TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 4 2009

#4 JUNI 2009 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen direkt 

GoTech visar upp 

teknikjobb för unga 

KOMPETENS Växjöföretagens gemensamma 

projekt GoTech ska öka teknikindustrins attraktionskraft 

hos ungdomarna på orten. 

Framtida kompetens måste säkras för industriföretagens 

överlevnad. SIDAN 3 

Foto: Stig-Göran Nilsson/scania 

Nästa avtalsrörelse 

handlar om jobben 

KRISMEDVETANDE Avtalsrörelsen 2010 kommer 

att handla om att rädda jobben. Höga 

löneavtal betyder hög arbetslöshet. Det 

säger Teknikföretagens nyvalde ordförande 

Leif Östling, Scanias koncernchef och vd, till 

Teknikföretagen Direkt. SIDAN 4-5 

’ 

Besparingen måste vara 

ganska hög för att en utflyttning 

ska vara aktuell, helst 

över 30 procent. 

Jens Wernborg, expert sourcing/inköp, 

Exportrådet SIDAN 11 

Foto: Johan Eklund 

Rekrytera flickor säkrar 

en framtid efter krisen 

JOBB Olivia Fröjel, Sandra Larsson, David Olsson, Karoline Åslund, 

Hagfors teknikprogram kan få sommarjobb i industrin. SIDAN 8–9 

Fusionsproblem underskattas 

av företag 

RISK Företagsfusioner och förvärv kan 

innebära både risker och möjligheter. För 

ungefär hälften av alla företag går det bra, 

medan andra halvan misslyckas. Man måste 

också inse att det tar lång tid att ändra ett 

företags struktur. SIDAN 15

2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI 2009 

REDAKTION 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

Ansv. utgivare & 

ledaravdelning 

Jonas Cohen 

jonas.cohen@teknikforetagen.se 

Redaktör 

Lotta Forsman 

Tfn: 08-22 15 77 

Mobil: 0706-32 03 66 

lotta@lofoinfo.se 

Skribenter i detta nummer 

Marita Andersson, Marie Dahlberg, 

Lotta Forsman, Annika Lindqvist, 

Tomas Nilsson 

Prenumerationsärenden 

Tfn: 08-782 09 20 

medlem@teknikforetagen.se 

Årsprenumeration: 200 kr + moms 

Grafisk form 

www.formetc.se 

Telefon, vxl. 

08-782 08 00 

Fax 

08-782 09 00 

Adress 

Box 5510, 114 85 Stockholm 

Besöksadress: Storgatan 5 

Hemsida 

www.teknikforetagen.se 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

på uppdrag av Teknikföretagen. 

Tryck 

Svenska Tryckcentralen, 2009 

ISSN nr. 1651-906X 

Upplaga 

13 000 ex. 

Teknikföretagen företräder de viktigaste 

företagen för Sverige och 

har mer än 3400 medlemsföretag 

med sammanlagt över 300 000 

medarbetare. Medlemsföretagen 

står för hälften av Sveriges export 

och hur det går för dessa företag 

är avgörande för hela Sverige. 

Teknikföretagen arbetar med att 

kombinera praktisk vardagsnytta 

med insatser som på sikt förbättrar 

villkoren för alla medlemmar. 

Tidningen Teknikföretagen Direkt 

når befattningshavare i svenska 

teknikföretag och utkommer 

2009 med 8 nummer. 

All redaktionell text lagras 

i elektroniskt arkiv och görs 

tillgänglig via hemsidan. Externa 

skribenter måste meddela eventuellt 

förbehåll mot att få sin text 

lagrad. I princip publiceras inte 

artiklar med sådant förbehåll. 

Ledaren 

Forskning och innovation – ljus i mörkret 

Allt är inte nattsvart i lågkonjunkturens 

tid. Här och var finns ljusglimtar 

och det gäller inte minst den allt 

större förståelse som näringslivet 

i allmänhet och industrin i synnerhet upplever 

sig få när det gäller högre utbildning, 

forsknings- och innovationspolitik. 

Redan förra året när regeringen presenterade 

sin FoI-proposition syntes de mer 

påtagliga tecknen i rätt riktning. Propositionen 

innehöll satsningar på strategiska 

forskningsområden liksom besked om att 

resurserna till forskning ska öka. Det finns 

visserligen alltjämt frågetecken kring hur 

industrin ska involveras i utformning och 

genomförande av de strategiska satsningarna, 

liksom hur forskningsinstituten på ett 

tydligare sätt ska få del av dessa. Men ändå, 

det skedde en vindkantring till det bättre. 

Gästkrönikan 

Socialdemokraterna försökte göra 

valet till Europaparlamentet till en 

förtroendeomröstning om regeringens 

jobbpolitik. Det gick väl sådär. 

Men faktum är att den borgerliga alliansens 

trumfkort från förra valet håller på 

att förvandlas till värsta lankan inför nästa. 

Vad gör man med en politik som bygger 

på ökat utbud av arbete när efterfrågan på 

arbetskraft försvinner? 

Det bäddar för den skräckpropaganda 

som vi nu kan se växa fram från socialdemokratiskt 

håll. De borgerliga i allmänhet 

och moderaterna i synnerhet är inte ett 

dugg bättre än 1800-talets besuttna i sin syn 

på det arbetslösa trasproletariatet. I alla fall 

om man får tro den bitande analys som görs 

av Anne-Marie Lindgren, utredningschef 

på Arbetarrörelsens Tankesmedja. 

Hon påminner om den gamla legostadgan 

som byggde på att det fanns en skyldighet 

att arbeta, att det var brottsligt att inte 

I propositionen fanns även kopplingar 

till EU-forskningen och också på detta område 

går det åt rätt håll. Det visade sig i det 

gemensamma seminarium som Teknikföretagen 

tillsammans med, Svenskt Näringsliv, 

Sveriges ständiga representation vid EU och 

VINNOVA i maj genomförde i Bryssel. Situationen 

för företagen ser ljus ut och vi har 

ett bra utgångsläge för att skapa ett starkare 

europeiskt innovationsklimat. 

Alltjämt krävs det tydligare och starkare 

länkar mellan forskning, innovation och 

utbildning. Detta gäller såväl för EUs satsningar 

som för det som görs nationellt. 

Också i på det internationella planet behöver 

industrin tidigt involveras i de prioriteringar 

som görs för kommande satsningar 

inom forskning och innovation. 

göra det. Särskilda kommunala tillsynsmän 

skulle se till att de arbetslösa tvångsanvisades 

ett arbete i kommunen eller staten. 

1800-talets tvångsarbetsinrättningar finns 

visserligen inte längre, men vi är inte långt 

ifrån enligt s-ideologen Lindgren. Hon hänvisar 

till att arbetsförmedlingen nu ackorderar 

ut långtidsarbetslösa gratis till alla arbetsgivare. 

Någon möjlighet att tacka nej 

finns inte för den som vill behålla ersättningen 

från det som kallas jobb- och utvecklingsgarantin. 

I s-propagandan blir de nya moderaternas 

hållning till arbetslösa snarlik den 

gamla överhetens syn på fattiga och arbetslösa 

som en sorts opålitliga barn. Att arbetslösheten 

egentligen bara beror på brist 

på arbetsvilja som kan botas med lite hårdare 

tag. 

De hårda formuleringarna säger nog 

ganska mycket om hur debatten kommer 

EU-kommissionen är inne på rätt väg i det 

samarbete som utvecklats med de av näringslivet 

ledda teknikplattformarna. Med 

rätta förutsättningar kan de i många avseende 

fungera som föredömen för samverkan 

mellan näringsliv och akademi men 

också för hur näringslivet kan vara med 

och utveckla forsknings- och innovationssatsningar 

så att de matchar faktiska behov. 

Men då är det viktigt att kommissionen 

koncentrerar sig på att underlätta teknikplattformarnas 

arbete och de strategiska 

forskningsstrategier som utarbetas där 

och inte – vilket det tyvärr finns tecken på 

– fokuserar på organisation och administration. 

Att föda nya byråkratiska strukturer 

är varken EU eller näringslivet betjänta 

av. 

Från Teknikföretagens perspektiv är 

det viktigt att Sverige lyckas bygga upp attraktiva 

FoU-miljöer som gör att stora multinationella 

koncerner väljer att lägga sina 

investeringar i landet. Men det är också 

viktigt hur EU agerar. Den 1 juli tar Sverige 

över ordförandeskapet i EU. Mycket av 

det som kommer att hända under det halvår 

som Sverige ”styr”, är redan bestämt på förhand 

och en del kommer att styras av yttre 

händelser som ingen idag känner till. Men 

som ordförandeland går det förstås att påverka 

en del. Med tanke på att det väljs ett 

nytt parlament och att det senare kommer 

att tillsättas en ny kommission, finns kanske 

ytterligare manöverutrymme för ordförandelandet. 

Om den svenska regeringen tar tillfället 

i akt och försöker förmå EU att i ökad 

utsträckning utforma sin forsknings- och 

inno vationspolitik mer koordinerat och 

med ett helhetsperspektiv, så kan den räkna 

med industrins stöd. • 

Skräckpropaganda(s) inför valrörelsen 

’ 

I s-propagandan blir de nya 

moderaternas hållning till arbetslösa 

snarlik den gamla överhetens syn 

på fattiga och arbetslösa som en sorts 

opålitliga barn. anders jonsson 

att föras fram till nästa års riksdagsval. 

Den ekonomiska krisen har också vänt 

allt upp och ner för regeringen. När förra 

valet vanns på ”minskat utanförskap” pågick 

den utvecklingen redan. I nästa års valrörelse 

kommer utanförskapet att vara högre 

hur man än trixar med definitioner och 

beräkningar. 

Minskade ersättningar och skärpta regler 

för att öka drivkraften att söka jobb hjälper 

föga när det inte finns några jobb att få. 

Därför är det inte så konstigt att finansminister 

Anders Borg på sin nya blogg flaggar 

för fler åtgärder. Förslag om ytterligare aktivering 

och kortare arbetsmarknadsutbildningar 

kan komma i höstens budgetproposition. 

De insatserna hinner dock knappast påverka 

vardagen för särskilt många arbetslösa 

2010. För en regering som satsat allt på 

att den ska öka sysselsättningen borde därmed 

nederlaget vara givet. 

Om det inte vore för att krismedvetandet 

sitter djupt efter kriserna i början av 1980- 

och 1990-talet. Och för att oppositionen i 

alla fall hittills varit ganska usel. 

Alliansen hopp står till att det går att gå 

från utanförskaps- till ansvarskortet. • 

ANDERS JONSSON, 

POLITISK KOMMENTATOR, BL A AFFÄRSVÄRLDEN

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI 2009 3 

GoTech sprider kunskap om teknikjobben 

Joacim Lundgren, en av åttondeklassarna 

som går 

runt på medicinteknikföretaget 

Getinge Disinfection 

i Växjö tycker att företagen 

måste ut och visa upp arbetsplatserna 

bättre för ungdomar. 

Men det här är ett 

bra sätt. Vad Getinge jobbar 

med hade han ingen aning 

om före studiebesöket. Nu 

vet han mer. 

YRKEN Studiebesöket i arrangemang 

av GoTech är upplagt så 

att de 21 eleverna från årskurs 8 

i närbelägna Norregårdsskolan 

först får en kort beskrivning av 

vad Getinge gör. En ung kvinna 

från personalavdelningen Martha 

Dahlqvist informerar om 

disk- och spoldesinfektorerna 

som används på sjukhus, läkarmottagningar 

och i läkemedelsindustrin. 

Hon berättar också om vilka 

yrken som finns på företaget 

som produktionstekniker, 

konstruktör, montör, ekonom, 

inköpare, ingenjör, logistiker. 

Och att man gör allt jobb i 

Växjö. Utvecklar, producerar, 

skruvar ihop och skeppar iväg 

till kunder i Sverige, övriga EU, 

USA och Asien. 

Arbetsplats för unga 

– Valet av en ung tjej som gör 

den första presentationen av företaget 

för eleverna är mycket 

medvetet, säger Joanna Kron, 

projektledare i GoTech. Vi vill 

visa att ett industriföretag kan 

vara en rolig arbetsplats för 

unga. 

Eleverna har inte så många 

frågor först, men rundvandringen 

i verkstaden i tre olika 

grupper får dem att bli mer intresserade. 

Vad har ni för arbetstider? 

Är det kul att jobba här? Vad får 

man i lön, är några av frågorna? 

Joacim Lundgren hör till de 

nyfikna, även om han själv har 

ett annat yrkesval än industrin. 

