2008/-09 (pdf, nytt fÃ¶nster) - Nybro kommun

KVALITETSREDOVISNING 

för 

• Gammelgårdens förskola 

• Högabergs förskoleklass 

• Högabergs fritidshem 

• Västerängsskolan år 1-3 

2008-2009

Innehåll 

1. Inledning 

1.1 Bakgrund 

1.2 Kvalitetsredovisning – för vem? 

1.3 Kvalitetsarbete och metod 

2. Verksamheterna 

2.1 Bedömning av verksamheten som helhet 

2.2 Förskola 

2.2.1 Förutsättningar (inskrivna barn, personal, kostnader, utbildning) 

2.2.2 Utveckling och lärande 

- Verksamhetens insatser och resultat för att nå måluppfyllelse 

- Barn i behov av särskilt stöd 

2.2.3 Likabehandlingsplanen 

2.2.4 Normer och värden 

- Uppfattningar om förekomst av mobbning och kränkning (föräldrar och elever) 

- Uppfattningar om trygghet, inflytande och delaktighet samt demokratiska arbetsformer i 

verksamheten (barn och föräldrar). 

2.2.5 Samverkan 

- Förskola – hem 

- Utvecklingssamtal 

- Förskola – andra verksamheter 

2.3 Förskoleklass 

2.3.1 Förutsättningar (inskrivna barn, personal, kostnader, utbildning, materiella resurser) 

2.3.2 Kunskaper 









- Förskoleklass – hem 


- Förskoleklass – andra verksamheter 

2.4 Fritidshem 

2.4.1 Förutsättningar (inskrivna barn, personal, kostnader, utbildning) 










- Fritidshem – hem 

2


- Fritidshem – andra verksamheter 

2.6 Grundskola 

2.6.1 Förutsättningar (elever, personal, kostnader, utbildning, materiella resurser) 



- Resultat 

- Kvalitetssäkringen av bedömning och betygsättning 

- Elever i behov av särskilt stöd 

- Studie- och yrkesorientering 







- Skola – hem 


- Skola – andra verksamheter 

3

1. Inledning 

1.1 Bakgrund 

Alla kommuner och skolor ska årligen upprätta kvalitetsredovisningar enligt SFS 1997:702. 

Under årens lopp har flera ändringar gjorts i förordningen. Vid ändringen 2001 (2001:649) 

påtalades att bedömningarna som görs i kvalitetsredovisningen ska ha de nationella målen som 

utgångspunkt. Enligt den senaste förordningen, som kom 2005 (2005:609), ska en kvalitetsredovisning 

upprättas för kommunens förskola, skolbarnsomsorg och skolverksamhet. I denna 

förordning sägs att kvalitetsredovisningen ska lyfta fram och redovisa verksamhetens 

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse. 

Varje enhetsrektor upprättar en kvalitetsredovisning som beskriver verksamheten på respektive 

enhet. Därefter upprättas områdets kvalitetsredovisning med sammanställda resultat och 

verksamhetsbeskrivningar från de olika enheterna. 

1.2 Kvalitetsredovisning – för vem? 

Kvalitetsredovisningen är en sammanfattande dokumentation av hur långt vi nått i förverkligandet av de 

nationella målen. Kvalitetsredovisningen ska vara grunden för verksamhetsutveckling - en utveckling som 

handlar om att förbättra resultat över tid. Kvalitetsredovisningen handlar om att säkra de kvalitéer som gör 

att vi når målen, och för att göra det behövs en kontinuitet i insamlande av data, det krävs reflektion och 

analys. 

Kvalitetsredovisningen möjliggör… 

- för elever, lärare och ledning att utifrån en gemensam och tydlig bild av verksamheten diskutera 

utvecklingsbehov och förbättringar samt visa på goda pedagogiska insatser. 

- för föräldrar, politiker och andra intresserade att få en bild av skolan och förskolan. Genom detta 

underlättas diskussioner om t ex inflytande och delaktighet samt utveckling av verksamheten. 

- för våra politiker att få ytterligare ett underlag för diskussion eller beslut. 

- för Skolinspektionen att granska verksamheten och i dialog med kommunen föreslå åtgärder. 

1.3 Kvalitetsarbete och metod 

Kvaliteten mäts genom enkätundersökningar riktade till föräldrar och barn/elever, genom 

insamlingar av nationella provresultat och läsutvecklingsresultat. Kvaliteten utvecklas bland annat 

genom att lyfta fram de goda pedagogiska exempel som finns ute i verksamheterna. De kommunala 

prioriterade områdena läsåret 2008-2009 har varit Barn i behov av särskilt stöd samt Kunskap och de 

effektmål som är kopplade till dessa områden. 

2. Verksamheterna 

Vårt område ”Västeräng” har 4 förskoleavdelningar, 3 dagbarnvårdare, 5 skolklasser år F-3 och 3 

fritidsavdelningar. Det är 79 elever i år F- 3 och 90 förskolebarn, totalt 169 barn. Därtill kommer 

fritids med ca 70 placeringar. Västeräng har ett unikt läge i Nybro kommun, med närhet till 

centrum, bibliotek, simhall, ishall, bowling, vår skolskog och fin utemiljö vid både förskola, skola 

och fritids. 

Vi har 38 pedagoger och 1 enhetsrektor. Vi har utbildad personal med stor erfarenhet. Utöver den 

pedagogiska personalen tillkommer ytterligare 7 och det är kökspersonal, lokalvårdare, 

4

skolsköterska och vaktmästare. Både förskolan och skolan har tillagningskök. Västeräng ingår i 

Madesjö verksamhetsområde, där en områdeschef/rektor finns för hela vårt verksamhetsområde. 

I Nybro finns ett kommunövergripande resursteam med psykologer och specialpedagoger som 

arbetar med både handledning och utredningar. 

2.1 Bedömning av verksamheten som helhet 

Västeräng har tillgång till utbildade, engagerade och kunnig personal och vi har en väl utvecklad samverkan, med tydliga 

rutiner för övergången mellan förskola och skola. Under året har organisationsförändringen med införandet av samordnare på 

arbetslagsnivå fått genomslag. Samordnarna har ett funktionsuppdrag och är underställda enhetsrektor. Funktionsuppdraget 

innebär att samordnaren utövar ett situationsanpassat ledarskap i arbetslaget och ska verka för pedagogisk utveckling mot ökad 

måluppfyllelse kopplat till områdets kvalitetsarbete. 

2.2 Förskola 

2.2.1 Förutsättningar 

Förskolan Gammelgården har en arbetsplan utifrån läroplanen och utifrån arbetsplanen gör 

personalen sin verksamhetsplanering. Vid terminens slut utvärderar vi vår verksamhet utifrån vår 

arbetsplan. Vår verksamhet ska bygga på nyfikenhet, lust och lek i utvecklandet av ett livslångt 

lärande och vi arbeta för att få en tillitsfull relation med föräldrar. Vi har ett eget tillagningskök på 

förskolan som både barn, föräldrar och personal uppskattar mycket. Barnen tycker att vi har 

supergod mat. Vid placering av nya barn, är det kötiden som styr och förskolan har 2 avdelningar 

med 1-3 åringar och 2 avdelningar med 3-5 åringar. 

