Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
•<br />
<strong>Kumla</strong> bibliotek<br />
Behov av ytterligare sparbeting<br />
A v <strong>kommun</strong>alrådet Sven-Ove Cederstrand<br />
öppettider:<br />
HUVUDBIBLIOTEK<br />
Folkets hus, Skolvägen 12, <strong>Kumla</strong><br />
Vuxenavd 21r, tel 019-881 90<br />
Barnavd by, tel 019-88189<br />
Måndag-torsdag 12-20<br />
<strong>Fredag</strong> 12-18<br />
Lördag 11-14<br />
Söndag 16-18<br />
Filialer<br />
HÄLLABROTTET<br />
Tallängens skola, lel 019-72413<br />
Tisdag 10-14<br />
Onsdag,torsdag 10-14 och 17-19<br />
SANNAHED<br />
Servicehuset He'a, tel 019-786 30<br />
Tisdag 10-13 och 17-19<br />
<strong>Fredag</strong> 10-13<br />
BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER I SAMBAND MED HELGER<br />
Skärtorsdag 8 april slänger huvudbiblioteket kl 17.00. Långfredag, påskafton,<br />
påskdagen och annandag påsk är biblioteket stängt. Filialerna i Sannahed och<br />
Hällabrottet stängda under påskveckan.<br />
Valborgsmässoafton 30 april stänger biblioteket kl 17.00. Lördag, söndag 1-2 maj<br />
stängt.<br />
Skoindustrimuseet<br />
Sveavägen 19, <strong>Kumla</strong>, har öppet dagligen mellan klockan 13.00 och 16.30.<br />
För gruppbesök var god ring 019-884 93_<br />
FRI ENTRE!<br />
KUMLAN<br />
Informationsblad för <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong><br />
Ansvarig utgivare:<br />
Kommunalrådet Sven-Ove Cederslrand<br />
Redaktion:<br />
Kommundirektör Thage Arvidsson<br />
Assistent Sigbrit Hägghult<br />
Postadress:<br />
69280 KUMLA<br />
BOKMAGASINET<br />
Hagendalsvägen 26, tel 019-835 04<br />
Tisdag<br />
16-1 B<br />
Lån ur äldre bokbestånd, köp av<br />
<strong>Kumla</strong>krukor, häradskartor. vykort<br />
mm.<br />
Besöksadress:<br />
Stadshuset, <strong>Kumla</strong> torg<br />
Telefon:<br />
019/88 100 (växel)<br />
Nästa nummer utkommer<br />
början maj 1993<br />
,<br />
Rubriken ovan är också rubrik för ytterligare<br />
ett "sparpakef' iden kommu<br />
!lilla verksamheten.<br />
Så sent som i november 1992 behandlade<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige i <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong><br />
budgeten för den samlade <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheten år 1993. Redan i<br />
januari 1993 tvingas vi återigen kräva<br />
minskningar i den <strong>kommun</strong>ala budgeten<br />
och därmed även i verksamheten.<br />
Ingen verksamhet kommer all lämnas<br />
orörd. Även det vi helst vill värna omskolan<br />
och den sociala omsorgen - kommer<br />
att drabbas av besparingaroch nedskärningar,<br />
då utbildning, barn- och äldreomsorg<br />
m m utgör nästan 75 procent<br />
av den <strong>kommun</strong>ala driftbudgeten.<br />
Om dessa nödvändiga besparingar<br />
genomförs på det sätt som nu presenteras<br />
för våra politiker, kommer neddragningen<br />
från år 1992 fram till och<br />
med 1995 att omfatta 40 miljoner kronor<br />
per år i kommande driftbudgetar.<br />
Vi närmar oss därmed en tioprocentig<br />
minskning av den <strong>kommun</strong>ala verksamheten<br />
i kronor räknat.<br />
Denna hårdbantning kan sägas komma<br />
ur den statliga finansiella krisen<br />
och förorsakas i huvudsak av att slaten<br />
inte överför pengar till <strong>kommun</strong>erna i<br />
omfattning som tidigare. Samtidigt inför<br />
staten nya avgifter för <strong>kommun</strong>erna.<br />
Senast i raden av sådana avgifterl<br />
skatter är den så kallade invånaravgiften.<br />
Bakgrunden till invånaravgiften<br />
är att neutralisera de för <strong>kommun</strong>erna<br />
positivt ekonomiska effekterna, som<br />
annars skulle uppstå när arbetsgivar-<br />
avgiften sänks till 35,5 procent och då<br />
en karensdag införs i sjukförsäkringen.<br />
Dessa positiva effekter skall enbart<br />
