Nr 3 2010 - Norrbottens lÃ¤ns landsting

More documents

Recommendations

Info

30 miljoner till ett friskare Norrbotten Landstinget får upp till 30 miljoner kronor om norrbottningarna blir friskare. Regeringen betalar en miljard per år till landets landsting under 2010 och 2011. Den första sjukskrivningsmiljarden kom till 2006 för att ge sjukskrivningsfrågor högre prioritet inom hälso- och sjukvården och i förlängningen minska kostnaderna för samhället. Nu satsar regeringen ytterligare en miljard per år under två år. Totalt kan Norrbotten få cirka 30 miljoner kronor av de pengarna. Trots att sjukskrivningarna i länet har minskat drastiskt de senaste åren – från 55 dagar per person och år 2005 till 38,4 i mars 2010 – ligger Norrbotten näst högst i landet efter Jämtland. En orsak är att de flesta som är sjukskrivna här är sjukpensionärer med sjukersättning. Bara sex av de 38,4 dagarna är sjukpenning. Den borgerliga regeringen har tagit bort den tidsbegränsade sjukersättningen. De som blir sjukpensionärer i dag blir det för resten av livet och det ställs hårdare krav än tidigare. Alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda. Därför kommer andelen sjukpensionärer att minska i framtiden. Bengt Dahlblom, ordförande för landstingets nybildade försäkringsmedicinska kommitté, tror att ohälsotalen i Norrbotten borde kunna nå riksgenomsnittet om några år. – Tidigare har många i länet arbetat i fysiskt tunga jobb i skogen och i gruv industrin. En Bengt Dahlbom, ordförande för landstingets nybildade försäkringsmedicinska kommitté. del av dem finns kvar i statistiken som förtidspensionärer. Men i dag är de jobben väldigt mekaniserade och de flesta i Norrbotten arbetar i den offentliga sektorn. Det finns ingen anledning att en undersköterska här skulle vara sjukare än någon med samma jobb i Stockholm. Kommittén ska arbeta på ungefär samma sätt som läkemedelskommittén. Läkarna ska uppmuntras att använda sjukskrivningen på bästa sätt och beakta både fördelar, nackdelar och kostnader. Det kanske räcker att sjukskriva någon på deltid eller att låta en behandling pågå parallellt medan patienten arbetar. – Men vi ska framför allt se till att läkarna känner till och tillämpar Socialstyrelsens riktlinjer för hur lång tid patienterna ska sjukskrivas vid olika diagnoser, säger Bengt Dahlblom. Den här gången har regeringen ställt tydliga krav för att landstingen ska få del av miljarderna. De ska jobba med sjukskrivningsprocessen, förbättra kvaliteten på det medicinska underlaget som ska föras över elektroniskt till Försäkringskassan samt göra fördjupade medicinska utredningar. Dessutom måste sjukskrivningarna minska – i Norrbotten med fyra dagar per person och år för 2010. – Det är bra att det ställs krav. Det har inte funnits någon drivkraft att ta frågan på allvar tidigare eftersom det inte är landstinget utan Försäkringskassan som står för kostnaderna, säger Lena Lindgren, projektledare för sjukskrivningsmiljarden i Norrbotten. Ann-Katrin Öhman Sjukskrivningsmiljarden Fyra fasta mål och ett rörligt måste uppfyllas för att en miljard per år 2010 och 2011 ska betalas ut till landstingen. Sjukskrivningsprocessen. De 1a landsting som har ett ledningssystem för sjukskrivningsprocessen på övergripande landstingsnivå får dela på 50 miljoner 2010. 2011 ska ledningssystemet finnas på vårdenheterna för att landstingen ska få dela på ytterligare 50 miljoner kronor. Läget i Norrbotten: Under 2010 ska landstinget klargöra vilket ansvar landstinget, divisionerna och verksamhetscheferna har för sjukskrivningsprocessen. Jämställdhet. Betydligt fler kvinnor 1b än män är sjukskrivna. I år ska landstingen analysera könsuppdelad statistik och utarbeta en handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att få dela på 50 miljoner kronor. 