Förutsättningar -inskrivna barn 

Inskrivna barn i förskolan 

ur Skolverkets statistik 

Inskrivna barn totalt 

antal 

Andel inskrivna barn 1-5 år 

Genomsnittligt antal barn 

Gammelgårdens Enskild regi per grupp per årsarbetare 

förskola 

Nybro Riket Totalt Snitt avd Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket 

2008 715 432 621 72 18 10 % 15 % 17,4 16,9 5,6 5,3 

2007 693 416 941 72 18 11 % 14 % 17,3 16,7 5,6 5,2 

Kommentar till tabellen ovan: 

Gammelgården har 12,7 årsarbetare och genomsnittligt antal barn per årsarbetare är 5,66 

Barn med annat modersmål 


Andel (%) barn 1-5 år med annat 

modersmål än svenska. 

därav andel (%) med modersmålsstöd 

Nybro Gammelgården Nybro Gammelgården 

2008-09 11 16 % 10 8 % 

5

Förutsättningar – personal 

Vi följer vår arbetsplan och håller våra diskussioner kring förhållningssätt levande på våra 

arbetsplatsträffar. Verksamheten ska genom pedagogernas kompetens erbjuda barnen såväl omsorg, 

fostran som lärande och ha ett verksamhetsinnehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en 

allsidig utveckling. Barnen har inflytande i verksamheten och avdelningarna planerar utifrån deras 

intressen, behov och åsikter. Vi har arbetat fram en Likabehandlingsplan och håller också på att 

arbeta fram en plan för ett gemensamt förhållningssätt på förskolan, som ska gälla för både personal 

och vikarier. 

Utbildning (totalt) 


Antal årsarbetare 

Andel med pedagogisk högskoleutbildning 

Nybro Riket Nybro Riket 

2008 129 82 086 75 % 53 % 

2007 123 80 396 77 % 52 % 

2006 118 77 506 72 % 51 % 

2005 113 72 257 72 % 51 % 

Läsåret 08-09 På Gammelgården 16 81 % 


Gammelgårdens förskola har totalt 17 personal, varav 13 med högskoleutbildning (= 81 %), 2,55 

barnskötare och en elevassistent på 0,75 tjänst. 


Gammelgården 

Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 

2008-09 67 % 67 % 67 % 100 % 

Förutsättningar – fortbildning: 

Förskolan Gammelgården påbörjade ett gemensamt projektarbete inom området ”motorik” och 

vikten av barns rörelse för fortsatt utveckling. Personalen har både läst material utifrån forskning 

och diskuterat olika metoder att använda sig av i barngrupperna, för att nå bästa möjliga resultat i 

barns utveckling och lärande. 

Där utöver har vi haft fortbildningssatsningen ”KUBEN – kunskap och bedömning i ett 

specialpedagogiskt perspektiv” i syfte att ge möjligheter att analysera och förbättra verksamheten 

för alla barn och elever med hjälp av ett specialpedagogiskt förhållningssätt. 

Bra att all personal har fått gå på samma fortbildning, anpassat efter vår verksamhet. Tid för 

uppföljning med arbetslaget har ej varit tillräckig 

2.2.2 Utveckling och lärande 

Verksamhetens insatser och resultat för att nå måluppfyllelse. 

Personalen på förskolan har läst forskning om barns motorik, bland annat boken: Motorik, lek och 

lärande av Greta Langlo Jagtoien, Hansen o Annerstedt, samt boken Barns rätt att utvecklas av Ylva 

Ellneby. Bra att alla har läst samma litteratur, men forskningslitteraturen var tung att läsa. Bra att 

diskutera boken tillsammans. 

6

Vi lägger större vikt vid motoriken nu och tänker på detta vid vår planering av verksamhet. Bra 

övningar i barngruppen med ”miniröris” som genomförs på ett lekfullt sätt med de mindre barnen. 

De större har haft gympa i lekhallen. På familjefesten med föräldrarna hade vi motoriska lekar och 

varje avdelning har ordnat en motorisk aktivitet på gården under våren. 

Vi har också arbetat med vår skolskog och har fått den klar med bland annat ett vindskydd för 

barnen, som elever på gymnasiet har byggt åt oss. Barnen är med och planerar till vilken ”skog” vi 

ska gå till. De går med stor glädje och har väldigt roligt i vår natur. Ibland möter vi skolbarnen i 

”vår” skog och det är roligt, tycker barnen. De mindre barnen går till Qvarnaslät och har där en 

hälig stund med fika. 

Förskolan ingår i skolans miljögrupp, för att stärka både samarbetet med skolan och vårda vår 

gemensamma närmiljö, men också för en hållbar utveckling. Vi arbetar nu med att få ”Grön flagg” 

på förskolan. Miljögruppen har ansvarat för städning av gården, planterat, delat ut Bamsetidningar 

om återvinning till barnen. På arbetsplatsträffarna har vi haft dilemmafrågor för att utveckla vårt 

pedagogiska förhållningssätt och detta har resulterat i djupare pedagogiska diskussioner, som vi 

även kommer att fortsätta med nästa läsår. Alla har blivit mer medvetna om hur viktigt vårt 

förhållningssätt är, både till det enskilda barnet och också gruppen. Vi arbetar för en gemensam 

grundsyn på hela förskolan. 

Förskolan har hög närvaro av barn och avdelningssamlingarna före maten har fått kortas ner/delas, 

då barnen är många, för att minska oron i gruppen. Samma sång och ramsor på 

småbarnsavdelningarna 2 veckor i rad, har varit bra. Vi byter lekmaterial regelbundet, flyttar om 

och hittar nya lösningar vid behov. Vi uppmuntrar alltid barnen att försöka själva vi påklädning och 

olika aktiviteter för att växa i sitt lärande. Våra måltider ska alltid vara trevliga och vi skickar runt 

all mat och uppmuntrar barnen till att ta ”tittportioner”, om det är någon ny maträtt. 

Barn i behov av särskilt stöd 

Vi arbetar i mindre grupper för att kunna ge varje barn så mycket som möjligt. Personalen har ej 

kunna gå på fika för och eftermiddag som tidigare, då behovet av personal på avdelningarna har 

varit stort. 

De större barnen får välja lek inne/ute och vi har minskat på planerade aktiviteter, till förmån för 

barnens egna val. Barnen lär sig använda ordet ”stopp”, när de inte vill något, i leken med andra 

barn och då ska barnen lära sig att respektera detta och sluta. Vid städning använder vi städkort och 

vi uppmuntrar de som hjälper till och uppmärksamma aldrig de som inte hjälper till. Vi behöver inte 

tjata. 

”Språkpärmen” vi använder till de större barnen har ett bra material och barnen upplevde träffarna 

med både spänning och nyfikenhet. Roligt med bokprat, där barnen visar och berättar om sin bok, 

som föräldrarna har läst hemma. 

