Nr 3 2010 - Norrbottens lÃ¤ns landsting

More documents

Recommendations

Info

Folktandvården i Norrbotten 70 år 1967 1968 1969 1974 1978 1980 1982 1986 1991 1995 … får varje tandläkare en assistent – en tandsköterska eller ett sjukvårdsbiträde. … byggs specialistverksamheten ut. … anställs den första tandhygienisten. … kommer den nya tandvårdsförsäkringen som ger billigare tandvård. … anställs den första bettfysiologen i Folktand vården. … startar en tandhygienistskola i Luleå. … satsas pengar på en oralkirurgisk klinik som ska ägna sig åt att göra implantat. … bildar Folktand vården en egen förvaltning i landstinget. … genomförs en stor undersökning av norrbottningarnas munhälsa, den första i sitt slag i länet. (Tio år senare följdes den upp och då kunde man visa att tandhälsan förbättrats avsevärt.) … införs ett automatiskt databaserat system för patientadministration, ”Syster Fluorence”. Tandläkaren Peter Ollinen och tandsköterskan Birgitta Nyström hjälps åt med en patient i Boden 1965. Ollinen blev senare tandvårdschef i Västerbottens läns landsting. Foto: BERT PERSSON Tandläkare Bjöör Wiberg, Gällivare, undervisar om tänder i en skola 1966. Tandtekniker Gunilla Funck och föreläsaren Erik Björn under en kurs i Luleå 1965. Elisabeth Gavelin från tandhygienistutbildningen på Björkskatan informerar om tandhälsa inne på Domus år 1979. Med stoppuret i handen tar tandsköterskan Gunhild Edspång tid på fluorsköljande barn i Luleå. Fluorprofylaxen medförde en dramatisk minskning av kariesangrepp i barnamunnarna. Foto: BERT PERSSON Tandtekniker Maria Nordlund på laboratoriet i Jokkmokk 1976. Prislista från 1945. Kostnaden för att dra ut tänderna i båda käkarna var 25 kronor, inklusive bedövning. 4 Forts från sidan 3 barn och tonåringar som måste få tänderna utdragna. För att lösa problemet med tandläkarbristen rekryterades under 1940- och 1950-talen många tandläkare från Finland och Tyskland. Under Folktandvårdens första två decennier hann tandläkarna i regel bara med akuta åtgärder. Skadorna hade ofta hunnit bli så stora att de var tvungna att dra ut tänder på patienterna. – Det går inte att föreställa sig hur dåliga tänder vi hade på den tiden. Under 1950-talet fick vetenskapen bevis för att det var sockret som var den främsta boven när det gällde hål i tänderna. I den så kallade Vipeholmsundersökningen gav forskarna patienter på ett mentalsjukhus i Skåne en speciell sorts godis flera gånger per dag. Resultatet visade sig bli – hål i tänderna. – Undersökningen blev världskänd både på grund av sitt resultat och på grund av det etiskt tvivelaktiga med den, berättar Tor Svensson. Nu började man också på allvar inse vikten av att arbeta förebyggande med upplysning och tandborstning. På 1960-talet kom fluoren och revolutionerade tandhälsovården. Fluors inverkan på tandhälsan hade upptäckts i USA, där man i ett litet samhälle fann att barnen hade betydligt bättre tänder än på andra ställen. Efter att ha studerat alla tänkbara orsaker kom man på att den enda förklaringen var en något högre nivå av fluor i dricksvattnet. ”Fluortanter” började gå runt med fluorsköljningsmuggar i klassrummen och på bara några år blev barnens tänder mycket bättre. Men det var inte helt okontroversiellt de första åren. – Många befarade att en hel generation skulle förgiftas av fluor. En välkommen förändring för patienternas del var den nya snabborren som ersatte den remdrivna borrmaskinen. Patienterna fick också börja ligga ner under behandlingarna, så att tandläkarna kunde sitta i stället för att stå och jobba. Rekryteringsläget var fortfarande besvärligt och nu värvades bulgariska tandläkare till Sverige. 1966 började Tor Svensson själv sin tandläkarbana i Gällivare. Fortfarande på den tiden gick största delen av arbetet åt till akuttandvård. Helproteser på 30- och 40-åringar var ingen ovanlighet och när det gällde upplysningen om tandhygien fanns ännu en del övrigt att önska. Han nr 3 · maj 2010