2011 ska landstingen ha genomfört de kortsiktiga åtgärderna och ha påbörjat några av de långsiktiga för att få dela på 50 miljoner kronor. Läget i Norrbotten: Skillnaderna mellan könen är särskilt stora i Piteå och landstinget har startat ett projekt för att ta reda på vad det beror på. Medicinska underlag. En granskning 2 gjord av Riksrevisionen visade att av 355 sjukpenningärenden var det medicinska underlaget otillräckligt i 73 procent av fallen. De landsting som uppfyller kraven i slutet av 2010 i 50 procent av fallen får dela på 75 miljoner kronor. Uppfyller de kraven i 70 procent av fallen får de dela på ytterligare 75 miljoner. Nästa år måste de uppfylla kraven i 80 procent av fallen för att få 150 miljoner kronor. Läget i Norrbotten: Läkarna ska använda Socialstyrelsens beslutsstöd för hur lång tid patienter ska sjukskrivas vid olika diagnoser. De ska inte bedöma arbetsförmågan, utan sätta diagnos och göra en funktions- och aktivitetsbedömning, gärna i team med sjukgymnaster, arbetsterapeuter och beteendevetare. Elektronisk överföring. Statistik 3 visar att kommunikation mellan Försäkringskassan och läkare kan ta hela 22 dagar av en sjukskrivning. För att spara patientens dagar ska de medicinska underlagen digitaliseras. Senast i december 2010 ska det finnas en handlingsplan för hur överföringen ska gå till. De landsting som uppfyller kraven får dela på 100 miljoner kronor. Senast i november 2011 ska minst 90 procent av underlagen föras över elektroniskt. De landsting som uppfyller kraven får dela på 100 miljoner kronor. Läget i Norrbotten: Landstinget håller på att ta fram en handlingsplan i samarbete med IT-avdelningen. Fördjupade utredningar. När en person har varit sjukskriven i 180 dagar ska ar- 4 betsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden. Landstingen ska inom fyra veckor bistå Försäkringskassan med kompletterande utredningar. De landsting som kan komma i gång och erbjuda utredningar under 2010 får dela på 200 miljoner kronor. Läget i Norrbotten: Redan i juni kommer Garnis och Rehabcentrum att börja med utredningarna. Rörligt mål: Minskning av ohälsotalen. Landstingen kan få ytterligare pengar beroende på hur mycket länets sjukfrånvaro minskar i förhållande till andra län. 495 miljoner kronor fördelas 2010 och ytterligare 495 miljoner 2011. Läget i Norrbotten: En nybildad försäkringsmedicinsk kommitté ska arbeta med sjukskrivningarna. Det finns också 14 rehabkoordinatorer på 15 vårdcentraler som ska jobba med att bygga upp en god sjukskrivningsprocess. Nya vårdcentraler i Luleå och Piteå Norrbottens läns landsting har godkänt 33 vårdcentraler inom ramen för Vårdval Norrbotten. Utöver landstingets 32 egna vårdcentraler ansluter ytterligare en privat leverantör. Det är Läkarhuset Hermelinen AB som ska starta en vårdcentral i centrala Luleå. Landstingets 32 egna vårdcentraler har genomgått samma granskningsförfarande som privata leverantörer och är nu formellt godkända för verksamhet inom vårdvalssystemet. Landstinget har tidigare godkänt ansökan från Praktikertjänst AB, som öppnar en ny vårdcentral i centrala Piteå den 7 augusti (Cederkliniken). 6 Larm via sms ska rädda liv Sjukvården i Stockholm tar sms till hjälp för att förbättra utsikterna för dem som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Privatpersoner kan anmäla sig som livräddare i projektet ”Sms-livräddare”. Tanken är att alla inom en kilometers avstånd från den sjuke ska få ett sms med instruktioner om var den drabbade befinner sig, skriver Dagens Medicin. Ännu vanligt med antibiotika Läkare skriver ut antibiotika till nästan hälften av alla som besöker en vårdcentral för luftvägsinfektion, fastän de flesta sådana infektioner orsakas av virus och är självläkande. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet. Drygt 240 000 patientbesök hos primärvården i Kalmar län har analyserats i en studie som är den största hittills i sitt slag i Sverige. Under de sex år som studien omfattar har patientbesöken minskat rejält, framförallt för öroninflammationer och halsinfektioner, men andelen förskrivningar av antibiotika ligger kvar på nästan samma höga nivå. Punktskrift för känslor En forskargrupp vid Umeå universitet har utvecklat en ny teknik baserad på en vanlig webbkamera, en hårdvara – liten som ett mynt – och en taktil känselanordning som fästs på huden. Tekniken innebär att synskadade omedelbart kan tolka mänskliga känslor. De visuella intrycken från kameran översätts av hårdvaran till avancerade vibrerande mönster, som den synskadade läser av på sin hud. Olika vibrationer betyder olika saker och den synskadade kan på så sätt få information om vilken sorts känslor som en person ger uttryck för och hur intensiva känslorna är. nr 3 · maj 2010