Förslag till åtgärder för utveckling 

Vi vill fortsätta med dilemmafrågor för att fortlöpande få ett djup i våra pedagogiska diskussioner. 

Småbarnsavdelningen ska fortsätta med samma sånger och ramsor 2 veckor i rad, så att barnen 

hinner befästa det de håller på att lära sig. Vi fortsätter vårt projekt kring ”motorikens betydelse för 

barns utveckling”. Motoriken kommer att prioriteras ytterligare vid planeringar för att gagna barns 

utveckling inom språk, rörelse och självkänsla. 

Vi behöver bli mer tydliga med att formulera mål, så att hela arbetslaget vet syftet med aktiviteten 

vi planerar att göra. 

7


Vi har en Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Vi diskuterade den på vårens föräldramöte och har diskuterat 

fram trivselregler på avdelningarna, som vi kommer att kalla för: ”Så här gör vi hos oss”. Våra värdegrundsfrågor och de 

diskussioner som blev var mycket uppskattade på föräldramötet och någon pappa sa, att det var det bästa föräldramöte han 

varit på. 


”Så här gör vi hos oss” plakat, ska skrivas klart och sättas upp på varje avdelning. Vi diskuterar 

Likabehandlingsplanen på nytt på våra föräldramöten och uppmuntrar till ”kontaktdagar”, för att 

det ska bli av för föräldrarna att komma till oss. Det har minskat de senaste åren, så vi får 

påminna och ”dra” lite i föräldrarna. Vi vill öka antalet föräldrar som besvarar trivselenkäterna 

och kommer att diskutera med vår utvecklingsledare om möjlighet till pappersenkäter. 


Två av nämndens effektmål är 

• att utredning och dokumentation av påtalad/misstänkt mobbing, kränkande behandling eller 

behov av stöd/hjälp skall påbörjas inom en vecka. 

• att på föräldra- och elevenkäternas fråga om mobbing skall andelen ja-svar vara noll 

procent. 

Uppfattningar om trygghet, inflytande och delaktighet samt demokratiska arbetsformer i 

verksamheten - barn och föräldrar 

Trygghet i förskolan 

2008 

Gammel-gården 08-09 

Alla barn i Nybro 

Jag tycker att det är roligt att gå i förskolan 85 % 93 % 

Jag har kompisar att leka med i gruppen. 86 % 93 % 

De vuxna tröstar mig när jag är ledsen. 80 % 80 % 

Jag tycker att jag är duktig. 97 % 93 % 

Mina fröknar tycker att jag är duktig. 89 % 67 % 

Jag får hjälp när något är svårt. 93 % 67 % 

Jag vågar prata i samlingen. 94 % 73 % 

Kommentar till tabell: Vi har lägst svar på frågan om barnen får hjälp och vi har diskuterat att ibland beror det på att de 

får vänta på sin tur och ibland beror det på att personalen vill att de ska försöka klara uppgiften själva och att vi inte ska 

serva för mycket vid t.ex. påklädning. 

Inflytande och delaktighet i förskolan 

2008 Gammelgården 08-09 

Alla barn i Nybro 

Jag lär mig roliga och spännande saker. 95 % 92 % 

Jag vill vara med och bestämma vad vi ska göra i gruppen. 89 % 78 % 

Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i gruppen. 82 % 69 % 

Jag vågar prata i samlingen. 94 % 78 % 

Kommentar till tabellen ovan: Här har vi lägst på ”bestämma vad vi ska göra i gruppen” och frågan är lite svår för 

barnen, då en del tycker att de ska bestämma jämt och får man inte det, så bestämmer man inte. Men vi i personalen har 

8

tagit upp detta och att vi ska bli tydligare på att barnen ska känna att de är med i avdelningens planering och det 

demokratiska arbetet i gruppen. 


Förskola – hem 

Samverkan hem och förskola 

ur den centrala trivselenkäten 

2008 Alla barn i 

Nybro 

Läsåret 08-09 

Gammelgården 

Förtroende för sitt barns pedagog. 97 % 99 % 

Barnet trivs på förskolan. 92 % 91,3 % 

Känner sig lugn när barnet är på förskolan . 95 % 100 % 

Samarbetet mellan hem och förskola fungerar bra. 95 % 95,7 % 

Kan framföra kritik mot förskolan utan att det drabbar ens barn. 61 % 56,5 % 

Positivt bemött och välkomnad då de kommer till förskolan. 89 % 91,3 % 

Delaktiga i sitt barns vardag på förskolan 78,5% 69,6 % 

Barnet vistas i en lugn barngrupp. 49 % 34,8 % 

Kommentar till tabell ovan: 

Föräldrar har kompletterat trivselenkäterna med fritext och särskilt framfört följande: 

• Önskemål om att 15-timmarsbarnen ska få välja på att gå 5 tim/dag, 3 dagar i veckan och då 

också möjlighet till att få äta lunch. 

• De har uppskattat vår mat och tycker att verksamheten fungerar mycket bra. 

• Förbättra överlämningen till den som stänger, om de barn som går sent. 

• Mycket trevlig personal. 


Vi vill utveckla/förbättra överlämningen mellan personalen, då man stänger ”sin avdelning” och 

stängningspersonalen tar över. Ev. med en kontaktbok på stängningsavdelningen, som 

överlämnande personal skriver händelser av vikt, från sin avd. 

Våra aktiviteter/metoder på Gammelgården, för att främja ett gott samarbete med hemmet: 

Inskolning 

• Gruppinskolning/enskild inskolning, där barnet efter trygghet söker sig från föräldrarna. Vi 

utgår från ett inskolningsschema. Föräldrainformation lämnas ut, om vår pedagogiska 

verksamhet. 

Föräldramöten 

• Ett varje termin. På hösten presenterar vi vår grovplanering och föräldrarna får möjlighet till 

att lära känna varandra. Kontaktföräldrar väljs på varje avdelning och till vårt 

verksamhetsråd. Minnesanteckningar från föräldramötet skrivs och delas ut till alla. 

Verksamhetsråd 

• 1 gång/termin samlas kontaktföräldrarna från alla klasser och avdelningar i 

Madesjö/Västeräng, i Madesjöskolan, för delaktighet i verksamhetsfrågor som berör hela 

området. 

Familjefester 

• Sommarfest med lekar, sånger och korvgrillning. Lucia, med luciatåg och fika på 

avdelningen. 

Utvecklingssamtal 

• Efter barngenomgångarna har personalen utvecklingssamtal. Vi tar kort, dokumenterar och 

samlar barnens arbeten i deras pärmar. Varje förälder har utvecklingssamtal 1 gång/termin. 

9

Föräldrabesök 

• Föräldrarna är alltid välkomna till oss. Vi har ”Drop-in- fika”, ca 2 ggr/termin. 

Daglig kontakt 

• Vi berättar något från barnets dag här på förskolan, för att föräldern ska få en bild av hur 

barnet har haft det. 

Utvecklingssamtal: 

Föräldrarna upplever att de alltid eller oftast, 82,6 % får bra information om sitt barn under 

utvecklingssamtalet. 13 % av föräldrarna hade inte hunnit få sitt första utvecklingssamtal efter 

inskolningen, då enkäten gjordes. 