komma företagen till godo, menar en<br />
majoritet i riksdagen.<br />
l den så kallade invånaravgiften inkluderas<br />
även cn neutralisering av eH<br />
ökatskatteunderlag/intäkt till <strong>kommun</strong>erna<br />
då det så kallade schablonavdraget<br />
i den a!lmiinna självdeklarationen<br />
slopas.<br />
Riksdagens beslut om höjning av det<br />
<strong>kommun</strong>ala bostadstillägget för pensiontirer<br />
belastar också <strong>kommun</strong>ernas<br />
ekonomi ytterligare.<br />
Effekterna av arbetslösheten ger dels<br />
minskade skatteintäkter, dels en ökad<br />
belastning på socialhjälpskontoI. Det<br />
senare får bland annat ses mol den<br />
bakgrunden att arbetsförmedlingarnaI<br />
stalen inte har pengar att motverka<br />
arbetslösheten i den omfattning vi önskar<br />
genom beredskapsarbeten, utbildningsbidrag<br />
etc. Listan över statliga<br />
indragningar och besparingar gentemot<br />
<strong>kommun</strong>erna kan göras längre än vad<br />
ovan redovisas.<br />
Om vi i <strong>Kumla</strong> upplever det synnerligen<br />
besvärligt, kan man undra hur övriga<br />
<strong>kommun</strong>er i länet och landet upplever<br />
situationen. Kommuner där befol<br />
kni ngstalen sviktaroch arbetslösheten<br />
ökar med rekordfart.<br />
T <strong>Kumla</strong> har vi under 1992 hållit befolkningstalen<br />
i huvudsak oförändrade<br />
med en preliminär ökning under<br />
året med 43 personer. Arbetslöshetssiffrorna<br />
är dåliga, men jämfört med<br />
2<br />
3
länet i övrigt är de något lägre och vår<br />
situation ur den aspekten är alltså något<br />
bättre.<br />
Den <strong>kommun</strong>ala ekonomin kan i dagenssituation<br />
med fogsligas vara brydsam.<br />
Tyvärr vet vi redan nu all regeringen<br />
i sin tilläggsproposition till statsbudgeten<br />
- vilken beräknas avges under<br />
april månad - kommer att ställa<br />
yllerligare krav om neddragningarlbesparingar<br />
i den <strong>kommun</strong>ala verksamheten.<br />
Men vi måste klara av såväl<br />
dagens som morgondagens vedermödor<br />
samtidigt som vi blickar fram mot<br />
förhoppningsvis bättre tider.<br />
"Ingenting ont som inte har något<br />
gott med sig" ärett talesätt som till viss<br />
del kan tillämpas även förden <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheten.<br />
4<br />
Genom de hårda sparkrav och ned·<br />
dragningar, som nu måste genomföras.<br />
märker folk i allmänhet nyttan av all<br />
ha en stark och trygg offentlig sektor.<br />
Många ger också uttryck för detta.<br />
Vidare får många av <strong>kommun</strong>ens anställda<br />
synbarliga bevis på uppskattning<br />
från människor. som inte längre<br />
tar för givet att den <strong>kommun</strong>ala servicen/omsorgen<br />
"bara ska finnas" där på<br />
plats. när den behövs.<br />
Vi ska inte heller underskalla eller<br />
glömma bort de effektivitctsåtgärder<br />
och rationaliseringar som genomförs<br />
under nu rådande omständigheter.<br />
tgärder som kommer att vara till gagn<br />
i dagens situation likaväl som i framti+<br />
den och i jämförelsen med alternativa<br />
driftsformer.<br />
D<br />
••_._._, Områden som planeras<br />
beröras av gslukoslnader<br />
•<br />
omrädeA<br />
Område B<br />
Gatukostnader i nordvästra <strong>Kumla</strong><br />
A v sIadsbyggnadschef Bo Ortegrell<br />
"Kammarriitten lämnade klagandenas lalan utan bifall:' SA IJder kammarriiltens domslut<br />
angående ultag av galukostnader inom nord"äslrll <strong>Kumla</strong>, Delta bel~'der att kammarrätten<br />
anser alt <strong>kommun</strong>en har rällatlla ul gatukostnadcr på det sätt som <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
besluhll.<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Bakgrunden till kammarrättens dom<br />