– Lastbilschaffis, säger han 

tvärsäkert. 

Foto: sofia ernerot 

Joacim Lundgren är en av 

eleverna som lär sig mer om 

Getinge med hjälp av GoTech. 

Lasermaskinen för 8 miljoner, 

där man programmerar in 

hur varje plåt ska skäras, väcker 

dock ett ganska stort intresse. 

– Vi visar att jobbet här 

är tekniskt avancerat och inte 

dammigt eller bullrigt, säger 

Arild Karlsson, som visar runt. 

Han ger besöket en personlig 

touch genom att berätta att han 

själv började arbeta på Getinge 

för 16 år sedan i maskinverkstaden 

och sedan fortsatte som 

montör, produktionsledare och 

nu projektledare på personalavdelningen. 

Mona Ottoson, personalchef 

på Getinge berättar varför man 

tar emot högstadieelever på 

studiebesök. 

– Getinge är ett medicintekniskt 

företag med stora krav på 

produkterna. Vi måste se framåt 

när det gäller rekrytering. 

Det behövs produktionstekniker, 

konstruktörer på utvecklingssidan 

samt montörer och 

svetsare. 

– Det ställs stora krav på 

montörerna hos oss, fortsätter 

hon. Tanken är att de ska 

rotera mellan uppgifterna, de 

ska vara med från bygget av 

maskinen tills den är klar att 

skickas iväg. Bland annat är 

kraven på dokumentation numera 

mycket stora inom medicinteknik 

framförallt för leveranser 

till USA. • 

 

LOTTA FORSMAN 

’ 

Vi måste se framåt när det gäller rekrytering. 

Det behövs produktionstekniker, 

konstruktörer på utvecklingssidan samt montörer 

och svetsare. MONA OTTOSON, personalchef på getinge 

Växjöföretagen hade svårt 

att rekrytera den kompetens 

man behövde. Och man 

var för ett år sedan överens 

om att det som måste till 

var ett samlat arbete för att 

öka teknikindustrins attraktionskraft 

hos ungdomarna 

på orten. Det är bakgrunden 

till GoTech. 

AKTION Diskussionerna började 

långt tidigare i Teknikföretagens 

samarbetsgrupp, berättar 

Bengt Swanström, vd 

Willo Maskin och ordförande 

i Växjöföretagens projekt Go- 

Tech. Företagen såg kommande 

svårigheter att rekrytera den 

kompetens man skulle behöva, 

i synnerhet med stora pensionsavgångar 

framför sig. 

– Vi förstod att vi i industrin 

måste agera, säger han. Kostnaden 

var inget problem. GoTech 

kostar mindre per företag och 

år än ett vanligt rekryteringsärende. 

Projektformen blev det 

GoTech 

Projektet GoTech blev till hösten 

2008 när tolv av de största 

teknikföretagen i Växjöregionen 

gick samman för att 

trygga sin framtida tillgång på 

kompetent arbetskraft. Under 

året har tre företag tillkommit 

och ytterligare två har visat intresse 

att gå med. 

Alla är teknik- eller IT-företag 

med 25 till 610 anställda. Föreningen 

drivs helt av egna 

medel från medlemsföretagen. 

Bland aktiviteterna finns möten 

med alla åttor och nior i 

Växjö högstadieskolor, dialoggrupper, 

erfarenhetsutbyte och 

inspirationsdagar för tekniklärare 

samt utbildning av studievägledare. 

Företagen bakom GoTech är 

Andritz, Arcoma, Balco, Finnveden 

Powertrain, Getinge Disinfection, 

Micropower, IV-Produkt, 

Rottne Industri, Systeam, 

Sörman Information, Thorsman 

& Co, Wexiödisk, Willo 

Maskin, Volvo Construction 

Equipment, Växjöfabriken Produktions 

AB. 

Projektet varar i en första vända 

till hösten 2010 och ska 

sedan utvärderas. Projektledare 

är Joanna Kron. 

www.gotech.nu 

Foto: sofia ernerot 

Framtida kompetens måste säkras 

långsiktiga alternativ som behövdes. 

Det löper i en första 

omgång till augusti 2010 och 

ska då utvärderas. 

Läget i den industriberoende 

regionen är redan prekärt. 

2008 antogs bara 89 studenter 

till ingenjörsutbildningarna på 

Växjö universitet. Och endast 

15 elever, antogs till kommunens 

industriprogram. 

– GoTech genomför en bukett 

aktiviteter, säger Joanna Kron. 

Dagens studiebesök är en av dessa 

och hörnpelaren är samverkan 

mellan GoTech och skolan. 

– Skolan tar emot oss med 

öppna armar, fortsätter hon. 

Det senaste projektet är ett ”letter 

of intent” mellan kommunledning, 

rektorer, Komvux och 

GoTech om att skapa ett riktigt 

bra industriprogram i Växjö. 

Produktionscheferna på tre företag 

har deltagit med diskussioner 

om lokaler, maskiner 

och APU för ett sådant program. 

• 

LOTTA FORSMAN


Teknikföretagens nye ordförande: 

”Det är nivån på arbetslösheten vi kom 

Avtalsrörelsen 2010 kommer att handla om att 

rädda jobben. Höga löneavtal betyder hög arbetslöshet. 

Det säger Teknikföretagens nyvalde 

ordförande Leif Östling, Scanias koncernchef 

och vd, i en intervju för Teknikföretagen Direkt. 

Han förutspår vidare helt nya strukturer för arbetsmarknadens 

organisationer (arbetsgivareoch 

fack) i globaliseringens tidevarv, strukturer 

som inte nödvändigtvis följer nationsgränserna. 

Leif Östling kritiserar också industriföretagen för 

bristande insäljning till unga av teknikjobben. 

KRISAVTAL Trots den tuffa lågkonjunkturen 

är Scaniachefen 

inte uppgiven om framtiden. 

Även om han medger att han 

inte upplevt sådana fall i orderingången 

som under första 

kvartalet i år ( för Scanias del 

70 procent för vissa teknikföretag 

uppåt 85 procent) vill Leif 

Östling se möjligheterna. 

– Återställare kommer alltid, 

förr eller senare. Det positiva 

med kriser är att strukturomvandlingen 

i både företag 

och samhälle går fortare. Vi 

pushas att ta tag i frågor som 

inte hunnits med tidigare, säger 

han. Och detta är svenska 

företag bra på. De är pragmatiska 

och har ett bra diskussionsklimat 

med de fackliga 

motparterna. 

Hans eget företag Scanias 

sätt att möta den akuta situationen 

har vunnit mycket respekt. 

Ingen fast anställd har sagts 

upp och delar av arbetstiden 

har lagts på utbildning av de 

anställda. I mitten av maj blev 

ett så kallat krisavtal klart på 

företaget vilket innebär fyra dagars 

arbetsvecka och sänkt lön 

med tio procent. Avtalet gäller 

under ett halvår för alla personalkategorier, 

inklusive företagsledningen. 

(Se även sid 6) 

Fortsatt jobbiga år 

Leif Östling tror dock inte att 

vi kan lägga krisen bakom oss 

alltför raskt. 

– 2010 blir ett fortsatt jobbigt 

år och även 2011, gissar 

han. Vi har väl knappt nått ända 

ned till botten än och ingen 

vet hur långsträckt den blir. 

År 2010 kompliceras dessutom 

av att det samtidigt är valår 

och nya avtalsförhandlingar. 

’ 

Väldigt lite 

är sig likt från 

när arbetsmarknadens 

organisationer 

växte fram under 

det senaste århundradet. 

LEIF ÖSTLING, VD SCANIA 

– Valrörelsens dramatik kan 

äventyra en vettig avtalsrörelse, 

befarar Östling. Han efterlyser 

en insikt hos politiker och fackförbund 

att löneökningarna de 

kommande åren ska hållas på 

en mycket låg nivå. Det är nivån 

på arbetslösheten vi kommer 

att förhandla om i nästa 

avtalsrörelse, säger han. 

I vågskålen för att detta ska 

lyckas ligger enligt Östling andan 

bakom krisavtalet mellan 

IF Metall och Teknikföretagen. 

– Den uppgörelsen tyder på 

ett nytt tänkande i den ekonomiska 

krisens spår. På Scania 

innebär avtalet om fyradagarsvecka 

att företaget kan behålla 

kärnkompetensen. Krisavtalet 

mellan Teknikföretagen och IF 

Metall har som helhet räddat 

jobben för tusentals människor 

i landet. När den nuvarande 

krisöverenskommelsen löper 

ut kommer det med stor sannolikhet 

att vara lika aktuellt 

att fortsätta i samma spår kommande 

år. Krisen är inte över 

2010, massor av varsel i teknikindustrin 

kommer att lösas ut 

och det allra viktigaste måste 

vara att rädda jobb. Och det gör 

vi inte med höga löneavtal som 

driver upp kostnadsläget för företagen 

och tvingar ut jobb från 

Sverige till lågkostnadsländer, 

understryker Leif Östling. 

Leif Östling talar mycket om 

behovet av att tänka nytt. 

– Det är dags att lämna de 

modeller vi jobbat efter i snart 

100 år, säger han och syftar i 

första hand på hur organisationerna 

på arbetsmarknaden ser 

ut. Han menar att dagens organisationsstrukturer 

speglar den 

tid då industrialismen konsoliderades 

under sent 1800-tal 

och början av 1900-talet. 

– I dag lever vi med en helt 

ny tidsanda. Världshandeln 

ökar snabbt, vi importerar och 

exporterar mycket mer än tidigare, 

den internationella konkurrensen 

ökar. Väldigt lite är 

sig likt från när arbetsmarknadens 

organisationer växte fram 

under det senaste århundradet. 

EU har kommit till, det kommunistiska 

systemet har brakat 

samman – och både marknad 

och ekonomi är globala. 

Leif Östling, ny ordförande 

i Teknikföretagen, tror att 

bilindustrins organisationer 

i Europa på sikt kan få 

strukturer som inte behöver 

följa nationsgränserna. 

Förändringsmotor 

– Arbetsgivarna och facken 

måste analysera hur ett konstruktivt 

samspel ska ske framöver 

och vilka modeller vi behöver 

arbeta efter. De slutna 

nationella systemens tid är förbi 

och nu måste vi hitta modeller 

som passar den öppna globala 

världen. 

På sikt, så där 20 – 30 år, 

skulle det inte förvåna Leif Östling 

om exempelvis den europeiska 

bil- och leverantörsindustrin 

har så stora 

gemensamma intressen att det 

kanske visar sig vettigt att ha 

övergripande starka intresseorganisationer. 

Det finns fler ”heliga” grän-


mer att förhandla om” 

KURSER 2009 

Foto: scania/Carl-Erik Andersson 

ser som behöver rivas, enligt 

Östling. Varför till exempel ha 

kvar de olika avtalsområdena 

för arbetare respektive tjänstemän, 

undrar han. Klassificeringar 

som bygger på att företaget 

för 100 år sedan köpte 

arbetarens tid och tjänstemannens 

kompetens. I dag köps 

kompetens/tjänster från alla 

medarbetare. 

Leif Östling tror att de havererade 

förhandlingarna om ett 

nytt huvudavtal kommer att tas 

upp igen. 

– Krisen, vi nu befinner oss 

i, kan ge oss insikt om att på 

nytt ta upp diskussionerna om 

ett nytt huvudavtal. Vi kan inte 

leva efter en avtalsmodell som 

formades på 1930-talet. Att hitta 

nya avtalsmodeller och -regler 

för arbetsmarknaden betyder 

att den ”svenska modellen” 

kan anpassas till den tid vi lever 

i. 

Nödvändig satsning 

Leif Östling menar slutligen 

att Teknikföretagens satsning 

på ungdom och teknik är helt 

nödvändig och måste fortsätta. 

– De ungas teknikintresse 

finns, men måste väckas. Det är 

Scanias industrigymnasium ett 

tecken på, dit vi under många 

år har haft upp till 500 sökande 

till de 48 platserna. 

– De unga är idag intresserade 

av teknik, exempelvis internet, 

bloggande, mobiltelefoni, 

men mer av att den finns 

och hur den fungerar än hur 

den är uppbyggd. 

Leif Östling har en rad idéer 

kring hur de ungas teknikintresse 

ska främjas. Förslaget om 

särskilda matte- och naturvetenskapsgymnasier, 

tycker han 

är bra. Om det finns idrottsgymnasier 

är det väl OK att 

etablera mattegymnasier? 