Samverkan med hemmet: 

Vi ser att föräldrarna har stort förtroende för personalen och att de är trygg med verksamheten. På frågan om det är en 

lugn barngrupp har bara 34,8 % svarat detta. Under året har barnantalet på förskolan ökat med 6 barn och de barn som är 

inskrivna är som regel heltid. Antalet barntimmar på våra avdelningar är högt, över 650 tim/veckan. Vi har öppet12,5 tim/dag 

och av denna tid är det bara 3 personal under ca 3,5 timma av dagen. Detta medför att vi på avdelningar med 20 barn, 

bara är 2 personal under större delen av dagen, då tjänstefördelningen är 3,0 personal/avdelning på 20 barn. 


Vi kommer att uppmana alla föräldrar att komma hit en dag/år. Om vi ”bokar” in dem, så tror vi att 

det lättare blir av. De ska riktigt känna att vi vill att de ska vara en del av vår verksamhet. 

Förskola – andra verksamheter 

Samverkan med förskoleklassen 

• Fyra träffar med F-klassen under våren, det år barnen fyller 6 år. Vi leker lekar och fikar 

tillsammans. Barnen besöker F-klassens lokaler. 

Samverkan med skolan/fritidshemmen 

• Gemensamt arbete för vår skolskog. Samordnarna från förskolan, fritids och skolan, träffas 

varje vecka. Förskolan ingår i områdets gemensamma fortbildningsdagar och har stängt 2 

dagar/läsåret. "Röda tråden" möten har vi 2 gånger/termin, för pedagogiskt utbyte och 

diskussioner. Det är områdets samordnare tillsammans med ledningsgruppen som träffas 

och det som där tagits upp, lyfts sedan på arbetslagsplaneringar och arbetsplatsträffar. 

Miljögruppen 

• Gemensam miljögrupp förskola – fritids – skola år f-3. Vi arbetar aktivt för att få ”Grön 

flagg” och värnar om vår miljö. 

Samverkan i området: 

Samordnarna är en mycket bra kontaktlänk mellan verksamheterna och miljögruppen har gjort bra insatser med att förbättra 

miljön, med bland annat att så blommor och plantera, samt med gemensam städardag och aktiviteter där vi återvinner 

material. 

10


Vi kommer att samverka vidare i miljögruppen för att få ”Grön flagg”, då målet ännu inte är nått. 

Vi kommer att utveckla kontaktnätet med Madesjös samordnare inom förskola, fritids och skola år 

f-3 för att ge och ta idéer. 

2.3 Högabergs förskoleklass 

Verksamheten ska stimulera varje barns utveckling och lärande, samt ligga till grund för den 

fortsatta skolgången. I förskoleklassen möts förskolans och grundskolans pedagogik. Ett viktigt mål 

är att förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet ska knytas närmare varandra och 

verksamheterna ska utvecklas i mötet mellan olika pedagogiska traditioner. 


Inskrivna elever i förskoleklass 


Inskrivna elever 

totalt antal 

Andel inskrivna elever 

Genomsnittligt 

antal barn 

per årsarbetare 

med samma rektor 

som grundskola 

med annat modersmål med 

modersmålsstöd 

Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket 

2008 167 97 587 100 100 7,8 16,4 0 44,5 6,0 6,5 

2007 180 93 393 100 100 12,2 16,8 18,2 45,4 6,8 6,9 

2006 181 91 900 100 100 11 14,9 50 48,9 7,2 6,7 

2005 147 88 407 100 99 8,2 14,5 50 46,6 8,9 7,1 


Högabergs förskoleklass har 15 barn totalt under läsåret 08-09 och genomsnittligt antal barn per 

årsarbetare är 7,5. Utöver denna beräkning hade gruppen en elevassistent under förskoleklassens 

tid. Med elevassistentens tid inräknat blir fördelningen 5,0 barn, per årsarbetare. 

Förutsättningar - personal 



Antal årsarbetare 


förskollärare fritidspedagoger grundskolans tidigare år 

Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket 

2008 10 6 327 94 61 3 7 3 13 

2007 12 6 442 75 63 5 7 10 12 

2006 13 6 180 74 66 7 8 16 10 

2005 13 6 304 94 69 6 8 0 7 


Högaberg har 2,0 personal högskoleutbildade förskollärare, i förskoleklassen på 15 barn. 

Förutsättningar - fortbildning 

Under hösten 2008 startade fortbildnings initiativet ”KUBEN – kunskap och bedömning i ett 

specialpedagogiskt perspektiv” i syfte att ge möjligheter till att: 

- analysera och förbättra verksamheten för alla barn och elever med hjälp av ett 

specialpedagogiskt förhållningssätt. 

11

- utbyta erfarenheter pedagoger emellan för att på så sätt lyfta fram kompetenser som finns i 

organisationen för att därigenom öka måluppfyllelsen. 

Som eget utvecklingsområdet valde personalen på Högaberg: ”Kreativ utomhuspedagogik” i 

samarbete med övriga förskoleklasser i vårt område. 

• Mål: Diskutera och utveckla metoder för kreativ utomhuspedagogik med inriktning mot 

matte. Barnen har varit mycket kreativa i sitt skapande. De har lagt geometriska former med 

naturmaterial och mätt vilken pinne som är längst och samtalat kring krokiga, respektive 

raka pinnar. Barnen jobbade 2 och 2 med att mäta med en-meters-rep. Personalen har arbetat 

med hemliga påsar med uppdragskort, som kan varieras i all oändlighet. Mycket kreativt 

arbete har genomförts med glädje och engagemang hos barn och personal. 

• De centralt ordnade pedagogträffarna ger ett utmärkt tillfälle att låta pedagoger i samma 

skolform komma samman över områdesgränserna för att utbyta erfarenheter, inhämta ny 

kunskap samt delge varandra information som kan vara till nytta för verksamheten. 

Förutsättningar - materiella resurser 

Datorer i verksamheten? 

Finns i pedagogisk verksamhet? 

Nej, dator finns ej för barnen, endast för personalen i förskoleklassen. 


Vi har ansökt om elevdator till verksamheten. Vi fortsätter att utveckla en kreativ utepedagogik 

och har planerat för 4 tillfällen under nästkommande läsår där vi i personalgruppen diskuterar 

litteratur och tar fram förslag på aktiviteter. 


Verksamhetens insatser för att nå måluppfyllelse. 

Förskoleklassens effektmål: 

• Språk – väcka intresse för bokstäver, barnen ska kunna skriva sitt namn och kunna skriv och 

läsriktning. 

• Matematik – intresse för siffror, känna igen 0-10. 

• Social utveckling – värdegrundsarbete, att få barnen att våga prata i grupp, lyssna på 

varandra, ta ansvar och att vara en god kamrat. 

• Motorik – fin och grov, barnen ska klara den motoriska snabbkontrollen. 

93 % av barnen nådde målen kring matte och svenska. Värdegrunden är ett ständigt 

utvecklingsarbete. Alla barnen nådde målen för fin och grovmotoriken. 