är att <strong>kommun</strong>fullmäktige i <strong>Kumla</strong> i<br />
november 1991 beslutade ta ut så kallade<br />
gatukoslllader inom kvarteret<br />
Katten m fl.SeområdeApå vidsråetIde<br />
karta. Fastighetsägarna inom området<br />
besvärade sig över beslutet.<br />
Kommunfullmäktiges beslut innebär i<br />
konhet följande:<br />
• Varje fastighetsägare inom område<br />
A skall till <strong>kommun</strong>en betala 7600<br />
kronor för förbättringar av gatunätet.<br />
Om en fastighet har flcr än två<br />
lägenheter skall dessutom 3 800 kro+<br />
nor betalas för varje lägenhet utöver<br />
två.<br />
• Beloppen skall uppräknas med index<br />
tiUs betalning sker.<br />
• I speciella fall kan betalning ske genom<br />
avbetalning.<br />
• Ålderspensionärer kan i vissa fall få<br />
anstånd med betalning.<br />
• Ovan angivna principer skall också<br />
gälla för framtida unag av gatukostnader<br />
inom det område som framgår<br />
av vidstående kana (sid 4).<br />
Finansiering al' byggande och underhåll<br />
al' gator och vägar<br />
I Sverige finns tre olika typer av gatorl<br />
vägar. som finansieras på sättsom framgår<br />
av nedanstående tabell.<br />
Typ av gata/l'äg Betalar nybyggnad Betalar<br />
och rorbättringar underhållet<br />
Allmän väg. Statliga skatte- Statliga skattemedel<br />
(= statlig väg) medel<br />
texE20<br />
Kommunala gator Kommunala skatte- Kommunala skattemedel<br />
och vägar, t ex medel och/eller<br />
gatorna inom NV fastighetsägarna<br />
<strong>Kumla</strong><br />
via gatukostnader<br />
Enskild väg. ge- Berörda fastighets- Berörda fastighetsnom<br />
vägförening ägare och medlem- ägare och medlemmar<br />
eller vägsamfäl- mar (med statliga (med statliga och<br />
lighet, t ex och <strong>kommun</strong>ala bi- <strong>kommun</strong>ala bidrag)<br />
vägarna inom drag)<br />
•<br />
Abytorp<br />
5
Så här ser det ut idag...<br />
... och så här efter ombyggnad.<br />
Grundprincipen att en fastighetsägare<br />
kan belastas med kostnaderna för<br />
gata eller väg fram till sin fastighet har<br />
funnits under lång tid i svensk lagstiftning.<br />
Från och med 1982 finns möjlighet<br />
alt ta ut gatukostnader av fastighetsägarna<br />
inte bara vid nybyggnad av<br />
gata utan även vid förbättring av gata.<br />
Tdet aktuella fallet i <strong>Kumla</strong> handlardet<br />
om att fastighctsäg
Rädda skolan - bevara bygden<br />
A v skolchef Anders Nordin<br />
Under hösten 1992 föreslog skolförvaltningen att lokaluln}'tljandct rör skolan i Sannahed<br />
skulle ses över. Samtidigt skulle möjligheterna att integrera skola och skolbarnsomsor~<br />
~ndcrsöka~: ~-örsJagct väc~te starka känslor och skapade engagemang och slor<br />
aktivitet bland foraidrar och övnga Sannahedsbor.<br />
Skola - skolbarnsomsorg<br />
Från halvårsskif1et 1992 är grundskolan<br />
och skolbarnsomsorgen - det vill<br />
säga frilidshem, eftermiddagshem och<br />
deltidsförskola -samorganiseradei fem<br />
skolområden i <strong>Kumla</strong>. Detta ger större<br />
möjligheter all skapa helhet i verksamheten<br />
kring våra låg- och mellanstadiebarn.<br />
Den nya organisationen har tidigare<br />
presenterats i <strong>Kumla</strong>n nr 31992.<br />
r den av <strong>kommun</strong>fullmäktige antagna<br />
skolplanen för <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> beskrivs<br />
ambitionen för samverkan skola-skolbarnsomsorg<br />
så här:<br />
"I alla skolor där det finns skolbarnsomsorgskall<br />
frilids- och eftermiddagshem<br />
integreras, både när det gäller lokaler<br />
och verksamhet. Så långt det är<br />
möjligt skall gemensamma lok
lågstadiet ska förläggas till lokaler i<br />
barnstugan. För mellanstadieeleverna<br />
begärdeskolstyrelsen vidare utredning<br />
av de båda alternativen; nytta årskurs<br />