– Skolan kan skapa ett teknikintresse 

genom att bättre 

koppla ihop den tekniska funktionaliteten 

med hur tekniken 

tas fram. 

– Om eleverna förstår det 

bandet kan de bättre motiveras 

att lägga ned tid på att lära 

sig matematik och naturvetenskapliga 

ämnen. 

Leif Östling lägger en del av 

ansvaret på industrin. 

– Industrin måste engagera 

sig för att stötta skolan att intressera 

unga för teknik, säger 

han. Företagen kan bidra med 

mycket mer för att visa vad teknikjobb 

är. De måste ha en nära 

kontakt med skola, lärare och 

elever. 

– Årets Teknikutbildning 

är en bra dörröppnare, menar 

han. Men företag måste också 

lokalt på orten sälja in sig 

och visa vilka jobb som finns i 

industrin. Småföretag kan gå 

ihop några stycken och dela 

på att ta hand om 4-5 killar eller 

tjejer som får komma in på 

praktik/studiebesök. • 

 

lotta forsman 

Foto: scania/Carl-Erik Andersson 

En samhällsengagerad 

direktör 

Leif Östling är född 1945 i 

Luleå. Han är koncernchef 

och vd för lastbilskoncernen 

Scania, med säte i Södertälje. 

Östling är både civilingenjör 

(Chalmers) och civilekonom 

och kom redan 1972 till 

dåvarande Scaniadivisionen 

inom Saab-Scania, där han 

avancerade via en rad befattningar. 

1989 utsågs han 

till chef för Scaniadivisionen 

och 1994 till vd för Scania, 

som då bröts ut ur Saab-Scaniakoncernen 

och blev ett 

självständigt bolag. 

Leif Östling har gjort 

sig känd som en engagerad 

samhällsdebattör och 2008 

tilldelades han Veckans Affärers 

Social Capitalist Award 

för bland annat sitt samhällsansvar 

och sin långsiktighet. 

Under Scaniaåren har 

Leif Östling flera gånger höjt 

sin röst mot planerade fusioner. 

1999 lade värsta konkurrenten 

Volvo Lastvagnar 

ett bud på Scania, något 

som han motsatte sig. Fusionen 

stoppades året därpå av 

EU-kommissionen. 2006 var 

det dags igen då tyska MAN 

bjöd på hela Scania, vilket 

avvisades av båda storägarna 

Volkswagen och Investor 

Leif Östling blev hedersdoktor 

vid LTU 2002 och 

KTH 2003. 

Han utsågs till ny ordförande 

i Teknikföretagen 

2009 och sitter också i fyra 

andra styrelser, som ordförande 

i SKF, vice ordförande 

i ISS samt i Svenskt Näringslivs 

styrelse. • lotta forsman 

* 

AFFÄRSJURIDIK 

Industriella 

anläggningskontrakt 

14-15 oktober, Stockholm 

Nya Offert-Order-Avtal 

24 september, Göteborg 

22 oktober, Stockholm 

19 november, Helsingborg 

ARBETSRÄTT 

Att förhandla med facket 

– arbetsrättslig analys och 

förhandlingsstrategi 

21-24 september, Båstad 

Att genomföra en 

lokal förhandling 

29-30 september, Stockholm 

4-5 november, Göteborg 

Att sätta lön 

17 november, Stockholm 

LA-dagen 

13 oktober, Göteborg 

12 november, Skövde 

18 november, Malmö 

Löneadministration 1 

1-3 september, Umeå 

24-26 november, Stockholm 

Löneadministration 2 

29 sep-1 okt, Göteborg 

24-26 november, Malmö 

Praktisk arbetsrätt 

8-10 september, Västerås 

15-17 september, Göteborg 

15-17 september, Stockholm 

15, 22, 29, sept, Linköping 

22, 23, 29, september, Luleå 

6, 7, 13, oktober, Umeå 

* FULLBOKAD 

13-15 oktober, Örebro 

13-15 oktober, Västerås 

20-22 oktober, Ludvika 

21-23 oktober, Lund 

3, 4, 10, november Sundsvall 

10-12 november, Karlstad 

17, 24 nov, 1 dec, Växjö 

17-19 november, Trollhättan 


1-3 december, Västerås 

Praktisk arbetsrätt – TEKO 

10-12 november, Borås 

Teknikföretagens 

arbetsrättsdag 

15 oktober, Stockholm 

ARBETSMILJÖ 

Arbetsmiljöarbetet i företaget 

9-10 september, Lund 

15-16 september, Karlstad 

15-16 september, Piteå 

7-8 oktober Göteborg 

28-29 okober, Stockholm 

3-4 november, Linköping 

Sjukskrivning och 

rehabilitering 

13 oktober, Vallsta 

20 oktober, Linköping 

Systematiskt arbetsmiljö 

arbete och chefens 

arbets miljöansvar 

15 oktober, Gävle 

MILJÖ 

Kemikaliekunskap 

för teknikföretag 

8-9 september, Malmö 


Komplett utbud och företagsanpassade kurser 

www.teknikforetagen.se 

Journummer för rådgivning 

08-782 08 80 

När du behöver rådgivning inom något av 

våra verksamhets områden kan du under 

kontors tid ringa jour numret 

För att få snabbare service 

är det bra om du har före tagets 

organisationsnummer 

till hands.


Klubbordföranden IF Metall, Ysuf Dini och 

produktions chefen Kristian Bussman på 

Dustcontrol i Norsborg har tecknat ett 

lokalt krisavtal. 

Foto: Kalle Segerbäck 

Krisavtal på Dustcontrol ger balans 

– Vi är hyfsat i balans, säger Kristian Bussman, produktionschef 

på Dustcontrol i Norsborg i södra Stockholm. 

Han talar om balansen mellan det arbete som finns att 

göra och den arbetsstyrka som finns tillgänglig nu när 

orderingången har krympt. 

LEDIGT Det är krisavtalet som 

möjliggör för företaget att 

minska arbetstiden, och därmed 

lönerna, med 20 procent. 

På Dustcontrol, som tillverkar 

mobila stoftavskiljare samt 

kompletta anläggningar för 

punktutsugning till industrin, 

arbetar 140 personer nu som 

förr. Men mellan maj och september 

är de kollektivanställda 

bara på plats fyra dagar i veckan 

med lediga fredagar. 

– En person jobbar kvar på 

utlastningen och lagret på fredagarna. 

Med en jourlista kan 

fredagsarbetaren ta måndagen, 

eller någon annan dag, ledigt 

i stället. Produktionsfolk 

kan också gå in och täcka upp 

på lagret de fullbemannade 

dagarna. 

Nedgång mobilsidan 

Ytterligare ett undantag har 

gjorts. 

– I maj hade vi folk ute på 

montage hos kunder och de fick 

naturligtvis jobba på för fullt, 

berättar Kristian Bussman. 

Företaget är också välvilligt 

inställt till uttag av sparad semester 

och kompledighet, men 

man stänger bara de vanliga 

tre veckorna i sommar. 

– Produkterna är av två typer. 

Dels mobila ”dammsugare” 

för byggen, grovstädning 

och golvslipning. Där har det 

blivit en mycket kraftig nedgång 

i order. 

– Inom den andra delen 

med fast monterade anläggningar 

för bland annat läkemedels- 

och livsmedelsindustri 

har det inte varit lika 

dramatiskt. Vi har också haft 

en hyfsat export, bland annat 

har vi en tid producerat mycket 

åt det tyska dotterbolaget. 

– Produktionen av order 

som inte ska levereras förrän 

senare, har tidigarelagts. 

Hur länge man kan fortsätta 

med fyradagarsveckan är 

inte gott att säga. 

– Den sista lediga fredagen 

är den 25 september och då 

måste vi förstås ha tagit ställning, 

säger Kristian Bussman. 

Att försöka klara sig på fyra, 

fem tusen kronor mindre 

i månaden är inte lätt och naturligtvis 

skulle Metalls fackklubbsordförande 

Yusuf Dini 

hellre se att han och arbetskamraterna 

kunde arbeta fem 

dagar i veckan. 

– Med det här hamnar vi på 

90-talets lönenivå och det har 

ju varit en viss inflation sedan 

dess, säger han. 

– Man kan tycka att företagen 

fått panik men nu är situationen 

så här. Det är trots allt 

bättre att ha arbetet kvar. 

Den lediga fredagen kommer 

att användas till intern 

utbildning. Man har kört en 

svetskurs med god uppslutning. 

Så småningom blir det också en 

utbildning i Lean Production. 

Exceptionellt läge 

Parterna har betonat att den 

centrala överenskommelsen 

tillkommit i ett exceptionellt 

läge. För att få till en överenskommelse 

ska varsel om uppsägningar 

vara alternativet. 

De uppgörelser som nåtts är 

också tämligen kortvariga, några 

månader i allmänhet, och 

skulle tiderna förbättras återgår 

man omedelbart till ordinarie 

arbetstider eller minskar arbetstidsförkortningen. 

Inkomstbortfallet blir därför 

också, utslaget på hela året, inte 

större än att man håller sig kvar 

över taket för maxbelopp från 

A-kassan. 

På Trima AB i Bergsjö, som 

tillverkar frontlastare för traktorer, 

får de anställda facklig 

KRISAVTAL 

Krisavtal mellan IF Metall och Teknikfarbetsgivarna med flera 

slöts den 2 mars 2009. Uppåt 200 avtal har tecknats hittills 

och överenskommelsen gäller till den 31 mars 2010 

Innehåll: Möjlighet teckna lokalt avtal om arbetstids- och lönesänkning 

med maximalt 20 procent. 

utbildning av IF Metall på sin 

lediga dag, detta med ersättning 

från facket. 

– Vi har en tolvveckors kurs 

där IF Metall-avdelningen går 

in med ett stipendium som ungefär 

motsvarar inkomstbortfallet, 

berättar den lokale fackklubbsordföranden 

Bengt Ola 

Olsson. 

Scaniatjänstemännen med 

På tjänstemannasidan centralt 

finns inget avtal om möjligheten 

till arbetstidsförkortning. 

Arbetsdomstolen har dock slagit 

fast att tjänstemannaavtalen 

inte förhindrar att man förkortar 

arbetstiden. En lokal överenskommelse 

måste till om hur 

det ska utformas. 

Tjänstemännen inom Unionen 

och Sveriges Ingenjörer 

centralt har sagt nej till arbetstidsförkortning 

men sagt 

att det inte föreligger hinder 

för de lokala organisationerna 

att teckna avtal om arbetstidsförkortning. 

Ledarna har inte 

sagt något alls centralt eftersom 

man anser att frågan får 

lösas lokalt. 

På Scania finns ett krisavtal 

även för tjänstemännen. Det 

innebär att 20 procent av arbetstiden 

tas bort medan lönen 

sänks med tio procent. 

Dessutom skjuts lönerevisionen 

upp ett år, men nästa revision 

kommer då att omfatta 

fem månader av innevarande 

år retroaktivt. En tredje bit är 

att arbetstidsförkortningen enligt 

gällande avtal, 82 minuter i 

veckan, minskas med en halvtimme. 

Scanias avtal gäller fram till 

årsskiftet med undantag för julisemestern 

som man inte rör. 

– Vi tjänstemän har ju inte 

mindre att göra. Att administrera 

löner eller redovisa tar lika 

lång tid vare sig tiderna är 

bra eller dåliga. Vi får i stället 

försöka sänka ambitionsnivåerna. 

Lägga projekt i malpåse, 

åka på färre mässor med mera, 

säger Unionens ordförande på 

Scania, Håkan Thurfjell. • 

 

Tomas Nilsson/Textra


Pangjobb på Dynasafe 

Säkerhetsföretaget Dynasafe 

Engineering i Karlskoga expanderar och söker 

en utvecklings/projektingenjör i mekanik. Stor 

vikt läggs vid att den som anställs har erfarenhet 

från verkstadsarbete förutom lämplig högskoleutbildning. 

SKYDD – Även om vi vill ha en 

civilingenjör eller högskoleingenjör 

ska den vi söker inte sitta 

vid datorn hela tiden, säger 

Marianne Ohlson, personalchef 

Dynasafe. Han eller hon 

måste kunna ”skruva lite själv”. 

Och då syftar hon på att jobbet 

innebär mycket praktisk driftssättning 

och service av produkterna 

ute hos kunderna. 

Dynasafe är ett familjeföretag 

med 22 anställda och en 

omsättning på cirka 100 miljoner 

kronor. Man utvecklar och 

tillverkar produkter för skydd 

mot explosioner samt anläggningar 

för destruktion av ammunition. 