Förskoleklassens effektmål: 

• Att alla barn har ordförståelse. T.ex. att man att ta en instruktion och berätta med ord, så att 

andra förstår. 

• Att alla blir sedda utifrån sina behov. Det ska finnas förståelse för att vi har olika 

förutsättningar att lära. 

12

Målen är uppfyllda med bland annat hjälp av hemspråksträning, högläsning, samtal, 

gruppaktiviteter och enskilda uppgifter. Köpstopp påverkade inköpen av motorikmaterial som 

Christer Gustavsson tipsade om. Planeringstiden har inte gått att få ut helt, vilket har varit svårt pga. 

personalminskning och påverkar förberedelsen i verksamheten. Samverkan med skolan är på låg 

nivå, vi pusslar mycket i verksamheten för att få alla scheman att gå ihop. 


Att fortsätta att jobba mer skapande och kreativt. Inköp av motorikmaterial. Prioritera 

planeringstiden och översyn av samverkan med skolan år 1-3. Språk, matte, motorik och 

värdegrunden är alltid byggstenar i vår verksamhet och varje år är det nya barn att möta. 


Barnen var med och gav förslag på aktiviteter som ska leda till ett gott klimat i verksamheten, då 

planen skrevs i våras. Vi har diskuterat den på elevråd, arbetslagskonferens och föräldramöten. På 

inskrivningen i maj, fick föräldrarna skriva ner förväntningar på föräldragruppen och skolan, utifrån 

värdegrundsarbetet. 


Höstens nya barn ska vara med i utformandet av årets likabehandlingsplan, samt 

föräldrasynpunkter från föräldramöte och verksamhetsråd. 



• att utredning och dokumentation av påtalad/misstänkt mobbning, kränkande behandling eller 


• att på föräldra- och elevenkäternas fråga om mobbning skall andelen ja-svar vara noll 

procent. 

13



Trygghet i förskoleklass 

ur centrala trivselenkäten 

Högaberg 2008 

Jag tycker att det är roligt att gå här i förskoleklassen. 93,3 % 90 % 

Jag har kompisar att leka med i gruppen. 100 % 95 % 

De vuxna tröstar mig när jag är ledsen. 100 % 91 % 

Jag tycker att jag är duktig. 100 % 89 % 

Mina fröknar tycker att jag är duktig. 86,7 % 86 % 


Kommentar till tabell: 

Barnen trivs och har kompisar. Personalen ser barnens behov och förskoleklassen följer 

strävansmålen i läroplanen mycket väl. 

I den centrala trivselenkäten finns följande siffror: 

Inflytande och delaktighet i förskoleklassen 


Högaberg 2008 

Jag lär mig roliga och spännande saker. 80 % 89 % 

Jag vill vara med och bestämma vad vi ska göra i gruppen. 93,3 % 85 % 

Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i gruppen. 73,3 % 75 % 

Kommentar till tabellen ovan: Barnen vill gärna bestämma och vi har arbetat med att vi också måste 

lyssna på varandra och varandras behov och att vi får bestämma ibland och ibland får vi ge avkall 

på vårt önskemål, till förmån för någon annans ide i gruppen. Barnen ska lära sig att ge och ta. 

Förskoleklassens medverkan i elevråd och miljögruppen har varit mycket bra. 


Vi arbetar vidare tillsammans med förskolan och skolan för att få ”Grön flagg”. Varje ny 

förskolegrupp utarbetar på hösten sina trivselregler och lägger stor tyngd på värdegrundsarbetet. 

Viktigt att barnen känner sig delaktiga och att de lär sig lyssna på varandra. 

14

2.4 Fritidshem 



Inskrivna barn i fritidshem 


Inskrivna barn 

totalt antal 

Andel inskrivna 

barn 6-12 år i 

samma organisation 

som grundskola 

Andel inskrivna 

barn 6-9 år av 

befolkningen 

6-9 år. 

Antal inskrivna 

barn per 

avdelning 

Antal inskrivna 

barn per årsarbetare 

Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket 

2008 626 346 130 100 99 76 80 26,1 34,9 14,3 20,2 

2007 576 334 563 100 98 72 79 25 33,5 13,4 19,3 

2006 544 329 057 100 97 67 78 21,8 31,7 13,0 18,8 

2005 587 323 469 98 97 72 76 20,2 30,6 15,8 18,4 


Högabergs tre fritidsavdelningar har tillsammans 69 barn och 4,8 i personal. 

Antal inskrivna barn per årsarbetare är 14,3. 



Antal årsarbetare Andel med pedagogisk högskoleutbildning (%) 

Nybro Riket Nybro Riket 

2008 42 16 878 88 59 

2007 43 17 155 90 60 

2006 41 17 394 88 60 

2005 36 17 409 93 61 


Högaberg har 3,3 tjänst med högskoleutbildning och det är 72 %. 

Förutsättningar – fortbildning 

Alla fritidsavdelningar i vårt område ”Madesjö verksamhetsområde”, har under året träffats 5 

gånger för att arbeta igenom och diskutera arbetssätt/metoder utifrån Allmänna råd. Detta har varit 

kvalitetshöjande, då vi tillsammans har enats om vad det innebär att vi ska arbetar med, vad 

uppdraget är. Det har också mynnat ut i en arbetsplan för fritids. 

Under hösten 2008 gavs samordnarutbildning och satsningen med ”KUBEN – kunskap och 

bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv” i syfte att ge möjligheter till att: 




organisationen för att därigenom öka måluppfyllelsen. 

15

Fritids KUBEN-projekt: 

”Att göra skolgården och skolskogen mer levande”. Genomförda aktiviteter: 

• Vindskydd i skolskogen 

• Linjer har tillkommit på bandyplanen för både bandy och basketspel. Buskar har tagits bort 

och äppelträd har planterats. 

• Bordtennisbordet har fått ny bordskiva med ett permanent nät. 

• Fjärilsrabatt med pärlhyacinter, påskliljor, bolltistel, röd solhatt, budleja. 

• Lavendel och Kärleksört. 

• Fritids har också ett land där de sått morötter och sockerärtor. 

• Två nya solrosland som vår vaktmästare har hjälpt oss med. 

• Ett potatisland 

• I cementrör är det planterat vinranka 


Samordnarträffar och pedagogträffar för fritidspersonalen ska fortsätta. Projektet ”Att göra 

skolgården och skolskogen mer levande”, fortsätter nästa läsår med 2 träffar/terminen, men med 

mer inriktning på skolskogen, hälsofrämjande aktiviteter och arbete med kostcirkeln. 

Vår medvetenhet med att ta med barnen i utvecklingsarbetet har ökat, men vi behöver arbeta 

mer med det. 


Verksamhetens insatser och resultat för att nå måluppfyllelse. 

Fritids effektmål: 

• Mål: Få upp barnens intresse för böcker. Vi har vi nått målet genom följande aktiviteter: 

Boklån, högläsning, biblioteksbesök och vi sätter upp böckerna så att barnen blir 

inspirerade. 