4-6 till <strong>Kumla</strong>by eller förlägga även<br />
dessa årskurser till lokaler i Sannahed.<br />
Vid skolstyrelsens decembersamman~<br />
träde fattades slutligen beslutet att även<br />
mellanstadieklassen ska förläggas till<br />
barnstugans lokaler i Sannahed.<br />
Ombyggnad av barnstugan<br />
Redan efter skolstyrelsens beslut i oktober<br />
påbörjades projekteringoch ombyggnad<br />
av barnstugan för att bereda<br />
plats för lågstadieklassen. Efter beslutet<br />
att även mellanstadieklassen ska<br />
finnas i barnstugan påbörjades även<br />
dessa ombyggnadsarbeten. Idag står<br />
ett klassrum färdigt och i det blivande<br />
klassrummet för lågstadiet och fritidshemmet<br />
pågår arbetena för fullt.<br />
"Gamla" skolan<br />
Skolstyrelsens beslut atl lämna den<br />
befintliga skolan gav möjlighet för socialnämnden<br />
att gå vidare i planeringen<br />
för gruppboendet i området. När<br />
denna artikel skrivs pågår projektering<br />
och infordran av anbud förom byggnad<br />
av den "gamla" skolbyggnaden till äldre<br />
boende. Skolhusets förändring till<br />
gruppbostäder för äldre bör vara klar<br />
under hösten 1993.<br />
Skolan kvar i Sannahed<br />
Skolstyrelsens beslut december 1992<br />
innebiir all hela skolan kommer att<br />
finnas kvar i Sannahed. Den får en<br />
förändrad kostym med möjlighet att<br />
pröva en intressant samverkan mellan<br />
skola. barnomsorg och fritid. Beslutet<br />
innebär också all skolstyrelsen måste<br />
hitta alternativa sparområden för 1994<br />
års budget.<br />
Ombyggnadsarbetena i barnstugan<br />
kommer att vara klara till vecka åtta.<br />
Skolverksamheten flyttar in från och<br />
med 1 mars.<br />
Parallellt med diskussionen om den<br />
fysiska förändringen vad gäller lokaler<br />
ffi m har under hösten den "inre verksamheten"<br />
- arbetssätt. samverkansformer.<br />
profil etc - diskuterats.<br />
l barnstugan kommer tre sektorers<br />
verksamhet att finnas. Barnomsorgens<br />
daghemsverksamhet finns kvar i sina<br />
tidigare lokaler. Fritidssektornsfritids'<br />
gård finns kvar i sina gamla lokaler<br />
tillsammans med mellanstadieklassen.<br />
Fritidshem och deltidsförskola finns<br />
också i sina tidigare lokaler gemensamt<br />
med lågstadieklassen.<br />
Närheten mellan olika personalgrupper,<br />
gemensamt lokalutnyttjande och<br />
valet av flexibla inventariclösningarger<br />
möjligheter att omsätta en spännande<br />
verksamhetside, diir det enskilda barnet<br />
och barngruppen är utgångspunk~<br />
ten för ett gemensamt, enhetligt och<br />
sektorsövergripande arbete.<br />
Utöver alt barnomsorg, skola och fritid<br />
nyttjar lokalerna kommer även<br />
fortsättningsvis - kanske främst gym~<br />
nastiksalen - att användas av områdets<br />
föreningar.<br />
Det som nu sker innebär ett mycket<br />
effektivt utnyttjande av varje kvadratmeter<br />
i barnstugan.<br />
D<br />
I<br />
I<br />
I<br />
I<br />
<strong>Kumla</strong> 50 år som stad<br />
tillbakablick på<br />
jubileumsåret<br />
A v kllllllrintendenl Mals Runering<br />
Ingen <strong>Kumla</strong>bu eller <strong>Kumla</strong>bcsökare har l'älunder 1992 h~1l kunnat undgå jubileums.<br />
stämningen och jubileumsårets evenemang. Mycket har hänt inom olika områden;<br />
kultur, idrott, näringsliv etc. De ekonomiska satsningarna har varit hlygsamma. Men<br />
engagcmang och entusiasm har gett I}'ckade arrangemang.<br />
Upptakt<br />
Jubileumsåret började med att cirka<br />
1 500 <strong>Kumla</strong>bor firade nyårsskifte på<br />
torget med fyrverkeri, glögg och tal<br />
av <strong>kommun</strong>fullmäktiges ordförande<br />
Berndt Andersson. Högtalaranläggningen<br />
mankerade och talet "kom bort".<br />
Men della hindrade inte folk från att ha<br />
trevligt och att skåla med varandra när<br />
jubileumsåret 1992 började.<br />