Produkterna är 

marknadsledande och kunderna 

är myndigheter, flygplatser, 

säkerhetsföretag runt om i 

världen. Bland annat polisen i 

många länder finns som kunder 

till Dynasafes bombvagn, 

använd vid ett antal OS-invigningr. 

Företaget grundades 1991 

som en avknoppning från Bofors 

och har sedan dess utvecklats 

åt säkerhetshållet 

samt 

med en tydlig miljöprofil. 

Den ingenjör 

som söks ska 

arbeta inom utveckling 

och konstruktion 

och ha 

en maskinteknisk 

utbildning. Jobbet 

kräver stor 

självständighet i 

att driva utvecklings- 

och eller 

kundprojekt, samt flexibilitet. 

Dynasafe har ingen egen tillverkning, 

utan är ett renodlat 

engineeringföretag med två 

ingenjörsavdelningar, en med 

mekanisk inriktning, den andra 

med elinriktning. Tillverkningen 

läggs sedan ut hos underleverantörer 

i regionen. 

ANSÖKAN 

DYNASAFE – safety is our business 

Dynasafe utvecklar och tillverkar produkter för skydd mot explosioner samt anläggningar för 

destruktion av ammunition. Produkterna är marknadsledande och erkända globalt för sin 

kvalité och tillförlitlighet. Företaget har sitt huvudkontor i Karlskoga, och ett dotterbolag i 

Tyskland. 90 % av tillverkningen går på export, och koncernen omsätter ca 100 miljoner SEK 

per år. 

Vi expanderar och söker medarbetare till Dynasafe Engineering i Karlskoga: 

• UTVECKLINGS-/PROJEKTINGENJÖR / MEKANIK 

Som utvecklings-/projektingenjör kommer du att arbeta med alltifrån utveckling och 

konstruktion av nya produkter till driftsättning och service av installerade produkter hos kund. 

Lämplig bakgrund är maskinteknisk utbildning, gärna från högskola eller motsvarande, och 

erfarenhet från användning av 3D-CAD. Dynasafe arbetar med Pro-Engineer som CADsystem. 

För tjänsten gäller att höga krav ställs på flexibilitet och samarbetsförmåga, både internt och 

externt, såväl med underleverantörer som med utländska kunder. Vi söker dig som har 

erfarenhet från att självständigt driva utvecklings- och/eller kundprojekt, med en god teknisk 

kompetens och kreativitet, samt en förmåga att leverera resultat. Goda kunskaper i både 

svenska och engelska är ett krav, eftersom arbetet innebär resor och kontakter med kunder i 

Sverige och internationellt. 

För mer information kontakta Marianne Ohlson /Personal mobiltelefon 070-363 40 97 eller 

VD Jörgen Björkman telefon 0586-77 12 72, mobiltelefon 070 - 536 07 49 

Din mejlansökan skickar du senast 090525 till marianne.ohlson@dynasafe.se 

Med dotterföretag i 

Tyskland och 90 procent av tillverkningen 

på export krävs goda 

kunskaper i engelska av den 

nye medarbetaren. Kunskaper i 

andra språk, exempelvis spanska 

är ytterligare ett plus, säger 

Marianne Ohlson. • 

Du som är intresserad av jobbet, kontakta personalchef 

Marianne Ohlson, 0703-63 40 97 eller vd Jörgen Björkman 

0705-36 07 49. Rekryteringen pågår under juni 2009. 

lOTTA FORSMAN 

Daniel Lundin vinner forskarstipendiet 

VINST Daniel Lundin, forskare vid Linköpings 

Universitet, fick en kassaförstärkning 

med 100 000 kronor när juryn i IVAs 

och Innovationsbrons mentorprogram 

Mentor4Research, avgjorde vem av programmets 

över 30 forskare som lärt sig 

mest om näringslivets villkor. 

”Daniel Lundin vinner för att klart ha 

utvecklat sin förmåga att förstå, omvärdera 

och fokusera såväl sin forskning 

som sin kommersiella inriktning” heter det i motiveringen. 

Daniel Lundin forskar kring plasma och ytbeläggningsteknik. 

Hans forskning leder till starkare material hos exempelvis 

skärande verktyg, solceller och bränsleceller. Det i sin tur ökar 

livslängden på allt från borrar, till mobiler och solceller. Själva 

uppfinningen går ut på att under vakuum jonisera material och 

skapa tunna filmer. 

Tillsammans med sin mentor Johan Ahlström, entreprenör 

med fokus på att bygga företag sedan 15 år tillbaka, har Daniel 

Lundin upptäckt skillnaderna mellan den akademiska och 

den kommersiella världen. Mentorprogrammet har fungerat som 

gränssnittet mellan dessa världar. • 

Mats Lindoff, Sony Ericsson till Lunds 

universitets innovationssystem 

SAMORDNING Lunds universitets innovationssystem har under 

våren studerats och jämförts med internationellt ledande 

system i ett försök att förenkla och effektivisera för de forskare 

som vill nyttiggöra sina resultat. Arbetet har letts av vicerektor 

Carl Borrebaeck och resulterat i att man nu ska göra en rad 

förändringar för att skapa en tydlig ledningsfunktion för innovationssystemet. 

Det första steget togs redan nu i maj då Mats Lindoff, tidigare 

utvecklingschef för Sony Ericsson, anställs inom bolagsdelen 

för universitetets innovationssystem och blir övergripande chef 

för hela systemet. Från och med den 1 augusti kommer han att 

ha ansvar för att samordna och effektivisera de olika verksamheterna 

som ingår. • 

Foto: Pär Rönnberg 

Kemikaliekunskap 

för teknikföretag 

Inklusive förkurs 8, 9 september i Malmö 

Teknikföretagens 

årsberättelse 2008 

För varje företag är det nödvändigt att ha en samlad bild av det 

egna företagets kemikaliefrågor även om man uppfattar dem 

som små. Med en ny syn på kemikaliesäkerhet så är det viktigt 

att redan vid inköp ha en klar uppfattning om leverantörernas 

förmåga att uppfylla krav som annars kan bli dryga kostnader 

för det egna företaget. 

Utbildningen ger grundläggande kunskap om kemikaliefrågor i 

företagets verksamhet, både för produktion och tillverkade varor. 

Under kursens gång kommer du att lära dig om kemiska risker 

och kemikaliekontroll men även om olika uppgifter och ansvar 

inom företaget. Kursen ger en överblick av regelverk och myndigheter 

i Sverige och i EU. 

Kemikaliekunskap inkluderar en fristående förkurs på en halv 

dag som tar upp grunderna för dig som är ny på området. 

Förkursen ger grunderna kring kemi och toxikologi, klassificering 

och märkning, risk bedömning och myndigheter. 

Anmälan och information: www.teknikforetagen.se 

Ladda ned ditt egna exemplar på 

www.teknikforetagen.se


Tema: Kvinnorna i industrin 

Kvinnor tar stryk i krisen 

När teknikindustrin tvingas säga upp folk blir en 

mansdominerad bransch ännu mer mansdominerad. 

Kvinnorna är ofta sent anställda och får gå enligt 

principen ”sist-in-först-ut”. 

Kvinnorna har alltid varit i 

minoritet på verkstadsgolven. 

Men på senare år, innan 

botten gick ur ekonomin, 

var det många teknikföretag som anställde 

en hel del kvinnor. Några gjorde 

det i en medveten strävan till mångfald 

och andra tvingades helt enkelt 

rekrytera otraditionellt för att hitta arbetskraft. 

Kort anställningstid gör nu att 

kvinnorna, precis som de unga, hör till 

dem som först får lämna företagen när 

varslen löses ut. 

IF Metalls statistik visar att 7,5 procent 

av deras manliga medlemmar i Sverige 

förlorade sina jobb från årsskiftet till 

30 april. För de kvinnliga medlemmarna 

är siffran ännu högre: 9,6 procent. 

Anette Falk tar långs skogspromenader 

nästan varje 

dag sedan hon blev arbetslös 

– men skulle väldigt mycket 

hellre ha jobb igen. 

FOTO: annika lindqvist 

Konsekvens av LAS 

Erik Lundström är rådgivare på Teknikföretagen 

Region Mitt. 

– Det här blir ju en av konsekvenserna 

av LAS, konstaterar han. 

Han påpekar att det finns ytterligare 

ett skäl till att kvinnorna är överrepresenterade 

bland dem som blir uppsagda. 

Relativt få kvinnor har sådan specialutbildning 

eller annan spetskompetens 

som gör dem till nyckelpersoner. 

– Det är tråkigt att kvinnorna försvinner. 

Vi vill gärna ha en bra blandning 

på arbetsplatserna, säger Erik 

Lundström. 

Gert Nilson är forskningschef på 

Uddeholm Tooling i Hagfors och ordförande 

i styrgruppen för det värmländska 

kompetenscentret Stål & Verkstad. 

– Förhoppningsvis hittar de uppsagda 

sätt att övervintra så att man kan ta 

tillbaka dem in i företagen när konjunkturen 

vänder, säger han. 

Anette Falk lämnade handeln för att 

hon var trött på låg lön och dåliga 

arbetstider. Hon gillade jobbet som 

kärnsättare på Arvika Gjuteri, men 

sedan februari är hon arbetslös. 

NYSTART I tio år jobbade Anette Falk på 

Konsum. Hon trivdes bra med arbetskamraterna 

och tyckte det var kul att 

prata med kunderna, men var missnöjd 

med annat. 

– Jag tjänade dåligt och hade bara en 

deltid på 75 procent, det finns ju inga 

heltider inom handeln. Och jag var så 

trött på affärstiderna! Jag jobbade varannan 

helg, fredag-lördag-söndag. 

Så i september 2007 började hon, vid 

39 års ålder, en helt ny bana som kärnsättare 

på Arvika Gjuteri. 

– Då gick allt så jättebra, och de anställde 

massor av folk. Många kvinnor. 

På min bana var vi tio personer. Förut 

hade det bara varit gubbar där, men när 

vi nya kom in jobbade vi fyra kvinnor 

och sex män tillsammans. 

Fast jobb och heltid 

Hon fick en grundlig introduktion i arbetet. 

– Vi fick verkligen en bra förståelse 

för hela processen. Och det var så roligt! 

Jag fick borra och köra truck och göra en 

massa grejer som jag aldrig hade gjort 

förut. En del grejer var lite tunga, men 

det finns ju maskiner till hjälp. 

Till skillnad från inom handeln fick 

hon fast anställning och heltid på en 

gång. 

’ 

Det är tråkigt att 

kvinnorna försvinner. 

Vi vill gärna ha en 

bra blandning på arbetsplatserna. 

erik lundström, TEKNIKFÖRETAGEN 

– Vi tror mycket på utbildning. Stål & 

Verkstad för diskussioner med universitetet, 

Region Värmland och med EUs 

sociala fond om utbildningsprogram 

som gör att de uppsagda kan komma 

tillbaka på längre sikt. • ANNIKA LINDQVIST 

Hon går gärna tillbaka 

till industrin 

– När första löningen kom tänkte 

jag: ”varför har jag inte gjort det här 

förut?”. Jag fick ut ungefär 5 000 mer efter 

skatt varje månad från gjuteriet än 

jag hade fått från Konsum. 

Visserligen hade hon obekväm arbetstid 

på gjuteriet också, men det var 

rejäla arbetspass med flera lediga dagar 

emellan. 

– Vi jobbade bara en lördag på tre 

veckor. Och tänk julledigheten...! Det 

är ju då man jobbar som allra mest i affären. 

Fast högkonjunkturen tog abrupt 

slut. Arvika Gjuteri har varslat personal 

i omgångar sedan i höstas. I december 

lämnade man in en ansökan om företagsrekonstruktion 

och i mitten av maj 

begärde företaget sig i konkurs. 

Anette Falk är formellt arbetslös sedan 

17 februari, men har i praktiken inte 

jobbat sedan i januari. 

Hon tror att många kvinnor drar sig 

för att söka jobb i verkstäder. 

– Det stora problemet tror jag är att 

det är skitigt och ser lite dystert ut. 

Nu när hon har prövat vill hon gärna 

tillbaka till branschen. 

Men konkurrensen är stenhård. 

Många mindre företag har sagt upp 

personal och på kommunens största företag 

Volvo VCE har 550 personer mist 

jobbet. 

Helst vill Anette Falk hitta ett arbete. 

– Men om jag ska läsa så vill jag helst 

utbilda mig inom kvalitetsdelen. Det 

tyckte jag var väldigt intressant på gjuteriet. 

