Ladda ner gratis - Vinnova

Bortom produktutvecklingens motstridiga krav
32
Innovationsledning och kreativitet i svenska företag
Inledning
I takt med den ökande globaliseringen har en stor del av
världens tillverkning flyttat till länder med lägre lönekostnader.
En följd blev att exempelvis svenska företag tvingats
konkurrera med högre kvalitet och differentierade produkter.
Sedan en tid växer emellertid antalet nyutexaminerade
ingenjörer i tidigare fattiga länder. Utöver den tidigare industrialiserade
världen konkurrerar nu även företag i Kina och
Indien med att utveckla produkter. Kanske har kravet på
svenska företag på konkurrensutsatta marknader att ständigt
utveckla och förnya sina produkterbjudanden aldrig varit
större, och det är troligt att det bara kommer att ökas.
Förmågan att kontinuerligt vara innovativ är därför
central för svenska företags överlevnad och tillväxt. Att
kontinuerligt utveckla produkter och processer ställer höga
krav på företagets organisation och ledning. Forskningen
om produktutveckling har lyft fram flera svårigheter som
organisationer med tiden kan hantera allt bättre. Till exempel
har de senaste decenniernas snabba utveckling inom IT
förändrat förutsättningarna för att göra beräkningar och
simuleringar, med ökad utvecklingstakt till sänkta kostnader
som följd.
I takt med de ökade kraven på innovationer står många
organisationer inför uppgifter som inte kan lösas som
tekniska problem utan att andra delar i utvecklingsprocessen
samtidigt blir lidande. Det gör att den organisatoriska
förmågan att hantera enskilda tekniska problem inte längre
ger en konkurrensfördel – den utgör basnivån för konkurrensen.
Företaget behöver idag samtidigt kunna hantera
tekniska och affärsmässiga vilket i en tilltagande utsträckning
gör att teknisk excellens inte räcker. Utöver att hantera
produkten som ett teknologiskt system behöver företag
även kunna göra avvägningar där helheten främjas. Det kan
beskrivas som att produktutvecklingen i företaget har dubbla
uppgifter.
En tilltagande utmaning företag behöver förhålla sig till
rör kraven på förändring och flexibilitet. En förutsättning för
att lyckas inom många verksamheter är att investera. Exempelvis
kräver effektiv produktutveckling inte sällan specialbyggda
laboratorier, testanläggningar och högt specialiserad
arbetskraft. Samtidigt innebär investeringar i specifika resurser
att företagets flexibilitet minskar eftersom en förändrad
omvärld kan kräva andra kompetenser. 1 Företag kan
emeller tid inte låta bli att investera, eller bortse från möjliga
förändringar utan måste förhålla sig till förändring så att de
är konkurrenskraftiga på lång och kort sikt.
En del i denna utmaning rör balansen mellan en effektiv
produktion och att tillverka det som marknaden vill ha. 2
Som ett exempel nämns ibland kampen mellan mobiltelefontillverkare
på 1990-talet, där Ericsson beskrivs som
tekniskt ledande men konkurrerades ut av initialt mindre
tekniskt avancerat, men mer kundorienterade Nokia. Det
ena eller andra räcker inte – organisationer behöver ha
teknisk kompetens samtidigt med förmågan att rikta den
mot segment på marknaden med störst efterfrågan för att nå
framgång.
Sammantaget handlar därför en viktig del av produktutvecklingsarbetet
om frågor som kan beskrivas som att
förena motstridiga krav. Vi belyser detta i det här kapitlet
genom att presentera resultat från en studie av Metso Paper
Karlstad AB; nedan bara kallat Metso Paper. Med dess
produktutveckling i fokus visar vi hur företaget framgångsrikt
hanterar dessa motstridiga krav genom att samtidigt
hantera tekniska och affärsmässiga behov genom organisatoriska
åtgärder som stärker en ingenjörskultur där detta blir
möjligt.
Som utgångspunkt för att förklara hur Metso Paper
lyckas tar vi teorin om dynamiska förmågor. 3 Det är ett
teorifält som betonar förmågan att ompröva och anpassa
organisationen. Att teorin om dynamiska förmågor (från
engelskans “dynamic capabilities)” har vuxit till ett dominerande
fält inom företagsekonomisk forskning, men ännu inte
spridits utanför forskningen, gör spridandet av teorin till ett
bisyfte. På så vis är förhoppningen att teorin skall tydliggöra
Metso Papers styrkor, men även att teorin och specifika
slutsatser görs tillämpliga för andra företag, också i andra
branscher.
I det följande kommer vi att kort presentera denna teoribildning
och därefter vår studie och Metso Paper. Därefter
ger vi fyra exempel på specifika utmaningar i produktutvecklingsarbetet,
innan vi diskuterar på vilket sätt dynamiska
förmågor hjälper Metso att inte bara hantera enskilda utmaningar,
utan att lösa upp och överstiga motsättningar mellan
å ena sidan teknik och affär och hur man förhåller sig till
krav på förändring å den andra sidan. Slutligen sammanfattar
vi, med grund i vår förklaringsmodell, vad som finns
att lära av det här fallet.