-<br />
Skyltar sattes upp vid infarterna till<br />
<strong>Kumla</strong> och besökare hälsades välkomna<br />
till en 50-årsfirande stad. Specialtryckta<br />
jubileumsflaggor inramade de<br />
många jubileumsarrangemangen. Niir<br />
våren intog <strong>Kumla</strong> kunde <strong>Kumla</strong>bor<br />
och besökare vid järnvägsstationen se<br />
en vacker plantering med 500 växter,<br />
som bildadestadsvapen ochjubileumsårtaI.<br />
Ansvariga [lir bildkavalkadt'n Arne Arnshclm och Göran Ekberg. Foto Nerikes Allehanda.<br />
10<br />
11
Steg for Sleg•••<br />
En bildkavalkad om stadens 50-åriga<br />
liv. visad i konsthallen på biblioteket.<br />
blev mycket uppskallad - bilder på<br />
svunna miljöer. människor och företeelser.<br />
som man en gång kommit ihåg<br />
men nu hade glömt. Aterseendets glädje<br />
var stor, påtaglig och rörande. "Detta<br />
var verkligen roligt att se", var en<br />
återkommande kommentar.<br />
Jubileumsskriften "Kumia-ett halvsekel<br />
som stad 1942-92'" kompletterade<br />
utställningen såväl i bild som i text.<br />
Konstutställningen med konstnärer<br />
från <strong>Kumla</strong>s tre vänorter blev också<br />
välbesökt. Ett samarrangemang med<br />
föreningen Norden, s~m samtidigt firade<br />
25-årsjubileum. Aven den kände<br />
<strong>Kumla</strong>konstnären Valter Holmström<br />
jubilerade, då han i en utställning i<br />
konsthallen kunde se tillbaka på ett 70~<br />
årigt konstnärsskap.<br />
I mars invigdes en storstilad minnesmonter<br />
över en av <strong>Kumla</strong>s mest kända<br />
personergenom tiderna - <strong>Kumla</strong>-Frasse<br />
- legendarisk tävlingskämpe på<br />
motorcykel.<br />
Ytterligare en jubileumsutställning<br />
Kurnla i konstpcrspekliv40-tal-50-tal<br />
- blev en utställning med sex konstnärer<br />
som var verksamma på 1940-talel.<br />
Sommarens tio <strong>Kumla</strong>sjönl-eveoemang<br />
hade givetvis prägel avjubileumsåret<br />
och lite extra i fråga om arlister.<br />
Vad sägs om Arne Domnerus, Rune<br />
Gustafsson, Lars Lönndal. James Hol<br />
Iingworth. Jejja Sundström. Stefan<br />
Demert. Tre tjejer, den estniska sånggruppen<br />
Sönajalg och Bröderna Slut?<br />
En söndag i augusti bjöd <strong>kommun</strong>en<br />
till cirkusfest med Brazil Jack och Sveriges<br />
största djurcirkus. Här saknades<br />
ingenting och 1 300 biljetter såldes till<br />
reducerat pris. <strong>Kumla</strong> var sig inte likt<br />
där i tältel. Kommunfullmäktiges ordförande<br />
Berndt Andersson - han med<br />
Uppskllllal jubileumsarrangemang. Foto Nerikcs<br />
Allehanda.<br />
ljudanläggningen på nyårsafton - hälsade<br />
publiken välkommen sittande på<br />
en av de stora elefanterna. En mycket<br />
gammal dam sa: "Jag tvekade om jag<br />
skulle gå hit - nu ångrar jag inte en<br />
sekund aH jag gjorde det".<br />
Förcningsmiissan och mretagsmiissan<br />
under var sitt veckoslut i augusti blev<br />
verkliga succeer. Båda var ytterst välorganiserade.<br />
Det mesta i föreningsväg<br />
och många av <strong>kommun</strong>ens företag<br />
visade upp sig för en publik som översteg<br />
IS OOOpersoner. Vändkorsensnurrade<br />
oavbrutet och släppte igenom cirka<br />
500 personer varje timme. På torget<br />
i mitten av mässhallen skedde olika<br />
framträdanden i form av sång. musik,<br />
idrottsmatcher,mannekänguppvisning<br />
mm.<br />
,<br />
I samband med Bo -92 i Örebro, där<br />
<strong>kommun</strong>en jubileumsåret till ära deltog<br />
med en modell över det ombyggda<br />
"gamla" vattentornet. deltog ett tiotal<br />
konstnärer i en stenbearbetningskurs<br />
med marmor som utgångspunkt. Sex<br />
av konstnärerna ställde sedan ut sina<br />
skulpturcr på torget i <strong>Kumla</strong>.<br />
Mot slutet av året kunde Roland Eckerwal1s<br />