• 

ANNIKA LINDQVIST


Sedan 2004 har Erica 

Danielsson jobbat på Uddeholm 

Tooling. Plattstången, 

hon fräser väger elva ton. 

Den hanterar varken kvinna 

eller man utan lyft. 

Medveten kvinnosatsning på Uddeholm Tooling 

Uddeholm Tooling i Hagfors har medvetet 

satsat på att få in fler kvinnor, 

både på verkstadsgolvet och bland 

tjänstemännen. Och på det teoretiska 

teknikprogram som företagen tillsammans 

med gymnasieskolan har 

lyckats göra attraktivt börjar flickorna 

bli i majoritet. 

KOMPETENS Någon könskvotering har 

Uddeholm Tooling inte ägnat sig åt, det 

är personalchefen Ulf Andersson noga 

med att framhålla. 

– Vi har gått strikt på kompetens när 

vi har anställt. Men det är väldigt positivt 

att fler kvinnor har börjat söka sig till industrin. 

– Kvinnorna orkar inte med de tunga 

lyften och använder de hjälpmedel som 

finns. Det smittar av sig på killarna. På så 

sätt blir det en bättre arbetsmiljö. Det är 

också bra med blandade arbetsplatser för 

att jargongen blir mjukare och kvinnor 

kanske ser saker från nya vinklar. 

Företaget har haft ett antal goda år. 

Mellan år 2000 och 2007 anställde ståltillverkaren 

370 personer netto. 

Dubbelt så många kvinnor 

– Vi ökade vår andel kvinnor på verkstadsgolvet 

med hundra procent. Det var 

i och för sig ingen större bedrift, med tanke 

på hur det hade sett ut innan. För fyrafem 

år sen hade vi bara två procent kvinnor 

bland de kollektivanställda. 

Nu ligger siffran på fem procent, vilket 

betyder 35 kvinnor. 

Det är dubbelt så många som 2005, 

men färre än före finanskrisen. 

Uddeholm Tooling har hittills klarat 

sig undan att varsla fast anställda. I slutet 

av februari, redan några dagar innan 

Ulf Andersson, 

Personalchef 

Uddeholm Tooling 

’ 

Roland Wiklund, 

rektor Älvstrandsgymnasiet. 

Vi ökade vår andel 

kvinnor på verkstadsgolvet 

med hundra 

procent. Det var i och för 

sig ingen större bedrift, 

med tanke på hur det hade 

sett ut innan. 

Ulf andersson, personalchef 

uddeholm tooling 

IF Metall gick med på det centrala ramavtal 

som gör det möjligt att korta arbetstider 

och sänka löner, införde företaget 

ett konjunkturavdrag. Samtliga anställda 

sänkte sin lön med tio procent. 

Men även om de fast anställda har 

kunnat räddas kvar så var det 90 visstidsanställda 

som fick gå hem när deras kontrakt 

löpte ut i vintras. 

Erica Danielsson jobbar i maskinbearbetningen. 

– Det var tre tjejer som blev av med 

jobbet på min avdelning. Nu är vi bara fyra 

tjejer totalt på hela avdelningen. Det är 

synd. Det är bättre när det är blandat. 

Själv har hon varit på järnverket sedan 

2004. 

– Jag trivs jättebra. Det är rörligt. Vi 

alternerar mellan olika maskiner. 

Just nu står hon och fräser en obearbetad 

plattstång. Metallklumpen väger elva 

ton. 

– Det är inget som man tar under armen 

och bär i väg, det gör ju ingen man 

heller. 

Caroline Ejnermark, Lovisa Olsson 

och Emelie Johansson arbetar med en elmotor 

som ska förflytta en tyngd i bildsalen. 

FOTO: Johan Eklund 

Mer praktik efterlystes 

Uddeholm Tooling har ansträngt sig för 

att få in fler kvinnor på golvet. Lika viktigt 

är det att öka mångfalden bland tjänstemännen. 

Och att se till att det överhuvudtaget 

finns utbildade människor att anställa. 

Runt millennieskiftet var det bedrövligt. 

Det yrkesinriktade gymnasieprogrammet 

hade blivit en slags sista utväg 

för dem som hade allra sämst betyg och 

försöket att starta ett teoretiskt teknikprogram 

fick avbrytas eftersom inga elever 

sökte dit. 

Då satte sig gymnasieskolans ledning 

tillsammans med företrädare för 

Uddeholm Tooling och ett par andra 

företag och diskuterade med elever vad 

som skulle kunna göra utbildningen 

mer populär. 

Ett av svaren var mer praktik. Det 

har gjort att söktrycket fortfarande är 

starkt, trots dagens lågkonjunktur. På 

det praktiska programmet går än så 

länge bara killar. 

Det teoretiska teknikprogrammet har 

ända sedan starten haft Älvstrandsgymnasiets 

högsta antagningspoäng. På senare 

år är också den traditionella mansdominansen 

bruten. I årskurs ett är sex av 

de fjorton eleverna flickor och i årskurs 

två är de 65 procent, elva av sjutton. 

– Vi har sett till så att det är tjejer 

från programmet som är ute och talar 

med eleverna i åttonde klass inför gymnasievalet. 

Det gör att fler tjejer söker, 

förklarar gymnasieskolans rektor Roland 

Wiklund. 

Design lockar 

En annan sak som lockar flickor är ett 

nära samarbete mellan ämnena teknik 

och bild, och att det som förut på schemat 

kallades konstruktion nu heter design. 

Flera elever tänker läsa vidare på universitet 

till ingenjör, andra har valt programmet 

mest för att det ger en bred utbildning 

med förhållandevis många 

praktiska moment. 

Och så har teknikprogrammets elever 

en stor fördel gentemot sina jämnåriga 

i att några företag, som samarbetar nära 

med gymnasieskolan erbjuder sommarjobb 

till eleverna i samtliga årskurser. 

Erbjudandet har alltid varit bra, men 

blir extra värdefullt nu när det är så svårt 

att få sommarjobb på egen hand. 

– Och det är en bra chans att visa 

framfötterna på företaget, säger Emelie 

Johansson som går andra året på teknikprogrammet. 

Krisåret 2009 tar Uddeholm Tooling 

inte in några andra semestervikarier, 

men håller fast vid att erbjuda praktikplatser 

till teknikprogrammens gymnasieelever. 

– De är framtiden. Bara vi kommer 

ur den här svackan så vill vi ju att ungdomarna 

ska söka sig hit, säger personalchef 

Ulf Andersson. • 

ANNIKA LINDQVIST


foto: Sheila Galt 

Lund vann Teknik-SM 

FINAL Det blev tronskifte i Teknik-SM. Förra året dubbelsegrade 

Uppsala och Chalmers – nu kan Lund i ensamt majestät titulera 

sig svenska mästare i 

teknik efter finalen mot 

Luleå och Chalmers. 

Andreas Jönsson, Josef Ekman och Nils 

Bengtsson tog hem segern. 

Vinnarna från Lund – 

Andreas Jönsson, Josef 

Ekman och Nils Bengtsson 

– får både äran och 

en resa till Kina i förstapris. 

Det var tredje 

gången som ett Lundalag 

vann Teknik-SM. Förra tillfällena var 2004 och 2003. 

Teknik-SM (Svenska Mästerskapet i Framtida Teknik) instiftades 

år 2000 och är den enda tävlingen där landets blivande ingenjörer 

och naturvetare kan utmana varandra i framtida teknik. 

Den arrangeras av Sveriges Ingenjörer i samarbete med bland annat 

AkzoNobel, Saab, Sandvik, St Jude Medical, IVA och Vinnova. 

I år – det tionde Teknik-SM – deltog rekordmånga 525 studenter, 

fördelade på 175 tremannateam, från 21 tekniska högskolor 

och universitet runt om i landet. • 

KTH-forskare framgångsrikast i Europa 

EXCELLENS Forskningsanslagen från European Research Council 

(ERC) på mellan 2,5 och 3,5 miljoner euro under fem år går 

till enskilda etablerade och världsledande forskningsledare. 

KTH har hittills fått fem anslag som gått till Mikael Östling, ICT, 

Axel Brandenburg, Nordita/KTH, Johan Håstad, teoretisk datalogi, 

Börje Johansson, tillämpad materialfysik och Björn Ottersten, 

signalbehandling. 

KTH har även fått två anslag inom kategorin ”Starting Independent 

Researcher Grants”, som riktar sig till unga framstående 

forskare. ERC bildades år 2007 och har som syfte att stödja 

de bästa forskarna i Europa. Ett långsiktigt mål är att öka den 

vetenskapliga excellensen i Europa och höja dess profil på en 

global nivå. En skillnad mot andra anslag från EU är att ERCs 

anslag riktar sig till individuella forskare och inte avser nätverksbildande. 

• 

Halva företaget från yrkeslandslaget 

Det lilla automationsföretaget 

IAAB (Industrial Automation 

AB), Hillerstorp i 

Gnosjöregionen har haft tur 

mitt i tidernas största ekonomiska 

kris. Man tycks ligga 

precis rätt i konjunkturen. 

Dessutom består halva 

företaget av mästare från 

svenska yrkeslandslaget. 

BELÄGGNING – I stället för att 

investera i nya maskiner byter 

många kunder ut styrsystemen 

på sina befintliga maskiner, säger 

Magnus Albinsson, en av 

delägarna. Trenden bland företagen 

är att rusta upp sina anläggningar 

för att kunna möta 

de bättre tider, som kommer 

så småningom. Nya styrsystem 

IAAB 

Nio månader gamla IAAB i 

Hillerstorp (start i oktober 

2008) har som affärsidé 

att effektivisera, modernisera 

och serva sina kunders 

produktionsanläggningar. Man 

tillhandahåller komponenter, 

programmering, elkonstruktion 

och automationstjänster. 

IAAB har tre delägare, vd 

Lars-Göran Jönsson, Magnus 

Albinsson, Ola Kallfeldt 

och en anställd Jonathan 

Svensson Köhler. 

Hela kompetensen i IAAB, från vänster Jonathan Svensson-Köhler, 

Ola Kallfeldt, Magnus Albinsson och Lars-Göran Jönsson. 

gör maskinparken mer avancerad 

och ökar kapaciteten betydligt, 

något som vi sett hos flera 

av kunderna. 

IAABs kunder finns inom 

tillverkande industrier i regionen. 

Det finns också planer på 

projekt utomlands, bland annat 

i Tyskland. 

Det var i oktober 2008 som 

arbets- och skolkamraterna Ola 

Kallfeldt, Lars-Göran Jönsson 

och Magnus Albinsson startade 

sitt företag efter några månaders 

planering. Att krisen samtidigt 

blommade ut märks inte 

i IAAB. Vi har haft full beläggning 

från första dagen, säger 

Albinsson. 

En framgångsfaktor kan vara 

att IAAB till 50 procent består 

av medlemmar i yrkeslandslaget 

i automation. Det började 

med att Ola Kallfeldt tävlade i 

yrkes-VM i mekatronik 2005. 

Där lärde han känna Jonathan 

Svensson-Köhler – som vann 

VM för industrielektriker (automation). 

Svensson-Köhler erbjöds 

jobb av Kallfeldt och började 

den 1 april i år. 

Det betyder att yrkesskickligheten 

i företaget är väl dokumenterad 

med en svensk mästare 

bland grundarna och en 

världsmästare som anställd. 

Ola Kallfeldt släpper inte 

VM-drömmarna. Han reser till 

yrkes-VM i Calgary i september 

eftersom han tränar och leder 

landslaget i mekatronik. • 

lOTTA Forsman 

Industridagen– early warning! 

Sverige – industriland i Europa 

Industridagen 2009 

Måndagen den 19 oktober 

Medverkande bl.a. 

Leif Johansson, koncernchef AB Volvo 

Jan Swärd, VD Eka Chemicals 

Lena Gustavsson, tf. GD Vinnova 

Stefan Löfven, ordf. IF Metall 

Cecilia Fahlberg, ordf. Unionen 

Plats: Clarion Sign, Stockholm 

NOTERA I DIN ALMANACKA NU! 

www.industrikommitten.se 

Nya 

Offert-Order-Avtal 

24 september i Göteborg 

Nya Offert-Order-Avtal är en grundläggande kurs i avtalsoch 

köprätt. Nytt för 2009 är att kursen har ett mer internationellt 

perspektiv. Kursen hjälper dig att få upp ögonen 

för var de juridiska riskerna finns i köp- och försäljningsverksamheten 

och lotsar dig förbi de vanligaste fallgroparna. 

