Nr 3 2010 - Norrbottens läns landsting
Nr 3 2010 - Norrbottens läns landsting
Nr 3 2010 - Norrbottens läns landsting
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
30 miljoner till ett<br />
friskare Norrbotten<br />
Landstinget får upp till 30 miljoner kronor om norrbottningarna<br />
blir friskare.<br />
Regeringen betalar en miljard per år till landets <strong>landsting</strong><br />
under <strong>2010</strong> och 2011.<br />
Den första sjukskrivningsmiljarden<br />
kom till 2006 för att ge sjukskrivningsfrågor<br />
högre prioritet inom hälso- och<br />
sjukvården och i förlängningen minska<br />
kostnaderna för samhället.<br />
Nu satsar regeringen ytterligare en<br />
miljard per år under två år. Totalt kan<br />
Norrbotten få cirka 30 miljoner kronor<br />
av de pengarna.<br />
Trots att sjukskrivningarna i länet har<br />
minskat drastiskt de senaste åren – från<br />
55 dagar per person och år 2005 till 38,4<br />
i mars <strong>2010</strong> – ligger Norrbotten näst<br />
högst i landet efter Jämtland.<br />
En orsak är att de flesta som är sjukskrivna<br />
här är sjukpensionärer med sjukersättning.<br />
Bara sex av de 38,4 dagarna är<br />
sjukpenning.<br />
Den borgerliga regeringen har tagit bort<br />
den tidsbegränsade sjukersättningen. De<br />
som blir sjukpensionärer i dag blir det för<br />
resten av livet och det ställs hårdare krav<br />
än tidigare. Alla rehabiliteringsmöjligheter<br />
ska vara uttömda. Därför kommer<br />
andelen sjukpensionärer<br />
att minska i<br />
framtiden.<br />
Bengt Dahlblom,<br />
ordförande för<br />
<strong>landsting</strong>ets nybildade<br />
försäkringsmedicinska<br />
kommitté,<br />
tror att ohälsotalen<br />
i Norrbotten<br />
borde kunna nå<br />
riksgenomsnittet<br />
om några år.<br />
– Tidigare har<br />
många i länet arbetat<br />
i fysiskt tunga<br />
jobb i skogen och<br />
i gruv industrin. En<br />
Bengt Dahlbom,<br />
ordförande för<br />
<strong>landsting</strong>ets<br />
nybildade försäkringsmedicinska<br />
kommitté.<br />
del av dem finns kvar i statistiken som<br />
förtidspensionärer. Men i dag är de jobben<br />
väldigt mekaniserade och de flesta<br />
i Norrbotten arbetar i den offentliga sektorn.<br />
Det finns ingen anledning att en<br />
undersköterska här skulle vara sjukare än<br />
någon med samma jobb i Stockholm.<br />
Kommittén ska arbeta på ungefär<br />
samma sätt som läkemedelskommittén.<br />
Läkarna ska uppmuntras att använda<br />
sjukskrivningen på bästa sätt och beakta<br />
både fördelar, nackdelar och kostnader.<br />
Det kanske räcker att sjukskriva någon på<br />
deltid eller att låta en behandling pågå<br />
parallellt medan patienten arbetar.<br />
– Men vi ska framför allt se till att<br />
läkarna känner till och tillämpar Socialstyrelsens<br />
riktlinjer för hur lång tid<br />
patienterna ska sjukskrivas vid olika<br />
diagnoser, säger Bengt Dahlblom.<br />
Den här gången har regeringen ställt tydliga<br />
krav för att <strong>landsting</strong>en ska få del av<br />
miljarderna.<br />
De ska jobba med sjukskrivningsprocessen,<br />
förbättra kvaliteten på det<br />
medicinska underlaget som ska föras<br />
över elektroniskt till Försäkringskassan<br />
samt göra fördjupade medicinska utredningar.<br />
Dessutom måste sjukskrivningarna<br />
minska – i Norrbotten med fyra dagar<br />
per person och år för <strong>2010</strong>.<br />
– Det är bra att det ställs krav. Det har<br />
inte funnits någon drivkraft att ta frågan<br />