Hallå där… … Slawomir Liszewski, kardiolog på medicinkliniken vid Piteå älvdals sjukhus, som nyligen blev svensk mästare i elitklassen i EKG- Foto: MARIA JOHANSSON tolkning. Grattis! Var det en väntad seger? – Nej, jag blev glatt överraskad. Jag hade aldrig trott att det skulle vara möjligt att vinna i Sverige; det är många duktiga läkare som deltar. Hur går tävlingen till? – Den är uppdelad på fem deltävlingar och sker elektroniskt, via internet. Ett antal patientbeskrivningar ska tolkas korrekt i varje deltävling. Det finns många varianter, 120-130 olika alternativ, att välja bland. Vad är det som gör dig till en mästare på EKG? – Dels möter jag många patienter, dels tycker jag om att tolka EKG. Jag scannar in intressanta EKG och sparar i ett eget arkiv, det är värdefullt att ha kvar för att använda i utbildningssyfte. När jag undervisar AT-läkare är det enklare med bra exempel från riktiga patienter i stället för att utgå från en bok. I samband med att jag förklarar för dem tränar jag upp min egen analysförmåga. Får du något förutom äran? – Ett diplom. Det skulle ha delats ut vid det kardiovaskulära vårmötet i Göteborg för någon vecka sedan, men problem med flygplanen gör att jag får det skickat till mig i stället. Vad säger dina medarbetare? – Många på sjukhuset har gratulerat mig; de är stolta över att Piteå älvdals sjukhus nämns i det här sammanhanget. Enligt Dagens Medicin är det första gången en läkare i Norrland vinner tävlingen. Du kommer från Polen men bor sedan drygt tre år med din familj i Piteå. Hur kommer det sig? – Jag och min hustru Katarzyna, överläkare på medicinkliniken inom gastroenterologi, ville till Norrbotten. Vi sökte jobb på vårdcentralen i Älvsbyn, men fick i stället börja på sjukhuset i Piteå. Norrbotten är för oss det bästa stället i hela Sverige – det är det sista området i Europa som är naturligt. Här kan man träffa på älg och ren och promenera i urskog. Dessutom är Piteå en bra miljö för barnen att växa upp i. ULRIKA ENGLUND Ewa Öhström Holmqvist arbetar länsövergripande med hjälpmedel för kognitivt stöd. Hon belönades nyligen med ett stipendium av FUB. Uppskattad för sitt engagemang Ewa Öhström Holmqvist, hjälpmedelskonsulent vid LSS Råd och stöd, har tilldelats ett stipendium av FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Ewa har i drygt 25 år arbetat med personer med kognitiva nedsättningar. Inom LSS Råd och stöd har hon byggt upp enheten Huvudsaken, som blivit känd över hela landet för utvecklingen av begåvningsstödjande hjälpmedel. Ur FUB:s motivering: ”Genom Ewas kreativitet, uppfinningsrikedom, kunskap och stora engagemang har vardagen underlättats för många personer som har en utvecklingsstörning”. Stipendiet delades ut vid länsorganisationens ombudsmöte i Älvsbyn. nr 3 · maj 2010 Från vänster Eva-Lena Asplund, Lena Andersson och Birgitta Salomonsson är involverade i det akutgeriatriska projekt som nu permanentats vid Piteå älvdals sjukhus. Foto: Maria Åsén Personal med visioner för vården av äldre ”Vi ska bli bäst!” Avdelning 2B på Piteå älvdals sjukhus ska bli bäst i Sverige på akutgeriatrisk vård. Personalen, eldsjälarna, gör allt för att nå målet. Det var enhetschefen Eva-Lena Asplund som hade visionen att ge äldre och multisjuka bästa möjliga vård genom att införa ett akutgeriatriskt arbetssätt vid vårdavdelning 2B akutgeriatrik/rehabilitering. Idén fortplantade sig, fick fäste hos vårdpersonalen som består av 26 personer och förverkligades i projektet Utveckling av akutgeriatrik vid Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå älvdals