1978 - Kumla kommun

Den stora entrehallen rymmer bland annat en
trevlig servering och är en lokal där man kan
sitta och prata. sitta och läsa eller bara kort och
gott siua.
plant och täckt med papp som erhållit
ett för brandspridning skyddande
lager av singel. Bostadshusen har inåtlutande
tak som är papptäckta. Vissa
invändiga ytskikt i servicehuset kan
vid första anblicken synas dyra, men
materialen har då valts med hänsyn till
underhållskostnad och trivsel. Marmorbeklädnad
rörekommer på trapphusens
planer och trapplöp. Dagcentralens
golv är till största delen belagt
med Kork-a-Plats och till en
mindre del i centralhallen med en hel·
täckande matta. Vinterträdgården har
fått ett golv belagt med keramiska
Dags att reflektera!
Så här i början av september börjar kvällarna bli mörka. Lagen röreskriver
alt fordon i trafik ska11 ha bakåtriktat rött ljus. Men vi andra,
som går, kanske skjuter en barnvagn och i vinter kanske en spark.
stötting. Hur skyddar vi oss bäst på vägkanten nar bilarna möts mitt för
oss. Jo, vi har reflexer. En ovanligt bi11ig livförsäkring.
8
plattor. Halksäkra mattor av plast
förekommer i alla utrymmen med
golvbrunn. Installationer för el, luft_
behandling, värme, sanitet, kyla och
storkök är omfattande och det skUlle
leda för långt att beskriva olika funktioner
och kvaliteter. I elinstallatio_
ner ingår bl a dagcentralens central_
radio- och musikanläggning, hörslingor
samt hela byggnadens brandlarm,
portlås, fastighetsövervakning,
trygghetslarm och automatiska dörröppnare.
Fläktsystemet innehåller
värmeåtervinning och automatik för
olika ventilation under dygnet. Husets
värmebehov erhålles från en provisorisk
värmecentral i ett av Kvarnparkens
höghus. Många installationer
är gömda ovan demonterbara, Ijudabsorberande
undertak. Andra är helt
synliga, bl a värmerör i bostadshusen,
vilket förenklat utförandet och
minskar risken för vattenskador.
En grundläggande princip i omsorgen
om de äldre och handikappade
är rätt till självbestämmande och så
långt som möjligt rätt ti11 normala levnadsvillkor.
Detta innebär att människan
själv skal! bestämma vilken hjälp
hon skall ta emot och kunna välja den
bostadsform som bäst passar. Med
servicehusets tillkomst har man förhoppningsvis
kommit en bit på väg i
denna strävan.
D
Dags för fastighetstaxering
Av taxeringsordjörande Eje Lindelöj
Senast den 18 sept 1980 skall alla fastighetsägare
ha lämnat in sin fastighetsdeklaration.
Deklarationsblanketterna
kommer att förtryckas med
namn, adress, fastighetsbeteckning
m fl uppgifter och sändas ut från länsstyrelsens
dataenhet i månadsskiftet
aug/sept. Fastighetsägarna har alltså
inte lång tid på sig, varför det kan vara
klokt att i god tid förbereda deklarationen
genom t ex uppmätning av huset,
genomläsning av de utsända blanketterna,
jämförelse med 1975 års allmänna
fastighetsdeklaration osv.
Jag kommer här att kortfattat beröra
hur taxeringen kommer att gå till
för gruppen småhus, dvs villor och fritidshus.
Dessa fastigheter skall åsättas
dels ett värde på tomtmark och
dels ett byggnadsvärde. Värdena skall
åsättas med ledning av den riktvärdekarta
som tidigare utarbetats och som
ställdes ut två veckor i våras. Riktvärdena
skall fastställas av skattechefen
på länsstyrelsen med ledning av det
slutgiltiga förslag som de olika arbetsgrupperna
lämnade efter genomgång
av inlämnade synpunkter i samband
med utställningen.
Tomtmark
Värdet skall framgå av riktvärdekartan.
vilken anger ett visst tomtvärde
för en s k normaltomt med storlek
inom ett visst intervall, t ex 600-2000
m l • Detta innebär att alla tomter inom
delta intervall kommer att få samma
värde. Först om ytan under- eller
överstiger 600 resp 2000 m l justeras
värdet. Vidare påverkas värdet av om
vatten, eller både vatten och avlopp
saknas. Är det fråga om t ex en strandtomt
medför detta justering uppåt i
värdeserien. Begreppet värdeserie
innebär att bara vissa tomtvärden får
användas och att justering endast får
ske med ett helt steg, dvs värden mellan
de angivna får inte förekomma.
Vårdeserien omfattar ett 30-tal olika
värden. och med undantag för de
högsta och lägsta finns dessa värden:
20000, 25000, 30000, 35000, 40000,
50 000, 60 000, 70 000, 80 000, 90 000
och 100000 kr. Skulle a11tså en normaltomt
få värdet 50000 kr inom
600-2000 m 2 åsättes värdet 60000 kr
(+ l steg i värdeserien) om ytan för en
viss tomt uppgår til12 500 m l . Skulle å
andra sidan vatten och avlopp saknas
sänks värdet från 50000 kr till 35000
kc (- 2 steg). Utöver dessa möjligheter
ti11 olika tomtvärden kan justering
ske för säregna förhållanden, t ex
swimmingpool på tomten eller att
trädgårdsanläggning helt saknas.
Småhusets värde
Riktvärdekartan anger vilken riktvärdetabell
som ska11 användas. Tabel·
len indelar husen i värdeår (i regel
byggnadsår) t ex 1965-69, 1970-74
och 1975-79 samt storleken i olika
klasser t ex 106-115, 116-125,
125-135 m 2 osv. Slutligen finns nio
olika klasser beroende på vilken standard
huset har. När man bestämt husets
värdeår, storlek och standard kan
byggnadsvärdet läsas av direkt i tabellen.
Kortfattat gäller följande:
9