Nr 3 2010 - Norrbottens lÃ¤ns landsting

More documents

Recommendations

Info

Långt kvar till tobaksfria landsting En större andel av landstingens personal är rökfri på arbetstid. Men arbetet med att skapa en hälso- och sjukvård som har passande resurser för att hjälpa rökare och snusare visar fortfarande brister. I en totalbedömning av landstingens arbete som Statens folkhälsoinstitut gjort ligger Jönköping och Kalmar i topp följt av Västerbotten, Örebro och Uppsala. Norrbotten ligger på 15:e plats, och har därmed en del kvar att göra på området. Rökningen står för den största andelen av landets totala sjukdomsbörda och kostar samhället cirka 30 miljarder per år. Trots det satsar landstingen sammanlagt bara drygt 43 miljoner kronor per år på förebyggande och avvänjande insatser. Det är mindre än en fjärdedels promille av de totala sjukvårdskostnaderna. Var tredje rör på sig för lite Mer än var tredje svensk, 36 procent, är fysiskt aktiv mindre än en halvtimme per dag och bara 9 procent äter tillräckligt med frukt och grönt. Det visar en sammanställning som Statens folkhälsoinstitut tagit fram i samband med satsningen Ett friskare Sverige. – Många vet att det är viktigt att äta bra och röra på sig, men det kan vara svårt att hitta bra vanor i vardagen. Men genom att vara fysiskt aktiv i minst 30 minuter varje dag, och genom att äta mycket frukt och grönsaker, ökar vi chansen att må bra och vara pigga, säger Pia Lindeskog, chef för avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö. Kirurger varnar för vedklyvar Fel hantering och slarv vid vedklyvning är den vanligaste anledningen till att man förlorar ett eller flera fingrar eller en hand. Under 1995-2001 behandlades 131 patienter på den handkirurgiska kliniken vid Akademiska sjuk huset efter att ha skadat sina händer på hydrauliska vedklyvar och vedskruvar. – Vi uppmanar alla att följa instruktionerna noggrant och inte låta barn komma nära vedklyvarna. Vi har haft patienter i åtta- till tioårsåldern. Självklart bör man också vara nykter när man sågar, säger Bertil Vinnars, överläkare inom handkirurgi. Vid en olycka är tidsaspekten viktig. Den som förlorat en hand bör opereras inom sex till åtta timmar eftersom muskulaturen är känslig för syrebortfall vid blodförlust. 10 Katarina Lindgren, samordningsansvarig för de fem donationsläkarna i Norrbotten, vill att alla landstingsanställda ska anmäla sin vilja. Donation – ett livsviktigt beslut Varje år dör ett antal personer i Norrbotten som skulle kunna donera sina organ. Katarina Lindgren, donationsansvarig läkare, hoppas att fler ska ta ställning. – En enda donator kan rädda livet på fem personer, säger hon. I hela landet väntar mellan 500 och 600 personer på att få organ, men bara var nionde invånare i Sverige har anmält sin vilja till donationsregistret. Det gör att vården ofta står inför en svår uppgift. – Det finns tre sätt att förmedla sin vilja. Det enklaste är att anmäla sig till donationsregistret. Det går också att fylla i en blankett som man antingen bär på sig eller förvarar hemma. Det tredje sättet är att berätta för en anhörig hur man vill göra, säger Katarina Lindgren, som är ansvarig för samordningen av de fem donationsansvariga läkarna i Norrbotten. I de allra flesta fall har den som dör inte gjort något av detta och vårdpersonalen måste få ett besked från de anhöriga. – De ska ta ställning till vad de tror att den avlidne ville och inte hur de själva ser på donation, säger hon. Det är det senaste beslutet som gäller. Om personen tidigare har varit negativ till donation, men sedan ändrat sig så är det den sista viljan de ska gå efter. Det innebär att en person som har anmält nej till donationsregistret, men sedan sagt till anhöriga att han eller hon ändrat sig, kan donera sina organ. Eller tvärtom. Trots att en person sagt ja i registret kan anhöriga sätta stopp. – Det här är en komplicerad fråga och det är egentligen ett under att någon donation över huvud taget kommer till stånd, menar Katarina Lindgren. Av de cirka 100 000 människor som avlider i Sverige varje år kan bara cirka 250 bli donatorer. Det är ofta patienter som har råkat ut för svåra olyckor eller hjärnblödningar och behandlas med fakta Så många svenskar väntar på organ Njure .....................452 Lever .......................46 Hjärta ..................... 