kopparrelief Människor i naturen<br />
sänas upp på bibliotekets barnoch<br />
ungdomsavdelning, Kopparreliefen<br />
var en jubileumsgåva från Sparbanken<br />
i <strong>Kumla</strong>. som tidigare haft<br />
konstverket isina lokaler. men på grund<br />
av ombyggnalion numera saknar erforderligt<br />
väggutrymrne.<br />
I oktober var - jubileet till ära - <strong>Kumla</strong><br />
spelplats för fyra utsålda föreställningar<br />
av Riksteaterns uppsättning av<br />
Hamlct Pjäsen spelades på endast lio<br />
platser i hela Sverige med <strong>Kumla</strong> som<br />
enda spelplats i Örebro län. Det behövdes<br />
20 ton utrustning för att bygga<br />
uppen Elisabetansk teaterlokal i <strong>Kumla</strong>hallen<br />
- ett scenrum helt i Shakespears<br />
anda. Huvudrollen spelades av<br />
Samuel Fröler.<br />
Skoindustrin har haft stor betydelse<br />
för <strong>Kumla</strong> stads framväxt och utveckling.<br />
En lördag i oktober firades därför<br />
för första gången Skons dag med en<br />
mängd aktiviteter påskoindustrimuscet.<br />
"Levande skofabrik", skohistorier.<br />
sagostund.skoorakel.leaterpjäscn 1ge1<br />
kottaskinn och mycket annat. Age skofabrik<br />
hade under dagen öppet för visning<br />
och försäljning.<br />
Ett försök till världsrekord och meritering<br />
för Guiness rekordbok gjordes i<br />
samarbete med Lithells och Korvbrödsbagar'n<br />
meden korv om 6,78 meter och<br />
ell bröd om 6.02 meter.<br />
Höjdpunkten under året ur idrottssynpunkt<br />
sett, var lag-VM i speedway<br />
den 19 september. Tävlingen direkt-<br />
12<br />
13
sändes i TV och var - som vanligt när<br />
det gäller <strong>Kumla</strong>indianerna - ett ytterst<br />
välordnat arrangemang. Listan<br />
över idrotlsarrangemang under jubileumsåret<br />
blev både lång och lyckad.<br />
Följande kan nämnas.<br />
• Folksam cup/Cup <strong>kommun</strong>al. Finalerna<br />
i Svenska fotbollsförbundets<br />
ungdomsturnering för distriktslag<br />
pojkar och flickor. Även dessa matcher<br />
direktsändes i TV.<br />
• Swedish open i vattenskidor.<br />
• Nordiskt mästerskap ibarfolaåkning<br />
på val1en genomfördes i <strong>Kumla</strong> för<br />
första gången.<br />
• Nordiska mästerskap i simhopp för<br />
JUlllorer.<br />
• Europa-cup i bordtennis.<br />
• SM för modellbätar FSR 1,8 cc.<br />
Jubileumsåret avslutades där det<br />
började - på <strong>Kumla</strong> torg. <strong>Kumla</strong> ridklubb<br />
serverade sponsrade pepparkakor<br />
och glögg. Musikskolans blås-<br />
Festlig avslutning av jubileumsåret 1992. Foto Nerikes Allehanda.<br />
orkester spelade. Fullmäktiges ordförande<br />
Berndt Andersson talade högt<br />
och tydligt till församlade <strong>Kumla</strong>bor.<br />
Trumpetfanfarer ljöd strax innan tolvslaget<br />
och ett vackert fyrverkeri avfyrades<br />
från Stadshusets tak.<br />
Med facit i hand<br />
ser vi att del faktiskt hände mycket<br />
under jubileumsåret. För de 300 000<br />
kronor som <strong>kommun</strong>en satsade har<br />
mycket åstadkommits. Det mesta hade<br />
aldrig kommit till stånd utan det stöd<br />
och fina samarbete som <strong>kommun</strong>en<br />
hela tiden haft med enskilda personerI<br />
före ningar.organisationer,köpmän och<br />
företag i <strong>Kumla</strong>. Många arrangemang<br />
har föreningar och andra planerat och<br />
genomfört helt på egen hand.<br />
Jubilcul11skommil1en framför ett<br />
varmt tack till alla som medverkat till<br />
ett fi nt och festligt firande av <strong>Kumla</strong> 50<br />
år som stad.<br />
D<br />
<strong>Kumla</strong> Energi A.~ -<br />
dotterbolag till Orebro Energi AB<br />
Informationfrån Kl/mIa Energi AB<br />
Från och med 1 januari 1993 är <strong>Kumla</strong> Energi AR ett helägt dotterbolag till Örebro<br />