Fritids effektmål: 

• Mål: Alla ska trivas hos oss och vi ska ha lugn och ro med gruppgemenskap. Vi har arbetat 

med gemensamma lekar och vi har utnyttjat matsalen till olika aktiviteter. Barnen behöver 

fortsätta lära sig lyssna på kompisar och de får hålla i samlingen 2 och 2, där de bestämmer 

en aktivitet. 

• Mål: Alla kan leka med alla och klarar att både vinna och förlora. Vi har gjort ett häfte på 

lekar med regler gemensamt för fritids och skolan. 

Barnen har stort inflytande över sin fritidstid. Personalen är lyhörd för deras behov och önskningar. 

Ansvarsfördelningen fungerar. 

16

Barnen har kommit med förslag på aktiviteter och utflyktsmål som vi har genomfört om det har 

varit möjligt. Efter sportlovet var det barnens tur att hålla i samlingen 2 dagar i veckan. Aktiviteter 

har både varit frivilliga och sedan det som alla gör tillsammans. Ex på aktiviteter som många tyckt 

varit roligt: 

• Gipsskålar 

• Nålfiltning 

• Textiltryck 

• Påskpyssel 

• Barkbåtar 

• Stenar av lera 

• Presentkort 


Alla barn på fritids har genom klassråden och elevråd varit delaktig i arbetet med 

likabehandlingsplanen och varje avdelning har tillsammans med barnen tagit fram sina trivselregler. 

Vi har fortlöpande värdegrundsdiskussioner på fritids. Vi har haft gemensamma föräldramöten med 

skolan, där vi tillsammans med föräldrarna samtalat kring detta. 


Vi behöver fortsätta träna och leka gemensamma lekar, målet är inte uppnått att vi kan leka utan 

konflikter. Vi fortsätter samtalar om vår värdegrund och likabehandlingsplanen skrivs om varje 

år efter föräldramöte och samtal på fritidsavdelningarna. 


Vi arbetar med stöd i barns utveckling, social kompetens och självständighet 

Exempel på aktiviteter: 

• Roll-lekar 

• Dramaövningar 

• Samarbetsövningar 

• Personalen erbjuder olika aktiviteter ex. sport, bygglek, spel, pyssel mm 

• Personalen uppmuntrar, berömmer och är positiva. 

• Uppträden, sång och teater 

• Kompisen får hjälpa/visa. 

• Barnen samtalar och lyssnar på varandra. Lär av varandras erfarenheter i barngruppen. 

• Personalen erbjuder material ex. till motorikövningar, drama, att själva starta lekar både inne 

och ute mm. 

17

Jag mår bra på fritids för att 

Ur trivselenkäten 2008 

det är lugn och ro i gruppen 38,5% 

jag har kompisar på fritids 84,5% 

vi gör roliga och intressanta saker på fritids 68,5% 

Jag mår inte bra på fritids. 1 % 

Jag mår bra på fritids för att 

Djupa dalar Myran 08 

det är lugn och ro i gruppen 52,6 % 56,2 % 

jag har kompisar på fritids 89,5 % 90,3 % 

vi gör roliga och intressanta saker på fritids 94,7 % 81,2 % 

Jag mår inte bra på fritids. 5,3 % 3,1 % 

Mitt barn 

Ur trivselenkäten 2008 

tycker om att gå till fritids. 89,9% 

blir positivt bemött av pedagogerna på fritids. 89,1% 

har kompisar i gruppen. 92,4% 

blir stimulerad att lära nytt på fritids. 68,1% 

får tillräckligt med stöd i sin utveckling. 65,5% 

Kommentar till tabellen ovan 

Från Djupa dalar och Myrans fritids var det endast en förälder som svarat på fritidsenkäten, därför 

kan vi inte jämföra oss med hela kommunen. Då de har svarat på skolenkäten, kanske de har tyckt 

att det varit tillräckligt. 


verksamheten 

Trygghet på fritids 


Djupa dalar Myran 2008 

Jag tycker att det är roligt att gå på fritids. 89,5 % 93,8 % 96 % 

Jag har kompisar att leka med i gruppen. 89,5 % 90,3 % 97 % 

De vuxna tröstar mig när jag är ledsen. 100 % 90,3 % 97 % 

Jag tycker att jag är duktig. 89,5 % 83,9 % - 

De vuxna tycker att jag är duktig. 78,9 % 81,2 % 90 % 

Jag får hjälp när något är svårt. 100 % 100 % 97 % 


Vi kommer att arbeta med att alla barn ska må bra på fritids. Vi arbetar vidare med relationer och 

kamratskap på fritids. Förändra föräldraenkäten, så att föräldrarna kan fylla i fritidsfrågor sist på 

skolenkäten. På så sätt hoppas vi att få in fler svar angående fritidsverksamheten, från föräldrarna. 

18


Fritidshem – hem 

Föräldrarna ska känna att vi vill deras barns alla bästa och att vi tillsammans arbetar för att nå dit. 

Ex på aktiviteter för att stärka samverkan med föräldrarna: 

• Kontaktdag 

• Drop-in- fika 

• Föräldramöten 

• Informationsblad 

• Tillgång till verksamhetsplan 

• Enkäter 

• Utvecklingssamtal 

• Daglig kontakt 

Samarbete mellan förskoleklass, skola och fritids: Överlämningssamtal mellan verksamheterna 

när nya barn börjar. Gemensam utvärdering och grovplanering görs varje läsår. 

Gemensamma konferenser, föräldramöten och utvecklingssamtal, med skolan. 

2.6 Grundskola 



Obligatoriska grundskolan 


Antal elever Antal skolor Antal elever 

Andel elever med 

per skola 

modersmålsundervisning 

SVA- undervisning 

Nybro Riket Nybro Riket Nybro Västeräng Nybro V-äng Nybro V-äng 

2008 1804 816606 12 4073 150 64 12 3 0,9 0 

2007 1870 935869 12 4826 156 12,2 5,1 0 

2006 1982 962349 12 4872 165 11,4 6,2 0 

2005 2139 995457 13 4908 165 11,3 4,2 - 


Antal tjänstgörande lärare 

personer 

omräknat till 

heltidstjänster 


Lärare i obligatoriska grundskolan 

(heltidstjänster) 

antal per 100 

elever 

andel med 

pedagogisk 

högskoleexamen 

Antal lärare per 

rektor 


Antal studie- och 

yrkesvägledare 

per 100 elever i 

år 7-9 

Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket Nybro Riket 

2008 199 80141 170 69353 9,4 8,5 91 87 22 21 0,20 0,20 

2007 205 82257 176 71344 9,4 8,4 91 87 26 22 0,14 0,19 

2006 218 84 868 185 73990 9,3 8,4 91 86 31 22 0,19 0,19 

2005 232 86520 197 75482 9,2 8,2 88 86 33 23 0,18 0,20 

19


Västerängsskolan har år 1-3 fördelat på 4 klasser. Skolan har 3 lågstadielärare, en speciallärare 

med lågstadiekompetens och poäng i specialpedagogik, en 1-7 lärare, samt en tidigarelärare med 

poäng i specialpedagogik, anställd för barn i behov av särskilt stöd. Totalt 6 personer, men 5,3 

tjänster. Lärartätheten: 8,2 lärare/100 barn. 