sjukhus. Vital i norr, som har hand om statliga stimulansmedel för äldre, hjälpte till med finansieringen. I november 2008 var det avspark i närvaro av professor Yngve Gustavsson från Umeå universitetssjukhus, som gav värdefulla råd om äldre patienters rätt till adekvat vård. I december 2009 skrevs slutrapporten för projektet och nu är arbetet på avdelningen permanentat, men förbättringsarbeten pågår alltjämt. Stor vikt har lagts på teamarbetet – ett gemensamt synsätt, förhållningssätt och arbetssätt. – Alla medarbetare ska ha den helhetssyn och kunskap som krävs för att vårda den äldre, ofta multisjuka, människan, säger Birgitta Salomonsson, projektledare. Indikationer på att patienten har akut behov av sjukhusvård och ska läggas in på akutgeriatrisk vårdplats är exempelvis: E Oklara förvirringstillstånd där man inte misstänker stroke, hjärtinfarkt eller andra akuta tillstånd som bör tas om hand vid en annan klinik eller akutmottagning. E Försämrat allmäntillstånd orsakat av exempelvis kotkompressioner eller infektioner med behov av några dagars intravenös behandling med antibiotika och/eller dropp. ”Vid rehabilitering av äldre är det viktigt att patienten snabbt kommer på fötter”, säger koordinator Lena Andersson, stående till vänster. E Akut försämring av kronisk sjukdom, exempelvis lättare KOL eller hjärtsvikt. Personalen gör alltid en bedömning av risker för fall, undernäring, trycksår och depressioner. – Det är viktigt för helhetssynen att man lyfter blicken från det diagnosspecifika och ser till hela människans livsmiljö. Vad är skillnaden i omsorg på olika specialistavdelningar och på en akutgeriatrisk vårdavdelning? – Det är fokuseringen på hela människan. Vi ser till multisjuka äldre patienters samtliga behov av vård och hjälp. Men vi samarbetar med andra vårdenheter för att få bästa tänkbara specialistvård, säger Birgitta Salomonsson. På väggen i arbetsrummet hänger ett diplom med en kinesisk symbol för ”gammal”, ett tecken som inbegriper vishet, vördnad och respekt. Kompetensbeviset delas ut till de medarbetare som genomgått utbildningen i geriatrik. Koordinatorn och sjuksköterskan Lena Andersson ser till att patienterna får en vårdplats. Det är också hon som håller personalen uppdaterad vad gäller nya rutiner, som dokumentation av riskbedömningar i Vas. Allt arbete med patienterna inleds med läkemedelavstämning och en screening med fysiska funktionstester, frågor om allmäntillstånd, matlust, sår och så vidare. När patienten lämnar sjukhuset för särskilt boende i kommunal regi skrivs en omvårdnadssammanfattning av teamet på avdelningen till hjälp för alla inblandade – såväl kommunens personal som distriktssköterskor. Birgitta Salomonsson nämner tre hörnstenar i arbetet: – Utbildning, arbetsrutiner och förhållningssätt har prioriterats, säger hon. Under projektets gång kom man också till insikt om hur viktigt det är att personalen har en gemensam etisk bas i kontakten med patienter och närstående. I Piteå älvdals sjukhus upptagningsområde finns 60 000 människor. Antalet äldre i länet växer och fler sjukhus som Kalix, Kiruna och Gällivare ska också skapa akutgeriatriska vårdplatser. Barbro LiNDBErgh Personalens reflektioner: E Riskbedömningarna startar bra processer som stödjer helhetssynen. E Den akutgeriatriska satsningen har bidragit till att arbetet med äldre människor fått ökad status. E Vi märker ett ökat engagemang och bättre sammanhållning i teamet. E Vårdpersonalen uttrycker stolthet över att patienterna får god omvårdnad på avdelningen. E Vi har till och med vågat uttala att vi ska bli Sveriges bästa akutgeriatriska vårdavdelning. 7
Page 1 and 2: no 3 | 2010 Friskare norrbottningar
Page 3 and 4: Folktandvården i Norrbotten 70 år
Page 5: 1999 2000 2002 2003 2004 2006 2009
Page 9 and 10: Eva Bomans arbetsdag 07.13 Börjar
Page 11 and 12: Stina fick ny njure - och ett nytt
Page 13 and 14: TACK kära publik för en fantastis
Page 15 and 16: Livet före detta kåseriet patrik

Nr 3 2010 - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?