Ladda ner gratis - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Design och innovation – ett möte med många möjligheter<br />
44<br />
Innovationsledning och kreativitet i svenska företag<br />
Inledning<br />
Desig<strong>ner</strong>s förmåga att åstadkomma nytänkande uppmärksammas<br />
allt oftare. Till exempel har fallbeskrivningarna från<br />
den framgångsrika amerikanska innovations- och designbyrån<br />
IDEO populariserats både i filmer och i böcker (ex.<br />
Kelley 2001, Brown 2008). Det har också skrivits flitigt i<br />
amerikansk affärspress om begreppet Design Thinking (ex.<br />
Business Week, New York Times). Innovationsutmaningar<br />
ses i det här sammanhanget som komplexa problem som<br />
desig<strong>ner</strong>ns process och tänkande är särskilt lämpade att lösa.<br />
Synsättet att designprocessen handlar om problemlösning<br />
går tillbaka Nobelpristagaren Herbert Simons definition<br />
från 1960-talet av design som: “en förändring av en befintlig<br />
situation till en önskad situation” (Simon 1969/1996), en<br />
definition som också ofta används för att beskriva innovation<br />
och problemlösning.<br />
Visserligen kan en lyckad innovation ofta beskrivas så<br />
i efterhand, dvs. som ett problem har lösts. Men vi tror att<br />
det är ett synsätt som skymmer en annan viktig förståelse<br />
av innovation; desig<strong>ner</strong>n arbetar ofta enligt en annan och<br />
mer estetisk rationalitet där meningsskapande och gestaltning<br />
är centralt för skapandeprocessen. Om man utgår ifrån<br />
skapande som perspektiv så kan man börja “innovationsresan”<br />
helt utan att ha något problem alls.<br />
Medan innovationsforskningens mittfåra vidareutvecklades<br />
från Simons teorier om beslutsfattande, så har<br />
den forskning som sökt förstå desig<strong>ner</strong>ns praktik tagit<br />
andra vägar och funnit kunskap på annat håll. För den<br />
som intresserar sig för design som en estetisk praktik är<br />
den amerikanske filosofen John Dewey (1934) upplysande.<br />
Han menade att estetiska praktiker, där konsten var hans<br />
främsta exempel handlar om att förmedla upplevelser och<br />
betydelser från en situation till en annan via någon form av<br />
medium. Mediet kan exempelvis vara målarens tavla eller<br />
möbeldesig<strong>ner</strong>s stol. Även om Deweys syn på konsten kan<br />
kännas gammaldags så är hans betoning av upplevelser och<br />
betydelser intressant. Problem som utgångspunkt sätts så<br />
att säga på undantag i hans tänkande. En estetisk process<br />
kan istället starta med nästan vad som helst, till exempel<br />
med en iaktagelse av något intressant, ett fenomen som<br />
drar till sig uppmärksamheten. Det kan handla om hur ljus<br />
speglar sig i våt asfalt som inspiration för ett nytt ytskikt<br />
på en bil, eller ett intresse för hur värderingar i samhället,<br />
exempelvis ökad jämställdhet mellan könen kan påverka<br />
utvecklingen av nya typer av handhållna verktygsmaski<strong>ner</strong>.<br />
Oavsett vad det är man riktar intresset mot så växer det<br />
som senare kan bli en ny idé och innovation fram ur en<br />
till synes diffus situation snarare än ifrån ett konkret och<br />
väldefinierat problem. För att lyckas “ringa in” det betydelsefulla<br />
i situationen krävs meningsskapande - aktiv reflektion<br />
och tolkning hand i hand med en skapandeprocess.
Change language