Förutsättningar - fortbildning 

Under hösten genomfördes två samordnarutbildningar och två teman ”Barn i behov av särskilt stöd” 

och ”Att lära” i regi av ”KUBEN – kunskap och bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv” i 

syfte att ge möjligheter till att: 




organisationen öka måluppfyllelsen. 

Två pedagogträffar för pedagoger som arbetar med elever i år 1-3. Innehållet på träffarna har under 

året handlat om barn som ännu inte kommit igång med sin läsning och räkning och hur vi på olika 

sätt kan stödja dem mot att käcka koderna. Man har diskuterat utifrån både pedagogernas egna 

erfarenheter och vad forskningen säger. En av träffarna ägnades åt de nya direktiven kring mål i år 3 

och skriftliga omdömen. 

Speciallärare och specialpedagoger har två träffar per termin. Syftet med träffarna är 

erfarenhetsutbyte och att öka kompetensen för att nå de elever som är i behov av särskilt stöd. 

Höstens båda träffar har ägnats åt Skolverkets rapport ”Särskilt stöd i grundskolan” och det 

allmänna rådet ”För arbete med åtgärdsprogram”. Våren ägnades åt resursgruppens uppdrag - en 

översyn av strukturen kring pedagogiska utredningar, elevvårdsrutiner, åtgärdsprogram och åt att 

sätta fokus på det specialpedagogiska arbetet ute i verksamheten genom Skolverkets mål i år 3. 


Vi kommer att arbeta med att tidigt kartlägga eleverna och lägga veckor med intensivläsning, för att 

tidigt få upp flyt i elevens läsning. Vi ger ”en kvart om dagen läxa” och prioriterar fritidspedagogen 

i skolan, för hjälp med läsningen i liten grupp. Alla pedagoger önskar att fortsätta med de centrala 

träffarna med lärare och specialpedagoger/speciallärare. 


Västerängsskolans insatser och resultat för att nå måluppfyllelse. 

Mål: 

• Att 95 % av eleverna har ökat sin läsförmåga till mars 09. 

• Att kombinera naturen med alla våra skolämnen och besöka skolskogen 10 gånger/terminen. 

• Att ha praktisk matte ute, med 10 gånger/terminen. 

Analys och resultat: 

• Vi har följt upp vårt mål genom att göra samma läsförståelsetest i mars som gjordes vid 

kommunproven på hösten 08. Aktiviteter för att nå målet har varit: Läsning varje dag, 

20

högläsning, tyst läsning, lyssna på barnen en gång/veckan, omfördela spec-tid på 

veckokonferensen, där vi ständigt utvärderar spec-behovet. Västerängsskolan nådde sitt 

mål och alla eleverna ökade sin läsförmåga fram till mars 09. 

• Skolskogen kunde inte alla grupper besöka, på grund av resursbrist/anställningsstopp, 

målet ej uppnått. 

• Mål utematte under 10 gånger/terminen, har uppnåtts. 

Områdets mål: 

• LUS punkt 9, år 1 i juni. 

• LUS punkt 11, år 2, v 39. 

• LUS punkt 15, år 3, v 19. 

Resultat 

Elevers läsutveckling enligt LUS 

• År 1: 88 % nådde skolans mål i läsning, punkt 9. 

• År 2: 76 % nådde skolans mål i läsning, punkt 11. 

• År 3: 81 % nådde skolans mål i läsning punkt 15. 


Vi arbetar vidare med elevernas läsutveckling och vi tar hjälp av forskning och resursgruppen 

för att hjälpa fram de elever som har det särskilt svårt. Vi tar upp målen på föräldramöten för att 

göra föräldrarna delaktiga på skolans mål och vikten av höga förväntningar. Läsa en kvart om 

dagen. De elever som ligger under råpoängen 12 på kommunproven följs upp och stödinsatser 

ska sättas in. 

21

Nedan redovisas resultaten för elever som nått punkt 15 i år 4 med avstämning i vecka 39. 

LUS-avstämning i år 4 v. 39 

hela kommunen 2003 - 2008 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

78 

86 

81 83 

75 

69 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

punkt 15 och över 

• I förhållande till kommunen ligger eleverna i år 3 på Västerängsskolan bättre till vecka 19, 

på 81 %, än år 4, om man jämför med resultaten i vecka 39 och hela kommunen. 

Nationella prov: 

14 % av eleverna i år 3 nådde inte godkänt i ma och sv. Av dessa 14 %, var 66 % pojkar och 33 % flickor. 

Elever i behov av särskilt stöd 

Västerängsskolans mål: 

• Att barnen klarar sina individuella mål. 

Analys och resultat: 

• Alla elever har nått sina individuella mål. I arbetslaget har vi arbetat med en helhetssyn på 

skolans elever och att det är allas ansvar att de når sina mål. Arbetslaget har utvärderat specundervisningen 

varje onsdag på arbetslagstid och ständigt omfördelat resurser efter behov. 

Förslag till åtgärder för utveckling, LUS, Nationella prov, elever i behov av särskilt 

stöd. 

Vi fortsätter att ständigt omfördela spec-tid, under kommande läsår, till elever med behov. Vår 

specialpedagog i området är med i arbetslagets diskussioner om elever i behov av stöd alla 

ojämna veckor. Vi tar hjälp av analysfrågor och utvärderar skolans resultat efter kommunprov, 

LUS, trivselenkäter, nationella prov. I diskussion med elever och föräldrar påtalar vi även 

strävansmålen och inte bara nöjer oss med mål att uppnå. Vi fortsätter att bjuda in vår 

bibliotekarie Sofie, för att bokprata på föräldramöten, för att föräldrarna ska förstå vikten av att 

all form av läsning ger resultat. 

Vi diskuterar att eleverna ibland, efter turordning får ta på sig ett hjärta och blir då tillfälligt 

”hjälpfröken”, att de också växer själva, genom att få hjälpa andra. Detta gäller inte bara inom 

sin klass, utan att de hjälper till i en annan klass på skolan. 

Vi fortsätter med ”Kängrumatte”, bra kluringar. 

22

Västerängsskolans plan för Studie- och yrkesorientering 

Arbetsliv: 

• F-klassen tar upp yrken och arbetsplatser med anknytning till barnens föräldrar. 

• År 1: yrken och arbetsplatser inom eller i närheten till skolan, intervjuer, besök i 

klassrummet och på arbetsplatsen, ex. pedagoger av olika slag, lokalvårdare, vaktmästare, 

kökspersonal, skolsyster, skolledning, simhallspersonal, busschaufför. 

• År 2: yrken och arbetsplatser med anknytning till barnens föräldrar, intervjuer, besök i 

klassrummet och på arbetsplatser. 

• År 3: yrken och arbetsplatser med anknytning till temat Nybro Kommun, intervjuer, besök i 

klassrummet från någon företagsrepresentant, besök på arbetsplatser och besök på 

företagsmässor. 