Leveransbestämmelserna ORGALIME S 2000 behandlas 

parallellt med NL 01. Vissa frågor som blir aktuella vid affärer 

utanför Norden tas upp särskilt. 

Kan en offert återkallas eller ändras? 

Vanliga leveransbestämmelser, deras ursprung och 

användningsområden 

Tillämplig lag på avtalet 

Kan köplagens/Internationella köplagens regler avtalas bort? 

Leveransförsening – viten och skadestånd 

Produktansvar 

Anmälan och information: www.teknikforetagen.se


Förtroende bra men kontroll är bättre 

Globala inköp är en självklar 

del av ett framgångsrikt företagande 

där många följer 

hjorden utan att tänka sig 

för. Val av land och leverantör 

för att optimera inköpen 

ur olika perspektiv kräver 

hårt arbete och analys. 

Jens Wernborg, expert på 

sourcing och inköp på Exportrådet, 

menar att fallgroparna 

kan bli många och dyra 

för dem som inte gör sin 

läxa ordentligt. Ofta ligger 

det bästa alternativet närmare 

än i ett annat land. 

HEMLÄXA Strömmen av svenska 

företag som flyttar till Kina 

har, enligt Exportrådet, klingat 

av och nu ser man ett läge som 

mer kan beskrivas som stilla 

avvaktande inför att delta på 

olika håll i världen. 

Vi har sett svenska företag 

flytta ut delar av verksamheten 

sedan 1970-talet. Då, var allt 

billigt ”made in Japan”. Senare 

förvandlades lågpris till ”made 

in Taiwan och Korea”. De senaste 

åren har den stämpeln 

hamnat i Kina. 

– Valet av länder förändras 

hela tiden, menar Jens Wernborg, 

tidigare stationerad i Kina 

och nu i Indien. 

Möjligen ligger framtidens 

lågprisstämpel i Indien, där det 

just nu sker en förflyttning från 

jordbruk till lättare industri. 

– Visst många svenska företag 

finns i Indien, men min 

analys är att svenska bolag nu 

befinner sig i ett avvaktande 

läge, man ser inte lika tydligt 

en massiv våg som förflyttar 

sig åt ett håll så som man 

gjorde åren 2004-2005 när hela 

hjorden galopperade till Kina, 

menar han. 

– Fallgroparna kan 

bli många om man 

inte gör sin läxa 

ordentligt, varnar 

Jens Wernborg, 

expert, sourcing och 

inköp, Exportrådet. 

Dåliga analyser 

Hemläxan som Jens Wernborg 

vill ge svenska företag är lång. 

Han menar att alltför många 

gör dåliga analyser och hamnar 

i ett läge där inköpspriset 

totalt blir högre än om företaget 

skulle vara kvar i Sverige. 

”Unit costs” är svårt att 

få fram. Rådande omständigheter 

förändrar löner, skatter, 

tullar, råvarupriser, valutor, 

kunskap, säkerhet och 

infrastruktur. Listan kan nästan 

göras hur lång som helst på 

faktorer som påverkar priset. 

– Ibland skulle jag vilja rekommendera 

svenska företag 

att tänka lokalt istället – att låta 

verksamheten ligga kvar i 

Sverige om möjligt. Geografisk 

närhet, språket och ordnade 

avtal är viktiga parametrar. 

Wernborg påpekar dock 

att i flera branscher finns tyvärr 

inget lokalt alternativ, då 

det inte går att hitta någon leverantör 

i närheten. 

Stora problem uppstod 

Fallgroparna för svenska företag 

är många och Jens Wernborg 

ser ut som en sträng magister 

när han sätter upp ett 

pekfinger och kort beskriver 

vad som kan hända om man 

inte gör sin läxa. Efter en sådan 

genomgång bör man som 

företagare tänka sig för, inte 

bara en gång utan flera. 

– När många svenska företag, 

utan någon större betänketid 

eller research, plötsligt 

skulle etablera sig i Kina, uppstod 

självklart problem. Stora 

problem. De flesta ekonomiska 

överraskningar kan undvikas 

om företagen gör sin läxa 

ordentligt. Så skedde inte när 

strömmen forsade mot Kina, 

menar Jens Wernborg. 

Vad ska man i stora drag 

tänka på innan man tar klivet 

ut? 

– Först och främst skulle 

jag vilja betona att man faktiskt 

inte gör affärer med ett 

land. Detta glömmer många 

bort. Affärer är en personlig 

relation med leverantörer. 

Man ska göra i ordning alla 

papper när man fortfarande 

är sams, ungefär som i ett äktenskap, 

betonar han. Ta även 

med i kalkylen vad en jurist 

kostar i landet. 

LOKALT Under 1990-talet misslyckades 

ABB med flera stora 

affärer i Indien. Det var inte 

förrän de byggde upp sin verksamhet 

där och vågade satsa på 

lokala resurser som de tog hem 

ett stort kontrakt från KPTCL 

(Karnataka Power Transmission 

Corporation Limited) i 

Bangalore för 13 driftcentraler. 

– Satsningen i Indien gällde 

lokala ingenjörer och mjukvarujobb, 

ett kontroversiellt beslut, 

konstaterar Pilling. Men 

priset var rätt och kunden blev 

mycket nöjd. 

– Många har svårt att förstå 

varför ABB satsar på Indien, 

men min bestämda uppfattning 

är att globaliseringen 

är nödvändig och att farhågorna 

om att jobb skulle försvinna 

i Sverige inte stämmer. Det 

’ 

Först och 

främst skulle 

jag vilja betona 

att man faktiskt inte 

gör affärer med ett 

land. Detta glömmer 

många bort. Affärer 

är en personlig 

relation med leverantörer. 

Jens Wernborg, EXPERT 

sourcing/inköp Exportrådet 

Räkna noga 

Vidare ger han rådet att man 

måste räkna mycket noga och 

göra en realistisk analys där 

ledningen måste finnas med i 

projektgruppen när man planerar 

att flytta ut. Alla kostnader 

även resor fram och 

tillbaka måste finnas med. Besparingen 

måste vara ganska 

hög för att en flytt ska vara aktuell, 

helst över 30 procent. 

– Välj leverantörer noga och 

ta fram flera alternativ, låt inte 

dem välja dig. Kontrollera certifikat. 

Gör provserier och förvissa 

er om att företaget har resurser 

att gå från 40-40.000. 

Var försiktig med tomma löften. 

”Yes, we can do, no problem!” 

kan bli ödesdigert. Värdera 

bakåt och se till att ha 

kontroll över hela värdekedjan. 

Följ inte bara hjorden. Och gör 

alltid en ”flytta- alternativtstanna-analys”, 

avslutar Jens 

Wernborg. • Marie Dahlberg 

Outsourcing ett måste för ABB 

ABB har verksamhet i över 

’ 

hundra olika länder med ungefär 

107 000 medarbetare. 

Just nu utökar man i 

Indien. John Pilling är Vice 

President för marknadsföring 

och försäljning av driftcentraler 

för elnät på ABB 

(Network Management). 

Foto: Lena Koller 

Foto: Lena Koller 

Min bestämda 

uppfattning är att globaliseringen 

är nödvändig 

och att farhågorna om att 

jobb skulle försvinna i Sverige 

inte stämmer. john pilling 

är dock viktigt att vi har kvar 

vår bas i Sverige nära hemmamarknaden. 

För oss är outsourcing ett 

måste, menar John Pilling, annars 

överlever vi inte när alla 

våra konkurrenter utnyttjar 

billig arbetskraft i lågkostnadsländer 

för att sänka sina 

priser. • 

marie dahlberg


Robotikforskning får högt betyg 

LOVORD Delar av robotikforskningen vid Örebro universitet håller 

världsklass. Det är en slutsats i statliga KK-stiftelsens utvärdering 

av universitetets forskningsmiljö AASS, (tillämpade autonoma 

sensorsystem).  Rapporten slår fast att forskarna har varit 

framgångsrika i att finna samarbeten med både större och mindre 

företag och att forskningsmiljön har etablerat sig som en attraktiv 

samarbetspartner även i internationella sammanhang. 

Under perioden 2002-2008 fick AASS 36 miljoner kronor av 

KK-stiftelsen för att bygga upp en stabil forskningsmiljö på hög internationell 

nivå. 

Enligt rapporten har AASS ”fått ett högt vetenskapligt anseende 

både nationellt och internationellt”. Man har lyckats hålla kvar 

framstående forskare, samtidigt som nya rekryterats. Dessutom 

har man lyckats involvera de ledande svenska företagen inom automation, 

som ABB och Atlas Copco. 

– Bedömarna lyfter bland annat fram vår förmåga att arbeta 

nära industrin utan att kompromissa med den vetenskapliga inställningen, 

säger professor Dimiter Driankov, föreståndare för 

AASS. • 

Kerstin Denker 

Kerstin Denker ny föreståndare 

för KTH-DMMS 

AVANCERAT Kerstin Dencker är tidigare forskare 

och konsult inom produktionsteknik på 

Swerea IVF. Hon har även en aktiv roll i Svenska 

Produktionsakademiens presidium. 

Genom att göra KTH DMMS (Center for design 

and management of manufacturing systems) 

mer synligt vill Kerstin Denker öka intresset 

för avancerad teknik hos studenterna. 

Det täta forskningssamarbetet med industri och institut gör 

att KTH DMMS samtidigt fångar industrins behov av forskning 

med även ser den svenska industrins behov av teknik och kompetens 

både idag och imorgon. Ett nytt initiativ är FFI-projektet Digital 

factory buliding blocks där KTH DMMS partners samarbetar 

med Volvo och Chalmers. Kerstin kommer även i framtiden utföra 

konsultuppdrag med Swerea IVFs tjänst Strategisk Automatisering 

parallellt med tjänsten som föreståndare. • 

Nya medlemmar 

i Teknikföretagen 

Ageratec AB, Norrköping 

Angland Elteknik AB, Vikbolandet 

ElGoTech AB, Hisings Backa 

Gyromek i Kisa AB, Kisa 

Gästrike Härdverkstad AB, Åshammar 

Huges Marina Försäljning AB, Västervik 

Huges Marina, AB, Tranås 

JAFO AB, Lund 

Jobbfokus i Jönköping AB, Tenhult 

Lindéns Skyltar AB, Timrå 

LRS Agri AB, Burträsk 

Malmens Mekaniska AB, Grängesberg 

Medair AB (publ), Hudiksvall 

Prodimo AB, Motala 

Sternhammar, AB, Örebro 

Stirep AB Tullinge 

Stirep Stockholms, Tullinge 

SweMet Communication AB, Linköping 

Tiger Consulting i Västerås AB, Degerfors 

Tolerans AB, Tyresö 

Tolerans Intressenter AB, Tyresö 

V.K.M. Västkustens Marin AB, Göteborg 

Arbetsmiljö 

Friska företag under lupp 

I takt med att sjukfrånvaron i 

landet sjunkit ned till den lägsta 

nivån på 26 år (se nedan) 

blåser nya vindar i arbetsmiljödebatten. 

I stället för att leta 

efter skador och olycksfall 

letar man nu efter det som 

gör företag friska och kraftfulla. 

HÄLSA – Det friska företaget 

har blivit intressant i stället för 

det sjuka och olycksdrabbade, 

säger Björn Hammar, Teknikföretagens 

expert på arbetsmiljöfrågor. 

I den nya diskussionen 

betraktas god arbetsmiljö 

som något som främjar innovationskraft 

och hälsa men också 

kvalitet och produktivitet. 

Ett uttryck för den här trenden 

är forskningsprojektet Hälsa 

och Framtid (AFA) och Prevents 

bok ”Nycklar till friska 

företag”, som listar följande fyra 

”nycklar” till företag med friska 

medarbetare: 

Ledarskap och kompetensförsörjning 

Friska företag rekryterar i 

hög grad chefer internt. Så bevaras 

företagets värderingar 

samtidigt som man visar att det 

finns karriärmöjligheter i företaget. 

Delaktighet 

Friska företag arbetar mycket 

med att förankra värderingar 

och visioner. De anställda 

är delaktiga i förändringsprocesser 

och har ett tydligt handlingsutrymme. 

NEDÅT Den totala sjukfrånvaron 

i landet för tjänstemän 

och arbetare i privata företag 

är den lägsta på 26 år. Enligt 

preliminära siffror för första 

kvartalet 2009 är sjukfrånvaron 

för arbetare nere på 5,81 

procent och för tjänstemän på 

2,37 procent, sammanvägt 3,92 

procent av ordinarie arbetstid. 