1999 2000 2002 2003 2004 2006 2009 2010 … lanseras frisktandvårdsavtalet, som innebär hälsoinriktad tandvård till fast pris. … flyttar käkkirurgen från Folktand vården till Sunderby sjukhus. ..inleds en omorganisation som leder till att enhetschefer och verksamhetschefer får ansvar för större områden än tidigare. … påbörjas en totaldatorisering av hela Folktandvården och en digitalisering av röntgen. … införs fritt vårdval inom barntandvården, vilket innebär att man kan välja privata vårdgivare även för barnen. … invigs Tandvårdens kompetenscentrum i Luleå med alla specialiteter samlade under ett tak. … introduceras Tobaksfri Duo på bred front i Norrbotten, en riktad kampanj mot ungdomars bruk av tobak. ...fyller Folktandvården i Norrbotten 70 år. Jubiléet uppmärksammas med en minnesskrift, öppet hus på många kliniker och en tandvårdsdag för de anställda. Ett rejält lyft för Överkalix Efter flera år av underbemanning, långa väntelistor och slitna lokaler har Folktandvården i Överkalix fått ett rejält lyft. Lokalerna är nyrustade och två portugisiska tandläkare har hjälpt till att jobba bort hela kön. I det nymålade väntrummet sitter Sune Isaksson. Han har varit Folktandvårdens patient ända sedan han gick folkskolan. I dag ska han träffa en av de portugisiska tandläkarna som har tjänstgjort i Överkalix de senaste två åren. – Jag tycker att jag blir väldigt väl bemött när jag kommer hit och lokalerna har blivit fina sedan de repade dem, säger han. Claudia Sobrinho och Daniela Ferreira är två av de 17 portugisiska tandläkare som arbetar i Norrbotten. De fick höra talas om möjligheten att komma och arbeta i Sverige redan under sin utbildning. Det var en portugisisk tandläkare i Piteå som besökte skolan och berättade om sina erfarenheter. – Jag tänkte att det verkade långt bort och kallt, men sedan erbjöds vi att jobba i Norrbotten på sommaren och då gjorde vi det, berättar Claudia Sobrinho. Hon och Daniela Ferreira placerades båda två i Överkalix och arbetade på kliniken en månad i augusti 2006, då vädret var vackert och varmt och Överkalix visade sig från sin bästa sida. – Det var så kul och alla var jättetrevliga och tog hand om oss, berättar Daniela Ferreira. Efter skolan sökte de arbete i Norrbotten. Helst ville de till Överkalix igen. När alla handlingar var färdiga i januari 2008 reste de. Att komma till Överkalix mitt i vintern var lite annorlunda än förra gången. – Det första vi gjorde var att köpa skidor, berättar Claudia Sobrinho. I fem veckor fick de intensivundervisning i svenska av en privatlärare. – Det var inte så lätt och vi kunde inte prata flytande svenska efteråt. Men efter några månader gick det bättre. Edith Hansson sätter sig upp efter undersökningen och bestämmer ett nytt datum för besök hos sin tandläkare Daniela Ferreira. I bakgrunden arbetar Eva Rönnlund, tandsköterska. Foto: ANDERS ALM Båda två planerar sin framtid i Sverige. I början av året flyttade även Daniela Ferreiras pojkvän till Överkalix. De tycker att Folktandvården är ett bra system och önskar att samma möjligheter fanns i hemlandet. – I Portugal finns bara privata tandläkare och eftersom folk inte har så mycket pengar blir det mest akutvård, säger Daniela Ferreira. – De tror inte på mig när jag säger att tandvården för barn är gratis i Sverige, berättar Claudia Sobrinho. Innan de började arbeta i Överkalix hade kliniken en väntetid på fyra år. – I dag är den in i princip noll och vi har till och med kunnat låna ut våra tandläkare till andra kliniker i Norrbotten, berättar Martin Sandberg, verksamhetschef. Förutom de tre tandläkarna arbetar fyra tandsköterskor och en tandhygienist vid kliniken, som ligger i samma hus som vårdcentralen. – Vi har ett bra samarbete med vårdcentralen när det gäller det medicinska, säger han. Som tandläkare i en glesbygdskommun klarar de det mesta själv. – Det är bara ett fåtal vi skickar till specialister, annars tar vi emot alla slags patienter. Personalen ser ljust på framtiden. I mars nyinvigdes kliniken efter en renovering då bland annat skåpen och golven byttes ut och väggarna målades om. – Tidigare var det väldigt trist med nötta golvmattor och väggar. Vi har ju varit här i 26 år, berättar tandsköterskan Siv Johansson. Precis som i övriga länet arbetar de med digitaliserad röntgen, Vas och med det modernaste som finns i tandläkarutrustning, inklusive nya tempurstolar. Sune Isaksson och tandläkaren Claudia Sobrinho har inga större problem att förstå varandra, trots att Claudia bara har varit i Sverige i två år. ”Men när han pratar fort och mycket dialekt får tandsköterskan hjälpa till att tolka ibland”, säger hon och ler. – De är bekväma för patienterna och bra för oss som jobbar. Det behövs bara ett tryck på knappen så ställer stolen om sig till det läge man vill ha den i, säger Siv Johansson. Många av patienterna får sin undersökning utförd hos tandhygienisten Tyra Nilsson. – Numera gör vi tandhygienister samma undersökning