19 Lunga .......................11 Bukspottkörtel .......2 Siffrorna avser 2009. respirator på sjukhusens intensivvårdsavdelningar. I de fall då hjärtat fortfarande slår och de andas med respiratorns hjälp, men all blodförsörjning till hjärnan har upphört, förklaras de som avlidna. Deras hjärna är död. – Man ska inte förväxla dem med patienter som ligger i koma och som kan vakna upp efter en längre tid. När hjärnan är död är det oåterkalleligt, trots att hjärtat fortfarande slår med respiratorns hjälp. I Sverige kommer en donation till stånd i cirka 60 procent av fallen, säger Katarina Lindgren. Donationer räddar liv. Läs mer på www.donationsradet.se. nr 3 · maj 2010 Foto: MARIA ÅSÉN Sjukvårdspersonalen har ont om tid att ta upp frågan med de anhöriga. Enligt svensk lag har vården rätt att hålla i gång hjärtat 24 timmar sedan patienten har dödförklarats. Under den tiden måste donationen ske. I Norrbotten sker få donationer, högst fyra per år. – Vi har fått kritik av donationsrådet för våra låga siffror. Men det dör få potentiella donatorer här och därför tycker jag inte att det är konstigt att det doneras få organ, säger Katarina Lindgren. Många som råkar ut för svåra olyckor och hjärnblödningar transporteras till Norrlands universitetssjukhus i Umeå för vård och avlider där. 2008 avled sex möjliga donatorer i Norrbotten. Av dem hade två aktivt tagit ställning emot och i två fall sa anhöriga nej. Så det blev endast två donationer. Vid en möjlig donation kontaktas Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Där finns dygnet runt en transplantationskoordinator i tjänst. Han eller hon har rätt att gå in i donationsregistret och se vad den avlidne har anmält. Om det ska bli en donation gäller det att agera snabbt. Med egna flygplan flygs en kirurg, en operationssjuksköterska och en transplantationskoordinator upp från Sahlgrenska. Om även hjärta och lungor ska tas kommer ytterligare en kirurg och en narkosläkare per organ med. Från det att hjärtat har tagits ut från den avlidne får det bara gå fyra timmar innan det opereras in i en ny patient, som kan befinna sig någon annanstans i Sverige, Skandinavien eller Europa. – Det finns ett samarbete över hela Europa när det gäller hjärttransplantationer, berättar Katarina Lindgren. I Norrbotten har fem donationsansvariga läkare till uppgift att se till att vårdpersonal får utbildning och följer rätt rutiner. Katarina Lindgren skulle också vilja att fler norrbottningar tog ställning. – Landstinget är en stor arbetsgivare och om vi fick alla anställda att anmäla sin vilja skulle vi ha gjort en stor insats. Kanske kunde man ha blanketter tillgängliga som de anställda kan fylla i och antingen skicka till donationsregistret eller behålla själva. Att ha tänkt över den här frågan kan göra skillnad mellan liv och död för flera andra människor, säger hon. Ann-Katrin Öhman