Det kan jämföras med första 

kvartalet 1988 då rekordnivån 

i sjukfrånvaro för arbetare 

låg på 13,62 procent och första 

kvartalet 1989 då den för tjänstemän 

låg på 10,27 procent. 

Nedgången i sjuktalen förklarar 

Björn Hammar delvis 

med ökad arbetslöshet till följd 

av lågkonjunktur och ekonomisk 

kris, något som alltid 

Kommunikation och kännedom 

Öppenhet och möjlighet att 

uttrycka kritik och avvikande 

åsikter för utvecklingen framåt 

i friska företag. Det finns flera 

fungerande kommunikationsvägar. 

Synen på hälsa och sjukskrivning 

Företag med låg sjukfrånvaro 

har strukturer och system 

som gör det möjligt att tidigt 

fånga upp hälsoproblem. 

Företaget är aktivt under sjukskrivningsperioden 

och gör det 

möjligt att anpassa arbetet efter 

en nedsatt arbetsförmåga. 

Förtroende viktigt 

Ett av de undersökta företagen 

med mycket låga sjukskrivningssiffror 

bland sina 1 500 

anställda är motortillverkaren 

Volvo Penta, Göteborg. I rapporten 

sägs att ”förtroende är 

ett viktigt smörjmedel i Volvo 

Pentas maskineri. Motorn är 

medarbetarnas ansvar för jobbet 

och företagets ansvar för 

medarbetarna”. 

– Arbetet på Volvo Penta 

innehåller mycket variation. 

Varje montör måste behärska 

alla moment fram till färdig 

motor. Detta tar tid att lära sig 

och då är det viktigt att människor 

trivs och håller sig friska, 

säger Jimmy Andersson, IF 

Metall. 

– Inte minst i tider av ekonomisk 

kris behövs energi, 

Lägsta sjukfrånvaron på 26 år 

kompetens och innovationsförmåga 

mer än någonsin, påpekade 

organisationsforskaren 

Birgitta Södergren, Uppsala 

universitet, företagsekonomiska 

institutionen vid ett seminarium 

på Rosenbad i våras. 

Hennes slutsats var att sådana 

krafter kan mobiliseras med 

hjälp av god arbetsmiljö – och 

att det egentligen inte är så 

avancerade åtgärder som gör 

skillnad. 

Gott klimat 

Hon diskuterade konkreta åtgärder 

som ”till vardags” skulle 

kunna stärka den mellanmänskliga 

dimensionen i 

arbetsmiljön. Man borde enligt 

Södergren exempelvis vid rekrytering 

av ledare prioritera 

personer med god förmåga till 

relationsbyggande och med en 

drivkraft att hjälpa andra att utvecklas. 

Värden som att skapa 

tillit, respekt och ett gott klimat 

på arbetsplatsen borde ses som 

likvärdiga med kvalitet, lönsamhet 

och produktivitet, sade 

hon. 

Jörgen Eklund, KTH, skolan 

för teknik och hälsa, påpekade 

vid samma seminarium att arbetsmiljöåtgärder 

även ger effekter 

på kvalitet och produktivitet 

i organisationen/företaget 

och att de därigenom ger påtagligt 

större ekonomiska effekter 

än via personalekonomiska 

kostnadsminskningar. • 

lOTTA Forsman 

Sjukfrånvarovolym, 1:a kvartalen 1985-2009 

sänker antalet sjukskrivna. En 

annan anledning är förändringarna 

i sjukförsäkringssystemet 

för några år sedan till 

följd av den alarmerande höga 

sjukfrånvaron. • Lotta Forsman

ARBETSGIVARORGANISATIONEN TEKNIKFÖRETAGEN I ALMEDALEN – FÖR SVERIGES VIKTIGASTE FÖRETAG 

Välkommen till vårt arbetsrättsseminarium 

”No size fits all” 

– möjligheterna heter lokal anpassning 

Tisdag den 30 juni kl 13.00 – 15.00, Hamngatan 3 

Medverkande: Anders Weihe Teknikföretagen, Niklas Hjert Unionen, 

Jonas Milton Almega, VeliPekka Säikkälä IF Metall och Nils Karlsson Ratio. 

”Från mörkret stiga vi mot ljuset” 

Varifrån kommer denna strof? 

Svara på frågan och skriv en bra motivering om varför Sverige som 

industrination går mot en ljus framtid – vinn mobiltelefonen W902 

från teknikföretaget Sony Ericsson. Mer info www.teknikforetagen.se 

– svara senast 25 augusti till info@teknikforetagen.se 

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren 

Teknikföretagens övriga engagemang i Almedalen 

Sverige 

– en konkurrenskraftig 

kunskapsnation 

Måndag den 29 juni kl 09.00, 

Visby Strand kongress 

Anders Narvinger medverkar i 

Unionens seminarium. 

En ny tid 

– en ny lönebildning 

Måndag den 29 juni kl 14.15, 

Café Tidsfördriv, 

Hästgatan 12 

Anders Narvinger medverkar 

i Almegas arrangemang. 

Välfärd kostar 

– vem ska betala? 

Tisdag den 30 juni kl 10.00, 

Hamnplan 5 

Anders Rune medverkar i 

ett IF Metalls seminarium. 

Nya gymnasieskolan 

– hot eller möjlighet för 

industrin? 

Onsdag den 1 juli kl 11.30, 

Hamngatan 3 

Teknikföretagens samarrangemang 

med IF Metall 

och Teknikcollegeförbundet. 

Anders Narvinger medverkar. 

Teknikföretag är motorn i samhällsekonomin och dominerar den svenska exporten


Kunderna kräver REACH-information 

När den europeiska kemikalielagstiftningen 

REACH 

nu fyller två år i juni 2009 

står det klart att frågorna 

kring lagen fortfarande är 

många – och för teknikföretag 

kan det bli onödigt 

komplicerat. 

Använder ditt företag något av 

ämnena på SVHC-listan? 

INFORMATION – Främst gäller 

det företagens informationsskyldighet 

enligt lagens paragraf 

33 om speciellt farliga 

ämnen ”SVHC”, påpekar Kenny 

Kvarnström, Teknikföretagens 

kemikalieexpert. Den 

innebär att alla företag är skyldiga 

att informera sina kunder 

om förekomst av dessa ämnen. 

(Se faktaruta). 

– Kravet i REACH på en säker 

kemikalieanvändning berör 

hela näringslivet och i hög 

grad även teknikföretag, understryker 

Kvarnström. Beroende 

på typ av verksamhet har 

företagen olika ”roller” i näringskedjan, 

dels som tillverkare 

av kemiska ämnen, kemikalier 

eller material och dels 

som sluttillverkare av varor 

för industri eller konsumenter. 

– Det finns formella lagregler 

som företagen måste följa 

men en hel del är direkta 

kundkrav som ”leverantörsbrev”, 

enkäter eller frågor om 

leverantörens ”REACH – arbete”. 

Kundkommunikation 

Kommunikation i leverantörskedjan 

är en utmaning för 

teknikföretag att hantera. Företagen 

bör satsa sina informationsresurser 

där de verkligen 

förbättrar miljö och hälsa. 

Exempelvis gick Electrolux så 

FOTO: istockphoto.com 

tidigt som i juni 2008 ut till sina 

leverantörer och efterlyste 

nödvändig information enligt 

REACH. 

– Bristande information 

kan äventyra vår affärsförbindelse, 

heter det i brevet. 

Tyska Johnson Electric 

skrev redan för ett år sedan till 

sina kunder och informerade 

om listan på extra farliga substanser, 

innan den publicerades 

och lovade att återkomma 

till kunderna om det blir nödvändigt. 

Saab Space AB har meddelat 

sina kunder att man inte 

har någon tillverkning av kemiska 

ämnen/beredningar eller 

avser att tillverka produkter 

med sådana ämnen. 

– Varje företag måste identifiera 

sina arbetsuppgifter i 

REACH, summerar Kenny 

SVHC 

Speciellt farliga kemiska 

ämnen eller så kallade SVHC 

(Substances of Very High 

Concern) finns sedan 28 

oktober i fjol listade på den 

europeiska kemikaliemyndigheten 

ECHAs webbsida. Idag 

finns 15 ämnen publicerade 

på denna så kallade kandidatlista, 

bland annat en rad 

ftalater och flera cancerogena 

ämnen. Listan kommer att 

uppdateras med nya ämnen 

ett par gånger per år. 

För mer info: 

www.teknikforetagen.se eller 

www.kemi.se/reach 

Kvarnström. Det är inte rimligt 

att hela den europeiska industrin 

ska skicka frågeformulär 

om varje enskild vara som köps 

och säljs. I första hand bör man 

på företaget prioritera och göra 

riskbedömningar och anpassa 

interna regler (speciellt för inköp 

och utveckling). Vidare bör 

man se till att det finns tillräcklig 

kunskap om vilka speciellt 

farliga ämnen som finns publicerade 

på kandidatlistan för 

att få klart för sig vilka SVHC 

som kan finnas i företagets egen 

hantering. • LOTTA FORSMAN 

Praktisk arbetsrätt 

Med ökad kunskap kan de flesta konfliktsituationer förebyggas och 

uppkomna tvister rörande anställning, uppsägning, kollektivavtal, 

medbestämmande, diskriminering med mera lösas på arbetsplatsen. 

Vidare kan avtalens anställningsformer, arbetstids- och betalningsregler 

anpassas så att produktionen organiseras optimalt. 

Det för utsätter god kännedom om lagar och kollektivavtal. 

Kursen, på 3 dagar, ger en bred och grundlig kunskap om såväl 

gällande kollektivavtal som de väsentligaste lagarna såsom med 

bestämmande lagen, anställningsskyddslagen, förtroendemanna - 

lagen och ledighets lagarna. Under kursen anknyter vi till vardagliga 

problem och frågeställningar vilket ger deltagarna säkerhet vid 

hanteringen av arbets rättsliga frågor på arbetsplatsen. 

Att tänka på vid anställning 

När ska jag som arbetsgivarföreträdare förhandla med facket? 

Hur ska jag hantera misskötsamhet? 

Kan jag beordra övertid och skiftarbete? 

När måste jag bevilja ledighet? 

Anmälan och information: www.teknikforetagen.se 

Kurstillfällen 2009 

8–10 september, Västerås 

15–17 september, Stockholm 

15, 22, 29, september, Linköping 

15–17 september, Göteborg 

22, 23, 29, september, Luleå 

6, 7, 13, oktober, Umeå 

13–15 oktober, Örebro 

13–15 oktober, Västerås 

20–22 oktober, Ludvika 

21–23 oktober, Lund 

3, 4, 10, november, Sundsvall 

10–12 november, Karlstad 

17, 24 november, 1 december, Växjö 

17–19 november, Trollhättan 

24–26 november, Stockholm 

1–3 december, Västerås


Att ändra företagskultur tar lång tid 

Företagsfusioner och förvärv kan innebära både risker och 

möjligheter. För ungefär hälften av alla företag går det bra, 

medan andra halvan misslyckas. För den som vill lyckas är 

det viktigaste att vara noga i planeringen. Det gäller också 

att inse att det tar lång tid att ändra ett företags struktur. 

STUDIE Det menar Johan Holtström, 

aktuell med avhandlingen 

”Synergi? – en studie av 

några industriföretag”, vid institutionen 

för ekonomi och industriell 

utveckling vid Linköpings 

universitet. 

Synergi, den effekten företagen 

vill uppnå med sina förvärv 

eller fusioner, kan enklast 

beskrivas som att 2+2=5. Helheten 

ska bli större än delarna. 

Och då handlar det inte enbart 

om det ekonomiskt mätbara utan 

också om teknik- och kunskapsöverföring. 

Men de flesta företag har en 

tendens att underskatta problemen, 

samtidigt som möjligheterna 

överdrivs. 

– Många underskattar vad 

RESA Inom BT Industries AB, 

numera Toyota Material Handling, 

har man erfarenhet både 

av att förvärva företag och 

att bli uppköpt. Håkan Schill 

har varit med under hela resan. 

1997 köpte BT den nordamerikanska 

trucktillverkaren The 

Raymond Corporation. 

– BT Industries AB blev 

störst i världen på lagertruckar 

och nådde skalfördelar med 

att vara stort. Köpet gav en hel 

del synergieffekter, berättar Håkan 

Schill. 

Cesab Carelli Elevatori Spa 

förvärvades 1999. Skälet var 

att kunna utöka erbjudandet 

till kunderna att också omfatta 

som sker i ett annat bolag när 

man går in och köper det. Vilka 

effekter det får på organisationen, 

säger Johan Holtström. 