som tandläkarna. Har patienterna hål får de gå vidare till tandläkaren. Hon arbetar också förebyggande och går ofta ut utanför huset för att informera om tandhälsa på skolor, förskolor och äldreboenden. – I en satsning vi har startat för barn i årskurs sex får de skriva kontrakt med någon vuxen att inte börja röka under hela högstadietiden, berättar hon. Men filmen om tandtrollen Karius och Baktus har hon sorterat undan i ett arkiv. – Jag minns sista gången jag visade den på en förskola. Det var en stackars pojke som började gråta när Karius och Baktus spolades ut i havet, säger hon och ler. I dag finns det annat informationsmaterial att använda. Ulrika VALLGÅRDA träffade ofta familjer som bara hade en enda tandborste att dela på. – Om en 19-åring kom in med helt oskadade tänder kallades hela klinikens personal dit för att beskåda underverket, berättar han leende. På 1970-talet pågick en intensiv utveckling av Folktandvården. Nya kliniker byggdes och även specialistkliniker öppnades. Det förebyggande arbetet tog fart. Många tandhygienister anställdes och länet fick en fungerande förskoletandvård. Tandläkarbristen var tillfälligt avhjälpt. 1974 kom den första tandvårdsförsäkringen och gjorde tandvården billigare för den vuxna befolkningen. Under slutet av 1970-talet blossade det upp en debatt om oral galvanism – en oro fanns att elektriska strömmar uppstod kring fyllningarna och gav upphov till olika sjukdomssymptom. Andra befarade att nr 3 · maj 2010 amalgamet kunde ge kvicksilverförgiftning. – Men några belägg för det fick man aldrig, säger Tor Svensson. På 1980-talet kom möjligheten till implantatbehandling – att med hjälp av titanskruv fästa kronor i käkbenet istället för att göra helproteser. De senaste decenniernas arbete hade gett resultat och tandhälsan var klart förbättrad bland barn och ungdomar. Några fluortanter behövdes inte mer sedan fluortandkrämen slagit igenom. På 1990-talet blev helproteser mindre vanliga. Amalgamet ersattes helt och hållet med plast. På 2000-talet har det återigen blivit svårt att få tag i tandläkare. Till Norrbotten har landstinget rekryterat från Tyskland, Belgien och Portugal. Datoriseringen har tagit fart och numera är till exempel all röntgen helt digitaliserad. I framtiden kommer troligen inga avgjutningar att tillverkas utan betten kommer att scannras digitalt och sedan kan protesen tillverkas var som helst i världen. – Också bokning och betalning görs i framtiden på internet, tror han. År 2010 resulterar hälften av alla tandläkarundersökningar inte i någon lagningsåtgärd. När vuxna måste få sina tänder lagade handlar det oftast om gamla fyllningar som lossnat. – Det fanns en tid då man borrade och fyllde igen varje tillstymmelse till hål. I dag vet vi att det alltid är bäst om man kan slippa fyllningar och därför väntar vi in i det längsta med att borra. Över 90 procent av 2010 års fyraåringar och var fjärde 19-åring är helt kariesfria. – Att slippa ingrepp i tänder på förskolebarn är en välsignelse för både barn och tandläkare. De som aldrig behöver laga sina tänder i unga år har goda chanser att slippa lagningar även längre fram i livet, eftersom karies huvudsakligen är en barnsjukdom. En förskjutning mellan yrkeskårerna kommer därför att ske, tror Tor Svensson, så att fler och fler patienter får träffa en tandhygienist i stället för en tand läkare. – Samtidigt kommer vi att behöva tandvård högre upp i åldrarna, eftersom allt fler behåller sina egna tänder livet ut. Men trots att tandhälsan förbättrats kontinuerligt genom åren, ser han ett hot mot kommande generationer på grund av den stegrande sockerkonsumtionen i form av lösgodis och läsk. – Folktandvården har med all säkerhet en uppgift att fylla även framledes. Ulrika VALLGÅRDA fakta Folktandvården i Norrbotten Antal anställda: 570, varav 145 tandläkare, 18 specialisttandläkare, 90 tandhygienister, 20 tandtekniker, 245 tandsköterskor, samt administratörer, städerskor med flera. Antal kliniker: 26, samt 4 annexkliniker. Antal specialistkliniker: 8. 5
Page 1 and 2: no 3 | 2010 Friskare norrbottningar
Page 3: Folktandvården i Norrbotten 70 år
Page 7 and 8: Hallå där… … Slawomir Liszews
Page 9 and 10: Eva Bomans arbetsdag 07.13 Börjar
Page 11 and 12: Stina fick ny njure - och ett nytt
Page 13 and 14: TACK kära publik för en fantastis
Page 15 and 16: Livet före detta kåseriet patrik

Nr 3 2010 - Norrbottens lÃ¤ns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?