Stina fick ny njure – och ett nytt liv Ansökan till 2010 års miljöpris Stina Holmbom, 40 år, har varit sjuk hela sitt liv. Förra året förändrades hennes tillvaro när hon fick en ny njure. – Nu orkar jag göra saker som jag aldrig tidigare har kunnat drömma om, säger hon. Stina Holmbom bor i byn Örarna utanför Luleå på en gammal släktgård från 1800-talet. Om hon inte hade lidit av Pyelonefritisk njurskada hade hon gärna velat fortsätta i sina föräldrars fotspår och driva ett jordbruk. Hon har hela sitt liv haft upprepade allvarliga urinvägsinfektioner och varit sjuk i långa perioder. – När jag var 18 år sa min läkare till mig att så bra som du är nu har du aldrig varit tidigare och kommer inte heller att bli i framtiden, berättar Stina när vi möter henne och hennes man Fredrik Holmbom en solig dag i Örarna. Förut fanns det kor och hästar på gården. Nu bor två katter här. Som tonåring orkade Stina Holmbom hjälpa sina föräldrar med höbärgningen och kunde hålla på med hästar. Men i 25-årsåldern blev hon sämre och de senaste tio åren har hennes njurkapacitet minskat för varje år. 2007 fick hon börja med påsdialys på nätterna. – Det var obehagligt att ligga kopplad till en massa slangar varje natt, men det kändes ändå bättre än att vara tvungen att åka in till sjukhuset tre dagar i veckan för att få bloddialys. Dessutom var jag ganska pigg tack vare att jag fick dialys varje dygn. Ofta väcktes Stina Holmbom på nätterna av att maskinen larmade för att en slang kommit i kläm. Hon visste att hon skulle må allt sämre ända tills hon fick en ny njure. På långfredagen 2009 fick hon ett telefonsamtal från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. – De ringde klockan halv åtta på morgonen och berättade att det fanns en passande njure åt mig. Jag kunde ta ett direktflyg från Luleå till Göteborg kvart i tre på eftermiddagen och bli opererad på kvällen. Stina Holmbom blev orolig att hon inte skulle få någon plats på flyget och missa operationen. Efter att ha ringt ett journummer till en resebyrå löste sig allt praktiskt med flygbiljetter och klockan fem på eftermiddagen var hon inne på sjukhuset. – Jag tänkte förstås på donatorn. Man får ju inte veta något, men jag tror att det kan ha varit någon som hade omkommit i en trafikolycka eftersom det var påskhelg. Operationen blev tre timmar försenad. Det var nervöst att sitta och vänta. Inte förrän efter midnatt påbörjades transplantationen. När Stina Holmbom väl rullades in i operationssalen blev hon helt lugn. Däremot var Fredrik jätteorolig för att något skulle gå snett. Men allt gick bra och halv fyra på morgon var operationen avslutad. Samma natt transplanterade kirurgerna på Sahlgrenska ytterligare en njure och en lever på två andra patienter. – Jag misstänker att vi fick organ från samma donator. Nästa dag jagade sjuksköterskorna upp Stina Holmbom ur sängen på eftermiddagen. – Det är viktigt att gå upp och röra på sig för att inte få en blodpropp i benen. Efter en vecka på Sahlgrenska kunde Stina och Fredrik Holmbom åka hem. Under våren och sommaren kände hon sig piggare än hon gjort på mycket länge. Hon jobbade i trädgården. Men på hösten när hon gick tillbaka till sitt jobb på Max hamburgerrestaurang orkade hon bara med en arbetsdag. nr 3 · maj 2010 Om Stina Holmbom inte hade lidit av Pyelonefritisk njurskada hade hon gärna velat fortsätta i sina föräldrars fotspår och driva ett jordbruk på släktgården i Örarna. Efter njurtransplantationen orkar hon i alla fall göra saker som hon bara har kunnat drömma om tidigare. Tillsammans med maken Fredrik Holmbom planerar hon en bilresa till Lofoten. Foto: ANDERS ALM – Det var inte bra att vara ute bland så mycket folk i influensatider. Jag tar immundämpande mediciner som gör mig känslig för alla typer av infektioner. Jag blev riktigt sjuk och fick feber. Då insåg jag att jag inte kunde behålla mitt gamla arbete. Dessutom drabbades hon av en infektion av ett cytomegalovirus som de flesta bär på latent men som kan bryta ut hos transplanterade. Under tre veckor var hon inlagd på Sunderby sjukhus och fick intravenös behandling mot viruset. Men i samma takt som våren har kommit har hon börjat må allt bättre. Från 10 procents njurkapacitet har hon kommit upp i 51 procent och nu orkar hon arbeta deltid som städerska på Samhall. ”Det känns verkligen som om jag har fått ett nytt liv efter transplantationen.” Stina Holmbom är glad över att slippa den