Energi AB. För "åra kunder kommer det inte att innebära någon annan rörändring än<br />
den, aft vi nu rått en ny logotype - företagsmärke samt nytltelefonnummertill egen växel.<br />
Bolaget med ledningsfunktiuner och personal kommer som tidigare aft ha sitt säte i<br />
<strong>Kumla</strong>.<br />
Under 1990-talet kommer slora förändringar<br />
att ske inom energibranschen.<br />
En väntad avreglering kommer<br />
att öka konkurrensen. Vi kommer då<br />
alt ställas inför nya krav från våra kunder.<br />
som vi måste klara medökat utbud<br />
av tjänster och produkter till konkurrenskraftiga<br />
priser.<br />
Mcd Örebro Energi som ägare och<br />
med kompetent personal kan vi erbjuda<br />
våra kunder en bättre service och<br />
ökad marknadsanpassning. Föratt öka<br />
vår konkurrenskraft kommervi att samordna<br />
våra inköp av energiråvara och<br />
övrig materiel.<br />
<strong>Kumla</strong> Energi har frihet atl fastställa<br />
taxor för el och fjärrvärme utifrån bolagets<br />
egna förutsiittningar. Vidare har<br />
bolaget rätt att anta policy, göra investeringar<br />
m m utifrån bolagets affärsmöjligheter.<br />
infrastruktur etc. <strong>Kumla</strong><br />
och Orebro Energi har låga laxar i<br />
jämförelse med riket i övrigt och de<br />
lägsta taxorna i länet. Det finns inget<br />
som talar för att det nya ägandeskapet<br />
skulle medföra en förändring till det<br />
sämre för bolagets kunder.<br />
Avsikten ärocksil att s
UPPSLAGET<br />
- ett par sidor för konsumenten<br />
Bättre och billigare<br />
mikrovågsugnar<br />
Priserna på mikrovågsugnar har sjunkit<br />
stadigt under de senaste åren. Samtidigt<br />
har ugnarna blivit allt bättre på<br />
såväl tining som matlagning. Detta visar<br />
en av Konsumentverkets tester.<br />
Testet omfattar 18 små och medelstora<br />
mikrovågsugnar. De minsta mekaniska<br />
ugnarna koslarcirka l 200-1 700<br />
kronor. En liten mekanisk ugn är fullt<br />
tillräcklig om den ska användas enbar!<br />
för att värma mat.<br />
Densom ofta lagarmat i mikrovågsugnen<br />
kan ha användning för en dyrare<br />
modell med automatik. En automatisk<br />
ugn geT även jämnare tining än den<br />
manuella. En ugn med automatik koslar<br />
cirka l 900-4000 kronor.<br />
Bästa resultatet i testet fick Philips<br />
Whirlpool. Den har viktautomatik och<br />
möjlighet att lagra tider och effekter.<br />
Den kostar cirka 2300 kronor. AEG<br />
Micromal MC 125 - i ungefär samma<br />
storlek och pris - klarade sig också bra<br />
i testet.<br />
Det har sålts cirka 2250000 mikrovågsugnar<br />
på tio år. De används både i<br />
hemmet och på jobbet. Då är det viktigt<br />
med ugnar, som är Hitta att ställa in.<br />
Ugnar med automatik kan vara krångliga<br />
för dem, som inte är vana vid knapptryckningar.<br />
Att effektlägen anges på<br />
olika sätt på olika ugnar kan vara besvärande<br />
för användaren.<br />
- Att ställa in effekten genom att välja<br />
wattal är en bra lösning, då mikrovågskokböckerna<br />
ofta anger wattalet för<br />
tillagning, skriver Råd & Rön. Tidningen<br />
efterlyser även standarder för<br />
symboler på mikrovågsugnar.<br />
Råd & Rön nr 1/1993<br />
Rena snåldisken<br />
Råd & Rön redovisar i sitt senaste<br />
nummer ett nytt test på diskmaskiner.<br />
De nya maskinerna diskar mycket rent,<br />
trots att flera modellerärså valten- och<br />
energisnåla som det någonsin är möjligt.<br />
Konsumentverkets tcstlab har testat<br />
fyra stora golvdiskmaskiner, en smal<br />
golvdiskmaskin och två bänkdiskmaskiner.<br />
De två bänkdiskmaskinerna<br />
Bosch SKT 2022 och Cylinda 770 har<br />
fått samma toppbetyg för diskeffekt<br />
som golvdiskmaskinerna. I tidigare test<br />
har de mindre diskmaskinerna som regel<br />
inte alls diskat lika rent som de<br />
stora maskinerna.<br />