Forskningen visar exempelvis 

att många chefer och mellanchefer 

i förvärvade företag, slutar 

efter en tid. 

Bra för 50 procent 

Antalet företagsfusioner och 

förvärv går i vågor. Från mitten 

av 1970-talet till slutet av 

1980-talet låg de i Sverige på 

mellan 600-800 om året. Under 

1990 talet gick de ned till 

under 400 för att vid sekelskiftet 

gå upp igen till 800-1000 

om året. 

– Nu är de återigen nere på 

400 under ett år, berättar Johan 

motviktstruckar, som kan användas 

både utom- och inomhus. 

När Toyota förvärvade BT 

år 2000 var skälen liknande. 

– Vi var störst i världen på 

lagertruckar, men små på motviktstruckar. 

För Toyota var 

förhållandena omvända, säger 

Håkan Schill. Vi hade även olika 

styrkor. BTs var distribution, 

försäljning och service. Medan 

Toyotas styrka låg på tillverkning 

och kvalitet. 

Risk felaktigt beslut 

– En av fallgroparna är att man 

ofta går för fort fram, då ökar 

risken för felaktiga beslut. Först 

2005 började BT och Toyota att 

Holtström. En viktig förklaring 

till svängningarna är bland annat 

att konjunkturen svänger. 

Skälen till att företag köps eller 

går samman är oftast strukturella. 

Företaget köper in sig 

på en ny marknad eller kompletterar 

en befintlig teknikbas. 

Man får kostnadsfördelar 

och blir mer konkurrenskraftig. 

Och för 50 procent av företagen 

går det också bra. Men de övriga 

uppnår inte de här positiva 

effekterna. 

– En av orsakerna är att man 

betalar alldeles för mycket för 

integrera sina verksamheter. 

Med Raymond och Cesab hann 

ingen större integration ske, eftersom 

Toyota så snabbt köpte 

upp BT Industries AB. Verksamheterna 

levde kvar som 

tidigare. 

Samgåendet mellan BT och 

Toyota har varit har varit lyckat, 

men företagskulturerna skiljer 

sig åt. 

– Det tar tid att förstå varandra, 

säger Håkan Schill. Det 

handlar om allt från språk till 

olika seder. Japanerna är bland 

annat mer långsiktiga än vi västerlänningar 

och det har sannolikt 

varit positivt. Receptet 

för en lyckad integration, menar 

han, är att ha gott tålamod. 

– Många misslyckanden beror 

på att man har för bråttom. 

Externa parter trycker också 

på och vill att det ska hända 

något och då är risken stor att 

man går för fort fram. • 

 

Marita Andersson 

det företag man köper, säger Johan 

Holtström. Det gör att det 

är svårare att räkna hem förvärvet. 

Synergieffekterna tar också 

lång tid att uppnå. 

Internt motstånd 

Ofta underskattas den organisation 

man köper. 

– Det tar lång tid att bygga 

ett företag från grunden. Men 

det tar också lång tid att ändra 

strukturerna på ett befintligt företag, 

menar Johan Holtström. 

För köparen är det viktigt 

att noga gå igenom bolaget 

Bråttom skapar många fallgropar 

Det finns inga patentlösningar för hur man ska bete sig vid 

en fusion eller ett förvärv. 

– Gå långsamt fram med förändringar om verksamheten 

går bra. Går den däremot dåligt gäller det att agera snabbt 

så att den inte riskerar att förblöda, råder Håkan Schill, vd 

för trucktillverkaren BT Products AB, ett företag inom Toyota 

Material Handling i Mjölby. 

’ 

Det kan finnas ett internt motstånd mot 

förändringen som gör det svårt att få in en 

ny företagskultur. Många gånger kan det vara bäst 

att låta det uppköpta företaget få behålla sin företagskultur. 

Johan Holtström, linköpings universitet 

Trucktillverkaren BT 

har erfarenhet både 

av att köpa upp 

andra företag och bli 

uppköpt. 

och ta reda på de mjuka värdena, 

exempelvis hur företagets 

kompetens och struktur ser ut. 

– Det kan finnas ett internt 

motstånd mot förändringen 

som gör det svårt att få in 

en ny företagskultur. Många 

gånger kan det vara bäst att inte 

göra någon förändring utan 

låta det uppköpta företaget få 

behålla sin företagskultur, menar 

Holtström. Vill man göra 

en integrering måste man vara 

medveten om att det är en process 

som tar lång tid. • 

 

Marita Andersson 

’ 

Det tar tid att förstå varandra. Det handlar 

om allt från språk till olika seder. Japanerna 

är bland annat mer långsiktiga än vi västerlänningar 

och det har sannolikt varit positivt. Receptet för en 

lyckad integration är att ha gott tålamod. håkan schill

Posttidning B 

PRESSGRANNAR 

Varför gör LO-basen så 

många fel? 

IF Metall och Teknikföretagen avtalade 

om lägre lön i utbyte mot utbildning/kortare 

arbetstid. LOs 

Wanja Lundby-Wedin har blivit 

överkörd. Därtill kom AMFs utbetalningar 

av sanslösa chefsförmåner 

för pensionsspararnas pengar. 

LO-basen har medgett att hon 

gjort misstag, men att hon vill ta ansvar. 

Övertygar detta LO-förbunden 

att Wanja Lundby-Wedin kan ta tillvara 

medlemmarnas intressen i nästa 

års garanterat tuffa avtalsrörelse? 

Svenska Dagbladet 27/05/09 

Industrin leder 

löneförhandlingarna 

 Löneförhandlingarna pågår på 

många arbetsplatser men drygt 60 

lokalavdelningar har rapporterat 

in slutresultat till Sveriges Ingenjörer. 

 Avtalet med Teknikarbetsgivarna 

är hittills löneledande och ger 

medlemmarna en genomsnittlig lönehöjning 

på 3,6 procent. 

– Samtidigt har många företag 

skjutit upp revisionen på grund av finanskrisen, 

säger   Camilla Frankelius, 

chef för förhandlingssektionen 

industri. 

Ingenjören 27/05/09 

Avtalsrörelse i högt tonläge 

Privata arbetsgivare kräver lönepaus 

i förfäktningen till avtalsrörelsen. 

Facken protesterar men samtidigt 

funderar IF Metall över ett system 

med permitteringslöner och ett brett 

grepp mot ungdomsarbetslösheten. 

Sex ledande arbetsgivareförbund 

och Svenskt Näringsliv har positionerat 

sig med krav på nollbud inför 

nästa avtalsrörelse, då flertalet av 

landets fyra miljoner löntagare ska få 

nya löne- och anställningsavtal. 

Göteborgs-Posten 26/05/09 

Krisen höjer medelåldern 

i företagen 

När företagen skär ned blir det gamlingarna 

som blir kvar, vilket hotar 

fler jobb på sikt, enligt arbetsgivarna. 

De företag som har brått att skära 

får problem med en mindre bra åldersspridning, 

säger Tommy Lind, 

Teknikföretagens chef regional verksamhet.  

I värsta fall drabbas fler arbetstillfällen 

om facken inte vill gå 

arbetsgivarna till mötes och göra 

större avsteg från turordningslistorna, 

säger han. 

Smålandsposten 17/05/09 

Intervjun: Georg Möller 

Kaffekung expanderar globalt 

Kaffemaskintillverkaren 

Crem International, tills 

nyligen Coffee Queen, i 

Arvika har klarat konjunktursvackan 

tämligen väl. 

En orsak är egen produktion i Kina 

samtidigt som kaffedrickande 

breder ut sig i Asien. En 

annan är synergieffekterna av 

köpet av den spanska espressomaskintillverkaren 

Crem. 

1983 startade Georg Möller tillverkning 

av kaffemaskiner under namnet 

Coffee Queen. Produktionen lades ut 

på lego men Georg Möller blev inte riktigt 

nöjd med kvaliteten. Därför köpte 

han snart den lilla kaffemaskintillverkaren 

Edea i Charlottenberg och flyttade 

dit själv. Och på den vägen är det. Han 

vill fortfarande ha full kontroll på produktionen. 

Så när det var dags att etablera sig i 

Kina fick det bli helt på egen hand. Något 

joint venture var aldrig aktuellt. 

Georg Möller noterade för några år 

sedan att de flesta komponenterna till 

företagets kaffemaskiner var kinesiska. 

Samtidigt såg han att kaffet var på frammarsch 

i teets hemland, och resten av 

Ostasien. 

Crem International AB 

Tillverkar: kaffemaskiner 

Ägare: Accent Equity, Georg Möller samt 

andra personer i ledningen. 

Anställda: 60 i Arvika, 200 i koncernen. 

Omsättning: cirka 400 miljoner kronor. 

– Vi är nog det enda 

företaget i branschen som 

etablerat oss i helt egen 

regi i Kina, säger en stolt 

”kaffekung”, Georg Möller 

CEO i Crem International. 

Måste vara med 

– Det dyker upp coffee shops överallt. 

Asien blir en marknad som vi måste vara 

med på, säger Georg Möller. 

Sedan 2006 är därmed Crem International 

(Shanghai) Co. Ltd etablerat i 

Shanghai, i en fabrikslokal mellan staden 

och flygplatsen. 

– Det finns billigare ställen men 

för oss är det viktigt att allt fungerar. I 

Shanghai finns den längsta erfarenheten 

av att jobba med västerlänningar. Att lokalkostnader 

och löner är något högre är 

av mindre betydelse, säger Georg Möller. 

– Det är också viktigt att vi kan ge 

en bra support via återförsäljarna. Inte 

minst om maskinerna hanteras av människor 

som saknar kaffetraditioner. 

– Vi tillverkar bara de enklare model- 

’ 

lerna i Shanghai. De mer komplicerade, 

för den europeiska marknaden, tillverkas 

i Sverige. 

I takt med att svenska kaffevanor blivit 

mer kontinentala började Coffee 

Queen också sälja den spanska espressomaskinen 

Expobar från Crem. I fjol köptes 

Crem av Coffee Queen, men först 

sedan Georg Möller sålt aktiemajoriteten 

i sitt företag till Accent Equity Partners. 

– Det var viktigt att hitta en partner 

som också såg potentialen i företaget. 

Och det underlättade för mig att det var 

jag som sökte upp dem. Då var det mina 

visioner vi talade om, säger Georg Möller 

som har fortsatt som CEO (vd) och minoritetsdelägare. 

Det finns billigare ställen men för oss är det viktigt 

att allt fungerar. I Shanghai finns det längst 

erfarenhet av att jobba med västerlänningar. GEORG MÖLLER 

Synergieffekt på sikt 

Med Accent Equity i båten kunde han slå 

till och köpa Crem, ett företag lika stort 

som Coffee Queen. Produktionsmässigt 

lever de två tillverkarna sina egna liv, 

även om Georg Möller kan se synergieffekter 

på sikt, inte minst på utvecklingssidan. 

På marknadsavdelningarna märks 

dock förändringarna omgående. 

– Nu kan vi göra samma sak i hela 

världen som vi gjort på den nordiska 

marknaden där vi sålt Crems espressomaskiner 

tillsammans med våra. Vi kan 

FOTO: tomas nilsson 

erbjuda alla dryckesmaskiner som en 

restaurang, ett hotell eller en arbetsplats 

behöver. 

Crem International, som koncernen 

nu heter, har också tillverkning av instantmaskiner, 

för snabbkaffe, sedan det 

tyska företaget Pressomat inköpts. Dessutom 

tillverkas juice- och vattenmaskiner. 

Men te, då? Är det kaffemaskinens 

varmvattenkran och lilla påsen som gäller 

även i fortsättningen? 

Inga teblad i munnen 

– Nej, vi håller på att ta fram Tea to 

go, alltså friska teblad i en pappmugg 

med lock. Med ett filter i locket slipper 

man att få teblad i munnen, något som 

utvecklats av företaget One Café i Eslöv, 

berättar Georg Möller entusiastiskt. 

Crem International har klarat sig undan 

lågkonjunkturens värsta effekter. Företaget 

tvingades varsla i Arvika i höstas 

men hittills har bara några tjänstemän 

friställts. 

– Kaffe är ju den bästa marginalprodukten 

på restaurangerna, med en råvarukostnad 

på 50-60 öre koppen. Därmed 

kan de också kosta på sig att skaffa bra 

kaffemaskiner, påpekar Georg Möller.• 

 

Tomas Nilsson/Textra

TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 4 2009

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?