nattliga dialysen. Hon är friare att resa bort om hon vill, och hon och Fredrik planerar en bilresa till Lofoten. – Det känns verkligen som om jag har fått ett nytt liv efter min transplantation. Visst måste jag ta många mediciner varje dag och gå på regelbundna kontroller, men jag orkar betydligt mer. När Stina Holmbom fyllde 40 år i februari gick en gammal dröm i uppfyllelse. Hon fick flyga 300 meter upp i luften med en paramotor i Boden. – Det har jag aldrig orkat göra tidigare, så det var fantastiskt att få prova på det. Husen, bilarna och vägarna såg ut som små leksaker. Ann-Katrin Öhman Det interna miljöpriset är en viktig del i landstingets kvalitetsoch förbättringsarbete. Priset är på 25 000 kronor och kan ges till enhet eller enskild person som på ett tydligt sätt tagit initiativ till och visat resultat i miljöpolicyns anda. Det delas ut av landstingsdirektören i samband med landstingsfullmäktige den 14 oktober 2010. För att kvalificeras ska följande kriterier vara uppfyllda: O Ett systematiskt långsiktigt miljöarbete med stort engagemang. O Ett nytänkande där man uppnår såväl miljö- som effektivitetsvinster i verksamheten. O Uppnådda resultat som är goda exempel både internt och externt. Sista ansökningsdag: 27 augusti 2010. Ansökningsblanketten nås via miljöportalen på Insidan eller via länken: www.esmaker.net/nx2/Public/SurveyNX.aspx?Pid=663e4d0c-54f4-45f6-91b7-3ef6483c9de2 Upplysningar – e-post: bertil.frankkila@nll.se Fyra norrlandsting i forskningssamverkan för ett visare NOrr För 2011 kommer de fyra norrlandstingen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten att ställa 2,4 miljoner kronor till för - fogande för forskning inom hälso- och sjukvården i norra sjukvårdsregionen, vartill kommer 100 000 kronor för klinisk diabetesforskning. Syftet: Huvudsyftet är att stimulera till forskning i samverkan mellan anställda i norrlandstingen och universiteten i norra sjukvårdsregionen. Forskningsprojekt med klinisk och annan verksamhetsanknuten inriktning av gemensamt intresse för utvecklingen av den norrländska hälso- och sjukvården prioriteras. Vilka kan Söka? Grundkravet är att man är anställd och verksam inom landsting eller universitet i norra sjukvårdsregionen. Vidare krävs det att det är ett samverkansprojekt, där de sökande representerar minst två av regionlandstingen. 2,5 miljoner till Vad? Visare norr koncentreras i huvudsak på projekt som stimulerar till samverkan i region en på lång sikt. anslaget gäller inte för handledning eller ordinarie arbetsplatsanknuten utrustning, t ex datorer. 1 September 2010. ansökan görs i webbaserat ansökningssystem enligt särskilda anvisningar. ansökan ska vara inkommen senast den 1 september 2010. adress se nedan. För sent inkommen ansökan behandlas inte. information. På webben kan du läsa anvisningar och ansöka samt få mer information om t ex kontaktpersoner. www.norrlandstingen.se/visarenorr/visarenorr.htm UTFÖRSÄLJNING: MODER JORD. FINNS SÅ LÄNGE LAGRET RÄCKER. Hållbar utveckling handlar om att vi ska ha tillväxt samtidigt som vi lämnar över en minst lika bra livsmiljö till kommande generationer. Landstingets regionala utvecklingsarbete med klimat-, miljö- och energifrågor fortsätter. För mår Moder Jord bra, då utvecklas Norrbotten. Tyck till om regional utveckling på nll.se/regionalt *) Med hjälp av gatuaffischer med kluriga budskap vill ungdomarna i föreningen Loesje ändra världen till en bättre plats att leva på. Loesje* 11
Page 1 and 2: no 3 | 2010 Friskare norrbottningar
Page 3 and 4: Folktandvården i Norrbotten 70 år
Page 5 and 6: 1999 2000 2002 2003 2004 2006 2009
Page 7 and 8: Hallå där… … Slawomir Liszews
Page 9: Eva Bomans arbetsdag 07.13 Börjar
Page 13 and 14: TACK kära publik för en fantastis
Page 15 and 16: Livet före detta kåseriet patrik

Nr 3 2010 - Norrbottens lÃ¤ns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?