på allvar tidigare eftersom det inte är<br />
<strong>landsting</strong>et utan Försäkringskassan som<br />
står för kostnaderna, säger Lena Lindgren,<br />
projektledare för sjukskrivningsmiljarden<br />
i Norrbotten.<br />
Ann-Katrin Öhman<br />
Sjukskrivningsmiljarden<br />
Fyra fasta mål och ett rörligt måste uppfyllas för att<br />
en miljard per år <strong>2010</strong> och 2011 ska betalas ut till<br />
<strong>landsting</strong>en.<br />
Sjukskrivningsprocessen. De<br />
1a <strong>landsting</strong> som har ett ledningssystem för<br />
sjukskrivningsprocessen på övergripande <strong>landsting</strong>snivå<br />
får dela på 50 miljoner <strong>2010</strong>. 2011 ska<br />
ledningssystemet finnas på vårdenheterna för att<br />
<strong>landsting</strong>en ska få dela på ytterligare 50 miljoner<br />
kronor.<br />
Läget i Norrbotten: Under <strong>2010</strong> ska <strong>landsting</strong>et<br />
klargöra vilket ansvar <strong>landsting</strong>et, divisionerna<br />
och verksamhetscheferna har för sjukskrivningsprocessen.<br />
Jämställdhet. Betydligt fler kvinnor<br />
1b än män är sjukskrivna. I år ska <strong>landsting</strong>en<br />
analysera könsuppdelad statistik och utarbeta en<br />
handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess<br />
med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för<br />
att få dela på 50 miljoner kronor. 2011 ska <strong>landsting</strong>en<br />
ha genomfört de kortsiktiga åtgärderna och<br />
ha påbörjat några av de långsiktiga för att få dela<br />
på 50 miljoner kronor.<br />
Läget i Norrbotten: Skillnaderna mellan könen är<br />
särskilt stora i Piteå och <strong>landsting</strong>et har startat ett<br />
projekt för att ta reda på vad det beror på.<br />
Medicinska underlag. En granskning<br />
2 gjord av Riksrevisionen visade att av 355 sjukpenningärenden<br />
var det medicinska underlaget otillräckligt<br />
i 73 procent av fallen. De <strong>landsting</strong> som<br />
uppfyller kraven i slutet av <strong>2010</strong> i 50 procent av fallen<br />
får dela på 75 miljoner kronor. Uppfyller de kraven<br />
i 70 procent av fallen får de dela på ytterligare<br />
75 miljoner. Nästa år måste de uppfylla kraven i<br />
80 procent av fallen för att få 150 miljoner kronor.<br />
Läget i Norrbotten: Läkarna ska använda Socialstyrelsens<br />
beslutsstöd för hur lång tid patienter<br />
ska sjukskrivas vid olika diagnoser. De ska inte bedöma<br />
arbetsförmågan, utan sätta diagnos och göra<br />
en funktions- och aktivitetsbedömning, gärna i team<br />
med sjukgymnaster, arbetsterapeuter och beteendevetare.<br />
Elektronisk överföring. Statistik<br />
3 visar att kommunikation mellan Försäkringskassan<br />
och läkare kan ta hela 22 dagar av en sjukskrivning.<br />
För att spara patientens dagar ska de<br />
medicinska underlagen digitaliseras. Senast i december<br />
<strong>2010</strong> ska det finnas en handlingsplan för<br />
hur överföringen ska gå till. De <strong>landsting</strong> som uppfyller<br />
kraven får dela på 100 miljoner kronor.<br />
Senast i november 2011 ska minst 90 procent<br />
av underlagen föras över elektroniskt. De <strong>landsting</strong><br />
som uppfyller kraven får dela på 100 miljoner kronor.<br />
Läget i Norrbotten: Landstinget håller på att ta fram<br />
en handlingsplan i samarbete med IT-avdelningen.<br />
Fördjupade utredningar. När en person<br />
har varit sjukskriven i 180 dagar ska ar-<br />
4<br />
betsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden.<br />