Bänkmaskinerna har också blivit tystare.<br />
En lilen bänkmaskin är idealisk<br />
för mindre hushåll. För en familj på<br />
fyra personer eller fler är del sämre<br />
ekonomi att välja en liten, billig maskin,<br />
som måste köras flera gånger om<br />
dagen, än en storgolvdiskmaskin, skriver<br />
Råd & Rön. I ett exempel ger en<br />
liten bänkdiskmaskin en driftkostnad<br />
om 820 kronor per år medan en stor<br />
golvdiskmaskin med ekonomiprogram<br />
ger en kostnad om 380 kronor per år.<br />
Råd & RÖIl nr 1/1993<br />
Bra yxor kan bli bättre<br />
En bra klyvyxa gör halva jobbet åt den<br />
som behöver klyva ved till spis eller<br />
värmepanna. I sill januarinummer redovisar<br />
Råd & Rön ett test av ålla<br />
klyvyxor. Fyra av dem framstår som<br />
något förmer än de andra.<br />
De yxor som klarat testet bäst är<br />
Wetlerlings för 185 kronor, Sandvik<br />
225 kronor, Agdor 310 kronor och<br />
Gränsfors 400 kronor. Clas Ohlsonyxan<br />
för 100 kronor är endast snäppet<br />
sämre.<br />
Samtliga dessa yxor är bra, men kan<br />
bli bättre. Bland annat kan yxbladets<br />
utformning förbättras. Bladets utformning<br />
inverkar på om yxan blir lätt eller<br />
tung att arbeta med. Här finns utrymme<br />
för nytänkande hos de svenska tillverkarna.<br />
Vilken yxa man väljer måste var och<br />
en avgöra. Olika detaljer är avgörande<br />
för olika människor. En klyvyxa bör<br />
dock inte vara för tung. Den ska inte<br />
väga mer än drygt två kilo. Den amerikanska<br />
yxan Chopper är alldeles för<br />
tung att arbeta med. Den väger hela 3,9<br />
kilo.<br />
Är du villrådig inför ett köp?<br />
Vi kan ge fakta och råd.<br />
Vill du anmärka på något du<br />
k ap<br />
"" t?<br />
"<br />
Vi kan råda och hänvisa dig.<br />
Vart tog pengarna vägen?<br />
Vi hjälper dig med hushållsbudgeten.<br />
Konsumentvägledningen<br />
Tel 019-88106<br />
16<br />
17
Kultur...<br />
...och fritid<br />
UTSTÄLLNINGAR<br />
<strong>Kumla</strong> utställningshall<br />
6 febr - 3 mars<br />
Ll'na AllaT-Larsson<br />
Grafik och leckningH<br />
6-31111
Gruppkorsband<br />
Bokbuss våren 1993<br />
- en service för läshungriga i<br />
<strong>kommun</strong>ens ytterområden.<br />
KUMLABY - vid <strong>Kumla</strong>by skola<br />
Följande onsdagar kl 17.00-19.30<br />
24/2,10/3,24/3,7/4.21/4,5/5.26/5<br />
ÅBYTORP - vid Stene skola<br />
Följande onsdagar kl 17.00-19.30<br />
17/2,3/3,17/3.31/3,14/4,28/4,12/5<br />
EKEBY - vid Bensinmacken, Ekeby<br />
Följande torsdagar kl 17.00-19.30<br />
25/2,11/3,25/3,15/4,2914,13/5<br />
",<br />
KVARNTORP - vid Gamla tvätten,<br />
Skiffervägen<br />
Följande torsdagar kl 17.00-19.30<br />
18/2,4/3,18/3,1/4,22/4,6/5,27/5<br />
LANDSBYGDSTURER<br />
Crsta'<br />
Srånsta<br />
8/3,5/4,3/5 1/3,29/3,3/5<br />
Syrsta<br />
HjorIsberga<br />
8/3,5/4,3/5 9/3,6/4,4/5<br />
Eneby<br />
Valiersta<br />
15/2,15/3,1914, 16/2,16/3,13/4,<br />
17/5 11/5<br />
Nynäs<br />
Rala<br />
22/2,22/3,2614, 23/2,23/3,20/4,<br />
24/5 18/5<br />
Serga<br />
2/3,30/3,27/4,<br />
25/5<br />
Srändåsen'<br />
17/2,17/3,14/4,<br />
12/5<br />
Ormesta'<br />
24/2,24/3,21/4,<br />
19/5<br />
Sjörka<br />
11/2,11/3,15/4,13/5<br />
Frommesta<br />
18/2,18/3,22/4,27/5<br />
Ekebyby<br />
25/2,25/3,29/4<br />
Cja<br />
5/3,2/4,7/5<br />
, Förmiddagstur<br />
Friskvård<br />
för Ditt välbefinnande!<br />
Välkommen deltaga i vår verksamhet, enskilt eller i<br />
grupp!<br />
• Vattengympa<br />
• Ryggympa<br />
• Mammalbabygympa<br />
• Mat - hälsa - motion<br />
• Kost - viktminskning<br />
• Gruppaktivitet<br />
• Föredrag, temadagar<br />
• Studiecirklar<br />
Förfrågan och tidsbeställning måndag-fredag<br />
tel 019-88188, alt 019-88310.<br />
FRISKVÄRDSCENTRALEN<br />
Djupadalsbadet, <strong>Kumla</strong><br />
KOMMA.N[)ITBOLAGET KUMLA TRVGKERI,9lI3
Change language