Intervjuerna har fungerat bra, men svårt att hitta studiebesök. Vi frågar runt mer hos våra 

föräldrar. 


Likabehandlingsplanens främsta syfte är att förebygga och motverka alla former av trakasserier och 

annan kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 

• Tillsammans med personal, elever och föräldrar/verksamhetsråd har vår plan utarbetats 

under våren. Vid utvärdering i maj framkom att vi också ska trycka på vuxna/barn och 

vuxna/vuxna. 

• I ”KUBEN- projektet valde Västerängsskolans personal att fördjupa sig i mobbing och läste 

bland annat ”Mobbad, det har vi inte märkt, av Eva Larsson. Boken var bra och gav många 

tankeställare. Personalens lyhördhet ökade, då diskussionerna i arbetslaget mycket handlade 

om det som sker i tysthet, bland eleverna och vi följde upp de elever som ”ville leka själva”. 

• Incidentrapporter skrevs och följdes upp på alla händelser som inträffade. 

• Varje klass har skolans värdegrund uppsatt, tillsammans med skolans trivselregler. Detta 

dokument ska ständigt vara aktuellt och underlag till diskussioner. 


Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument och vi kommer att arbeta med den nya på 

klassråd, elevråd, i arbetslag och på föräldramöten. Vi fortsätter att följa upp de elever som leker 

själva. Det vi ska trycka mer på i den nya planen är vart eleverna vänder sig vid mobbing av vuxna 

och inte bara barn – barn. 


• att utredning och dokumentation av påtalad/misstänkt mobbning, kränkande behandling eller 


23

• att på föräldra- och elevenkäternas fråga om mobbing skall andelen ja-svar vara noll 

procent. 



Trygghet i skolan - år 2 


2008 2007 

Jag tycker att det är roligt att gå i skolan 87 % 100 % 

Jag har kompisar att leka med i klassen 96 % 100 % 

De vuxna tröstar mig när jag är ledsen. 83 % 97,5 % 

Jag tycker att jag är duktig. 90 % 96,5 % 

Mina fröknar tycker att jag är duktig. 87 % 89,5 % 



Skola – hem 

Västeräng år 1-3, arbetssätt/metoder för föräldrasamverkan: 

Veckoinformation 

• Skolan år 1-3 har veckobrev eller klassrådsprotokoll som skickas hem en gång per 

vecka. I dessa kan även fritids lämna information. 


• 1 gång/termin, vid behov sker samtal flera gånger under terminen. 

Kontaktdagar/åhörarvecka 

• Vi bjuder in föräldrar till våra verksamheter f-3, samt fritids. De är alltid välkomna, men 

detta blir en extra påminnelse om att vara med en dag hos oss. 1 vecka på hösten, en på 

våren, från onsdag till tisdag med tanke på de föräldrar som arbetar skift. Det blir då 

både jämn och ojämn vecka. Föräldrar är välkomna alla dagar till skolan. 

Föräldramöten 

• 1 gång/termin. På hösten berättar vi om målen och om verksamheten. På våren kan det 

utöver det pågående arbetet också vara något tema, t ex värdegrund, hälsa, barnlitteratur 

mm. Skolan och fritids har gemensamma föräldramöten. 

Verksamhetsråd 

• 1 gång/termin samlas föräldrarna i Madesjöskolan. 

Familjefest 

• Vi har vår gemensamma familjefest, med barn och föräldrar från år f-3 i juni. 

Föräldraenkäten 

• Föräldrar får möjlighet att anonymt tycka till om verksamheten på kommunens 

föräldraenkät. 


Utvecklingssamtalet ska vara ett möte där förälder och pedagog ses som jämlika parter. 

Kommunikation är viktig för att tillsammans kunna stödja barnets positiva utveckling och lärande i 

grupp och enskilt. Under utvecklingssamtalet ges möjlighet att diskutera hur verksamheten kan 

24

stödja det enskilda barnets utveckling i positiv riktning. Här ges också möjlighet att diskutera 

föräldrars förväntningar på verksamheten och hur dessa ska kunna tas tillvara. Samtalet och den 

individuella utvecklingsplanen ska grunda sig på en allsidig utvärdering av elevens utveckling 

hittills. 

Av föräldrarnas svar på trivselenkäten centralt framgår att: 

• 99 % haft utvecklingssamtal. 

• 97 % upplever utvecklingssamtalen som meningsfulla. 

• 83 % upplever att de fått bra information inför och under utvecklingssamtalet. 

• 

Resultat: 

Av föräldrarnas svar på Västerängsskolan framgår följande: 

• 100 % haft utvecklingssamtal 

• 100 % upplever utvecklingssamtalen meningsfulla 

• 86 % upplever att de fått bra information inför och under utvecklingssamtalet. 

• 93, 3 % anser att samarbetet mellan föräldern och skolan fungerar bra. 

• 60 % anser att det är en lugn klass 

• 93,3 % anser att mitt barn trivs i skolan 

• 0 % anser att mitt barn har blivit utsatt för mobbning under senaste året 

• 90 % anser att de vuxna tar tag i mobbing, trakasserier eller hot då det förekommer 

på skolan. 

• 100 % av föräldrarna kan rekommendera Västerängsskolan. 

• 100 % av barnen har kompisar i klassen och 93, 3 % tycker om att gå till skolan, 

samt blir stimulerade att lära nytt i skolan genom lust och nyfikenhet. 

Under året kom ett nytt allmänt råd för den individuella utvecklingsplanen som nu även ska 

innehålla ett skriftligt omdöme. Syftet med IUP:n är att ge eleven ökade möjligheter att ta ansvar 

för och påverka sina studier. Det skriftliga omdömet ska innehålla en bedömning av elevens 

kunskap i relation till målen och samtidigt lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att 

stimulera fortsatt lärande. 

En kommunövergripande utvecklingsgrupp med sammanlagt 58 pedagoger, från alla skolformer 

(förskolan – grundskolan), fick i uppgift att ta fram material som ska ligga till grund för elevens 

skriftliga omdöme och IUP. Vid årets slut fanns det för grundskolans del: 

- bedömningsunderlag i alla ämnen utifrån kursplanemålen. 

- mall för skriftligt omdöme 

- mall för individuell utvecklingsplan 

Materialet är dels en medveten satsning på likvärdig bedömning av elevers kunskaper och dels ett 

försök att komma så nära styrdokumenten som möjligt. 


Vi fortsätter med att ta med eleverna på de föräldramöten som handlar om vår värdegrund och att 

eleverna tillsammans med någon annans förälder får diskutera vad olika saker står för, t.ex. ordet 

respekt. Alla föräldrar är alltid välkomna till skolan, men för att ” locka hit” dem kommer vi att 

fortsätta med vår åhörarvecka. 

25

Föräldrarna skriver ner förväntningar på skolan då eleverna skrivs in och dessa fortsätter vi att följa 

upp för att utveckla ett bra samarbete. Vi vill utveckla förtroendet skola - hem, så att föräldrar också 

vågar framföra kritik. 

26

2008/-09 (pdf, nytt fÃ¶nster) - Nybro kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?