Landstingen ska inom fyra veckor bistå Försäkringskassan<br />
med kompletterande utredningar. De <strong>landsting</strong><br />
som kan komma i gång och erbjuda utredningar<br />
under <strong>2010</strong> får dela på 200 miljoner kronor.<br />
Läget i Norrbotten: Redan i juni kommer Garnis och<br />
Rehabcentrum att börja med utredningarna.<br />
Rörligt mål:<br />
Minskning av ohälsotalen.<br />
Landstingen kan få ytterligare pengar beroende<br />
på hur mycket länets sjukfrånvaro minskar i förhållande<br />
till andra län. 495 miljoner kronor fördelas<br />
<strong>2010</strong> och ytterligare 495 miljoner 2011.<br />
Läget i Norrbotten: En nybildad försäkringsmedicinsk<br />
kommitté ska arbeta med sjukskrivningarna.<br />
Det finns också 14 rehabkoordinatorer på 15 vårdcentraler<br />
som ska jobba med att bygga upp en god<br />
sjukskrivningsprocess.<br />
Nya vårdcentraler<br />
i Luleå och Piteå<br />
<strong>Norrbottens</strong> läns <strong>landsting</strong> har godkänt 33<br />
vårdcentraler inom ramen för Vårdval Norrbotten.<br />
Utöver <strong>landsting</strong>ets 32 egna vårdcentraler<br />
ansluter ytterligare en privat leverantör. Det är<br />
Läkarhuset Hermelinen AB som ska starta<br />
en vårdcentral i centrala Luleå. Landstingets<br />
32 egna vårdcentraler har genomgått samma<br />
granskningsförfarande som privata leverantörer<br />
och är nu formellt godkända för verksamhet<br />
inom vårdvalssystemet. Landstinget har tidigare<br />
godkänt ansökan från Praktikertjänst AB,<br />
som öppnar en ny vårdcentral i centrala Piteå<br />
den 7 augusti (Cederkliniken).<br />
6<br />
Larm via sms<br />
ska rädda liv<br />
Sjukvården i Stockholm tar sms till hjälp för att<br />
förbättra utsikterna för dem som drabbas av<br />
hjärtstopp utanför sjukhus. Privatpersoner kan<br />
anmäla sig som livräddare i projektet ”Sms-livräddare”.<br />
Tanken är<br />
att alla inom en kilometers<br />
avstånd<br />
från den sjuke ska<br />
få ett sms med instruktioner<br />
om var<br />
den drabbade befinner<br />
sig, skriver<br />
Dagens Medicin.<br />
Ännu vanligt<br />
med antibiotika<br />
Läkare skriver ut antibiotika till nästan hälften<br />
av alla som besöker en vårdcentral för luftvägsinfektion,<br />
fastän de flesta sådana infektioner<br />
orsakas av virus och är självläkande. Det visar<br />
en avhandling vid Linköpings universitet.<br />
Drygt 240 000 patientbesök hos primärvården<br />
i Kalmar län har analyserats i en studie<br />
som är den största hittills i sitt slag i Sverige.<br />
Under de sex år som studien omfattar har<br />
patientbesöken minskat rejält, framförallt för<br />
öroninflammationer och halsinfektioner, men<br />
andelen förskrivningar av antibiotika ligger kvar<br />
på nästan samma höga nivå.<br />
Punktskrift<br />
för känslor<br />
En forskargrupp vid Umeå universitet har utvecklat<br />
en ny teknik baserad på en vanlig webbkamera,<br />
en hårdvara – liten som ett mynt – och<br />
en taktil känselanordning som fästs på huden.<br />
Tekniken innebär att synskadade omedelbart<br />
kan tolka mänskliga känslor.<br />
De visuella intrycken från kameran översätts<br />
av hårdvaran till avancerade vibrerande mönster,<br />
som den synskadade läser av på sin hud.<br />
Olika vibrationer betyder olika saker och den<br />
synskadade kan på så sätt få information om<br />
vilken sorts känslor som en person ger uttryck<br />
för och hur intensiva känslorna är.<br />
nr 3 · maj <strong>2010</strong>