala<br />
excentriska kontraktioner och de intog direkt efter avslutat protokoll antingen<br />
apelsinjuice eller apelsinjuice med alkohol (om 0,5 g alkohol per kg<br />
kroppsvikt). Med denna konsumtion återfanns inte någon kombinationseffekt<br />
mellan träning och alkohol. Sänkningen av styrka vid uppföljningen<br />
efter 36 timmar respektive 60 timmar var i stort sett lika i kontrollsituationen<br />
jämfört med efter alkoholkonsumtion, vilket belyser att det tycks finnas<br />
någon slags tröskeleffekt vid alkoholkonsumtion avseende återhämtning.<br />
En lägre dos ger inga påvisade återhämtningsstörningar, emedan en större<br />
dos försenar den. I dessa studier verkar gränsen gå under vad som kallas<br />
medeldos, men då påtagliga individuella skillnader föreligger är det möjligt<br />
att dessa gränser är ungefärliga.<br />
Uthållighetsförmåga – hjärta, vätskestatus, energiomsättning<br />
Även den centrala cirkulationen, framför allt hjärtats pumparbete, har visat<br />
sig påverkas av alkoholkonsumtion. Det gäller redan vid mycket låga<br />
koncentrationer av alkohol, och även efter det att alkoholen brutits ned.<br />
Hjärtats arbete styrs av en rad icke-viljemässiga faktorer vilka sammantaget<br />
kan ge hjärtpåverkan (tillfälliga störningar eller funktionsnedsättningar) till<br />
följd av mild eller just avslutad alkoholförgiftning. De kan bero på förändrad<br />
vätskestatus eller att retledningen (den elektriska neuronala styrningen<br />
av hjärtats arbete) påverkats. Till del kan dessa uppfattas som ett oroligt<br />
hjärta, med förhöjd vilopuls (ibland kallat ”holiday heart”), men andra effekter,<br />
såsom förändrad variabilitet i hjärtrytmen, kan vara svåra att upptäcka<br />
utan att mäta dem (George och Figueredo 2010; Kupari 1983 a; 1983<br />
b; Kupari et al. 1983 a; 1983 b). Även efter en mildare konsumtion kan<br />
dessa effekter uppstå. I en svensk studie (Wiklund et al. 2009) studerades<br />
hjärtats arbete vid ett högintensivt cykeltest. Försökspersonerna drack en<br />
låg dos alkohol (ca 0.4 g alkohol per kilo kroppsvikt) direkt före cykeltestet<br />
och resultaten jämfördes med ett kontrollexperiment. Forskarna studerade<br />
dels olika delar av den elektriska styrningen av hjärtats pumparbete och dels<br />
återhämtningen av pulsen efter arbete. Resultaten visade att den här låga<br />
alkoholdosen inte försämrade pulsåterhämtningen, och inte heller att pulsen<br />
efter arbetet var förhöjd jämfört med kontrollexperimentet, vare sig under<br />
pågående, mild alkoholförgiftning, eller efter det att all alkohol var nedbruten.<br />
I samma studie genomfördes även undersökningar där försökspersonerna<br />
drack alkoholen utspädd i en energidryck innehållande både koffein och<br />
taurin, respektive enbart energidrycken för att jämföra alkoholens effekter<br />
med de från koffein och taurin, vilka båda kan ge hjärtpåverkan. Hjärtfrekvensens<br />
variabilitet påverkades inte av alkohol enbart, men i kombination<br />
med energidryck. En aspekt av hjärtcykeln (P-Q-tid) påverkades av såväl<br />
enbart energidryck som energiryck i kombination med alkohol och författarna<br />
menar i sin sammanfattning att energidryck innehållande taurin och<br />
koffein på egen hand kan ge hjärtrytmrubbningar under och efter intensivt<br />
arbete, samt även i kombination med alkohol, och att personer som lätt<br />
får oregelbunden hjärtrytm bör undvika detta. I dessa studier visar det sig<br />
24